Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 31 augusti 1946 - Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok, av Lennart Bergström - Daedalus, Tekniska Museets årsbok 1946, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
842
TEKNISK TIDSKRIFT
satoriskt är möjligt. Men viktigare än sådana utifrån
påtvingade förändringar är i längden de inifrån framväxande,
såsom förbättrade arbetshygieniska och sociala
förhållanden och framför allt den omorientering som sker på det
psykologiska planet. Denna har kommit att få sitt
värdefullaste instrument i den praktiska psykologin, särskilt i
dess modernare utgestaltning. Psykotekniken, som den
också kallas, har länge varit i viss mån omstridd, vilket
med hänsyn till den begränsning och ensidighet, som ofta
vidlådde den i dess begynnelsestadier för ett par
decennier sedan, är helt naturligt.
För den äldre psykotekniken var själva arbetsuppgiften
det centrala. Människan intresserade den sig vanligen för
endast så långt som man hos henne kunde fastställa
bestämda reaktionssätt och egenskaper. Det gällde med andra
ord att pröva vissa siffermässigt åtkomliga delar av de
psykiska och fysiska förutsättningarna för att se, om de
höll måttet inför kraven i en bestämd arbetsuppgift. Det
var en apparat- och sifferpsykologi, som i sin matematiska
exakthet och naturvetenskapliga förträfflighet hade den
svagheten att den förbisåg den levande helheten hos sitt
undersökningsmaterial — den glömde människan själv.
1 en ännu kvardröjande svensk gren av denna psykologi
förklarar man t.o.m. såsom ovetenskapliga och omöjliga
den modernare psykoteknikens strävanden att genom olika
karakterologiska metoder komma fram till en helhetsbild
av personligheten för att sålunda se de olika
begåvningsförutsättningarna i sitt naturliga sammanhang. Utan
tvekan är det omöjligt, om man bygger endast på en
poängbedömning av apparatprestationer. Det är också naturligt,
att denna psykologi icke kommit längre än till ett
negativt ijrval vid porten till de enstaka arbetsuppgifterna. Den
frågar icke efter vad det blir av de kasserade, den står
handfallen inför individens yrkesvalsproblem och den är
belt blind för de sociala sidorna av sin verksamhet.
Existensen av en sådan människofrämmande psykoteknik
har dock icke kunnat hindra, att den i vårt land länge
avvaktande inställningen till den praktiska psykologin nu
snabbt givit vika för ett positivt intresse från skilda håll.
Därom vittnar bl.a. de omfattande militärpsykologiska
undersökningarna och den psykologiska verksamhet, som
bedrives vid Göteborgs Högskola samt vid Stockholms
Högskolas psykotekniska institut (se skriftserien "Praktisk
Psykologi"). Icke minst påtagligt är det ökade intresset
inom industrin, där de fortsatta rationaliseringsåtgärderna
och de därmed skärpta anpassningskraven tvingar till ett
större uppmärksammande av den mänskliga faktorn.
Därtill kommer, att de allt mera brännande
rekryteringsproblemen icke längre ger plats för en slumpartad placering
och behandling av de anställda.
USA har redan professurer i industripsykologi. Industrin
i det lilla Schweiz har, byggande på erfarenheterna från
en rad välskötta psykotekniska institut i landet,
konsekvent börjat ta psykotekniken i sin tjänst vid
lämplighetsundersökning och placering, vid upplärning och befordran,
vid urval och utbildning av arbetsledare. 1 Holland har
en radikalt karakterologiskt inriktad psykoteknik kommit
till vidsträckt användning icke minst inom industrin,
dälden börjat från toppen med lämplighetsundersökningar
för de ledande befattningarna samt psykologisk
driftrådgivning och så småningom arbetat sig ner till den stora
mängden av anställda. Det största psykotekniska institutet
i landet har mer än 100 medarbetare.
Det är sålunda icke för tidigt, att den praktiska
psykologins betydelse, såsom nu börjat ske, också blir
uppmärksammad i det svenska arbetslivet. Utvecklingen hos
oss hålles emellertid ännu tillbaka av brist på
fackpsykologer och lämplig svensk litteratur för dem som vill
orientera sig i hithörande spörsmål. Icke minst har vi
saknat en svensk sammanställning av den moderna
psykologins och pedagogikens rön, en grundläggande
orientering för de många, som ej haft tillfälle att skaffa sig sådan
genom specialstudier. Ett stort steg mot avhjälpandet av
denna brist har nu tagits genom "Psykologisk Pedagogisk
Uppslagsbok", vars tredje band nu utkommit.
Vad man från praktiska utgångspunkter närmast stannar
vid i den mycket omfattande samlingen av uppsatser är
professor Elmgrens utmärkta översikter över psykologin
och hans instruktiva artiklar över arbets-, industri- och
begåvningspsykologi. De ger en mycket lämplig inledning
till vidare studier. Bland andra artiklar av intresse för
arbetslivet kan nämnas dr Ney marks översiktliga
behandling av yrkesval och yrkesvägledning. Den industriella
utbildningen och upplärningen syns däremot ej ha ägnats
önskvärd uppmärksamhet. En orientering över de
moderna psykotekniska upplärningsmetoderna skulle dock varit
av stort värde.
Utförligare litteraturanvisningar och flera hänvisningar
till övriga artiklar — eventuellt på bekostnad av
utförligheten i de biografiska data — skulle ökat verkets
användbarhet för icke-psykologer. En del av dessa registermässiga
brister kan möjligen avhjälpas i det sammanfattande
fjärde och sista bandet.
Om förlaget genom denna mobilisering av den svenska
sakkunskapen icke kunnat angripa alla viktiga punkter i
det vida fält, som den moderna psykologin och
pedagogiken utgör, så har det en naturlig förklaring i den
relativt sena utvecklingen av dessa vetenskaper i vårt land
Detta uppslagsverk är dock ett imponerande initiativ, en
milstolpe i den svenska psykologiska litteraturen.
Lennart Bergström
Daedalus, Tekniska Museets årsbok 1946. Stockholm
1946. 150 s. 5 kr.
Årsboken utkommer i år i sin sextonde årgång. I
uppsatsen "Teknik- och industrihistoria" framhåller intendent
Torsten Althin bl.a. hur intresset för de industrihistoriska
studierna har vuxit under de senaste 25 åren tack vare
sådana föregångsmän som disponent Gari Sahlin och pro
fessor Sigurd Erixon. Uppsatsens huvudinnehåll utgöres av
en redogörelse för de teknikhistoriska samlingar som
numera finns på olika håll i vårt land. Av intresse är
författarens påpekande att litteraturen på området nu är
så omfattande och spridd att en industrihistorisk
dokumentationstjänst är av behovet påkallad.
"J F Lundin och hans ugnskonstruktioner" heter en av
ingenjör Olof Hellgren författad uppsats om en föga känd
men mycket betydande upplinnarbegåvning. Lundin, som
hela sitt liv arbetade i Uddeholmsbolagets tjänst, lyckades
redan 1859 lösa det besvärliga problemet att använda
sågspån som bränsle. Han konstruerade nämligen då en ugn
tör förbränning av sågspån, avsedd för eldning av
stålugnar, väll- och flamugnar, ugnar för bränning av tegei
och kalk m.m. År 1864 konstruerade Lundin en vällugn,
som på ett avgörande sätt bidrog till martinprocessens
framgång och som renderade honom en belöning av
Jernkontoret på 20 000 rdr, på villkor att hans uppfinning
ställdes till järnindustrins förfogande. Den nya ugnen,
lundinugnen, som den kallades, förbättrades efter
uppfinnarens död av direktör Rinman vid Jernkontoret, som på
hösten 1868 utförde de första kontinuerliga
martinsmältningarna i vårt land.
En ur kulturhistorisk synpunkt mycket intressant
uppsats är den av fil. kand. Gertrud Grenander-Nyberg
författade "Sömnadsindustrien, en översikt av dess uppkomst
och utveckling i Sverige". Det var, naturligt nog,
symaskinen som möjliggjorde övergången från hantverk till
industri. Detta värdefulla produktionsmedel kan för övrigt i
år fira sitt etthundraårsjubileum. Det var nämligen år 1846
som den första praktiskt användbara symaskinen, vilken
hade konstruerats av amerikanaren Elias Howe,
patente-rades. Till Sverige kom de första symaskinerna 1860.
Årets Daedalus hävdar väl årsbokens traditioner i fråga om
typografisk utstyrsel och ett förstklassigt bildmaterial, r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
