Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 september 1946 - Hur Nim 3 organiserades, av Nils Lundqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 september 1946
853
Detta innehöll dels uppgift om tider och
samlingsplats, dels en kortfattad teknisk beskrivning
av vad som kom att visas. För att underlätta för
deltagarna att hitta till rätt buss eller rätt
studiebesök fanns plakat uppsatta i bussarna. Tack vare
de många studiebesöken blev deltagarantalet i de
enskilda besöken ganska måttligt, varför
deltagarna torde ha haft gott utbyte av dem.
Skeppsbyggarnas studiebesök skilde sig ganska
avsevärt från de övriga. De hade ordnat en
utfärd med Kustflottan. Deltagarna for redan på
förmiddagen med buss till Vitså brygga, där
olika fartyg i Kustflottan embarkerades. Lunch
intog man ombord.
Det visade sig vara till stor fördel, att
organiserandet av studiebesöken centraliserats, framför
allt med hänsyn till anskaffningen av extra
bussar, för vilket fordrades tillstånd såväl av
Trafikkommissionen som av polisen.
Resor till och från mötet
Vid sammanträdet med representanterna för de
deltagande ingenjörsföreningarna i november
1945 kom man överens om, att varje land själv
skulle ordna med resorna till och från mötet.
Från svensk sida lovade man biträda med att
söka utverka högsta möjliga rabatt på
biljettpriserna.
Danskarna valde av valutatekniska skäl att resa
till mötet med egen båt. Den gick från
Köpenhamn fredagen den 24 maj och kom till
Stockholm söndagen den 26 på morgonen. Den
förtöjde vid Nybrokajen och låg där under hela
mötet. Avresan skedde torsdagen den 30 maj.
De finska deltagarna blev tvungna att resa med
de ordinarie turerna. Av denna anledning fick
de dela upp sig på två kontingenter, varav den
ena anlände lördagen den 25 och den andra
söndagen den 26 maj. Avresan var även uppdelad
på två dagar. Det var tyvärr icke möjligt att
utverka någon rabatt för båtresan.
Norrmännen reste med tåg dels över
Charlotten-berg, dels över Storlien och Narvik. Genom
ingripande från svensk sida utverkades rabatt för
resorna på de svenska järnvägarna. Huvuddelen
anlände söndagen den 26 kl. 6.00 på morgonen.
Några kom först på kvällen eller morgonen
därpå. De flesta torde ha återvänt på torsdagen eller
fredagen efter mötet. Rabatten gällde för enskild
resa, varför norrmännen icke var bundna att
återvända viss dag.
De sex isländska deltagarna anlände med flyg
från Reykjavik. Beklagligtvis blev turerna i sista
stund ändrade, varför fyra av deltagarna anlände
först tisdagen den 28 på eftermiddagen. Den
isländske presidieledamoten tillhörde dem som
kom i tid till mötet.
För svenska deltagare utverkade mötesbyrån
rabatt, innebärande att resan fick företas till en
kostnad av 1,5 gånger priset för enkel resa. Efter-
som returbiljett för sträckor under ca 200 km
ger samma rabatt, var denna beviljade förmån
endast av intresse för långväga resenärer. De
som önskade komma i åtnjutande av rabatten
fick göra notering därom på svarskortet del 1,
varefter mötesbyrån sände dem ett särskilt
färdbevis, vilket Järnvägsstyrelsen tillhandahöll. Med
denna rabattform kunde resan företas som
enskild färd, varför deltagarna icke var bundna att
resa viss dag.
Bokföring
Den ekonomiska redovisningen för mötet har
gjorts helt skild från Svenska
Teknologföreningen. För att få den så enkel som möjligt
användes en vanlig kassabok med flera kolumner.
Förutom för kassa och postgiro har konton lagts
upp för anslag, anmälningsavgifter, organisation,
representation, inkvartering och måltider. Kontot
organisation kom att innehålla så många olika
slag av utgiftsposter, att det visat sig lämpligt
med en ytterligare uppdelning, vilken har gjorts
efter mötet.
Samtidigt med att en anmälningsavgift eller
samkvämsavgift bokfördes, noterades detta på
anmälningskortet respektive svarskortet del 2,
dvs. samma kort som upptog anmälan till
samkvämen. Från svarskortet fördes uppgiften över
på biljetthäftet. Härigenom kunde den som
lämnade ut detta genast se huruvida vederbörande
redan hade betalt sina samkväm eller om han
skulle krävas på avgift härför.
Under mötesdagarna visade det sig nödvändigt
att flera av dem som tjänstgjorde på mötesbyrån
hade särskild kassa. De fick därför kvittera ut
ett visst mindre belopp i växel och sedan varje
dag redovisa för influtna medel. Dessa bokfördes
därvid på ett särskilt konto, benämnt
samlingskonto, utan att närmare specificeras. Efter mötet
genomgicks posterna på samlingskontot och
överfördes till de konton, dit de rätteligen hörde.
Systemet med samlingskonto tillgreps för att
man inte under mötesdagarna skulle behöva ägna
för mycket tid åt bokföringen.
Biljetthäften
Som tidigare nämnts var det nödvändigt att dela
ut biljetter för öppningssammanträdet. Vidare
behövdes biljetter till de 24 luncherna och
middagarna samt till de 31 studiebesöken. Av
redovisningstekniska skäl fordrades olika slags biljetter
för betalande och inbjudna måltidsgäster. Tar
man även med de biljetter, som behövdes i
samband med inkvarteringen, visar det sig att
antalet varianter blir icke mindre än 87. För att
underlätta för mötesdeltagarna att hålla ordning
på sina biljetter, vilka kunde uppgå till högst
10 per person, utformades dessa så att de kunde
fästas ihop i ett häfte, fig. 5.
På de olika biljetterna fanns noggranna upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
