Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 september 1946 - Hur Nim 3 organiserades, av Nils Lundqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
852
TEKNISK TIDSKRIFT
före mötet av personal från mötesbyrån, som fick
övertyga sig om att allt var i ordning.
Fördelningen av lokaler på olika sektioner
skedde dels så, att de i storlek skulle svara mot
beräknat antal åhörare, dels så att vägen från
lokalen till lunchstället skulle bli den kortast
möjliga. Åhörarantalet beräknades efter
uppgifterna på anmälningskortet, fig. 1. I allmänhet
valdes något för stora lokaler för att alla med
säkerhet skulle få plats.
Det visade sig ganska svårt att finna en
lämplig lokal för mötets öppningssammanträde.
Antalet deltagare i mötet beräknades uppgå till
omkring 1 600, och det är ytterst få lokaler i
Stockholm som rymmer så många personer. Man
bestämde sig slutligen för Operan. Denna
rymmer visserligen endast 1 200 personer, men extra
plats bereddes för 400 på scenen. Operan hade
emellertid den nackdelen, att det är olika
ingångar till salongen och raderna. För att
undvika att alla sökte sig till salongen var det
därför nödvändigt att ge mötesdeltagarna biljetter,
gällande till scen. parkett. l:a, 2:a eller 3:e raden.
För att åstadkomma största möjliga rättvisa vid
fördelningen av biljetterna beslöt man att lotta
ut dem, dock med det undantaget att samtliga i
presidiet samt sektionsordförande, sekreterare
och ceremonimästare placerades på scenen och
officiella representanter på 1 :a raden.
Cirkus på Djurgården visade sig vara en
lämplig lokal för avslutningssammanträdet, eftersom
det redan ganska tidigt bestämts att
avslutningslunchen skulle hållas på Hasselbacken. Lokalen var
vid tidpunkten för mötet möblerad som teater.
Samkväm
Middagen den 27 och lunchen den 29 maj var
de enda för samtliga mötesdeltagare
gemensamma måltiderna. Luncherna på måndagen samt
luncherna och middagarna på tisdagen var
förlagda till åtta olika lokaler, varvid sådana
sektioner, som kunde tänkas intressera ingenjörer ur
samma fack, hade sammanförts. Även i detta fall
fick uppgifterna på anmälningskortet tjäna som
underlag för beräkning av antalet deltagare i
olika samkväm. Redan i början på mars sökte
mötesbyrån kontakt med olika
Stockholmsrestauranger för att beställa för samkvämen. För att
ernå största möjliga enhetlighet sköttes alla
förhandlingar med restaurangerna angående mat
och priser av mötets överceremonimästare.
I priserna för samkvämen inräknades pilsner
eller vatten, kaffe, sprit, vin och servisavgift.
Härigenom kunde serveringen gå snabbare,
eftersom kyparna ej behövde ta upp beställning i
varje enskilt fall, samtidigt som redovisningen
för de av mötet bjudna deltagarna förenklades.
Priserna för samkvämen sattes lika för alla
deltagare. Det beräknades som medeltalet av de
olika restaurangernas priser.
På grund av ransoneringen var det nödvändigt
att i förväg ta upp anmälningar till samkvämen,
vilket som förut nämnts fick göras genom
notering på svarskortet. Antalet visade sig stämma
väl överens med det från anmälningskorten
beräknade.
För att tjänstgöra som mötesbyråns
representant under måltiderna utsågs en
ceremonimästare för varje lokal. Dessas uppgift var framför
allt att se till att det inte uppstod någon friktion
mellan gästerna och restaurangen. Vidare hade
de ansvaret för placeringen vid tisdagens
kamrat-middagar samt för underhållningen vid dessa.
En besvärlig fråga var placeringen vid
samkvämen. Man enades från början om att inte
placera vid luncherna, vilka därför dukades med
småbord. Däremot ansågs det lämpligt att ha
ordnad placering vid den gemensamma middagen
i Stadshuset och vid kamratmiddagarna.
Mötesbyrån skrev för den skull placeringskort efter
svarskortens del 2, med angivande av vilken
middag som avsågs. På dem som anmält sig både till
Stadshuset och någon av kamratmiddagarna
skrevs således två placeringskort. För att lätt
kunna skilja på deltagare från olika land
användes kort i olika färger. Dessa kort användes i
vissa fall direkt som placeringskort vid borden.
För Stadshusmiddagen gjordes med hjälp av
korten en placeringsplan, som sedermera
trycktes. För att underlätta placeringen av de
utländska deltagarna hade de olika föreningarna i
förväg fått sända in ranglistor över sitt lands
deltagare. Till stor del fick placeringen emellertid
ske genom lottning.
Vid avslutningslunchen på Hasselbacken
förekom ej heller någon placering. Eftersom mötet
disponerade alla tre våningarna samt dessutom
Gubbhyllan ansågs det dock nödvändigt att
dirigera deltagarna till viss våning eller till
Gubbhyllan. Vid ingången lottades därför ut små
lappar, gällande till viss våning.
Studiebesök
Tisdag eftermiddag var reserverad för
studiebesök. Sekreterarna för de olika sektionerna fick
lämna in förslag på lämpliga industrier, varefter
mötesbyrån trädde i förbindelse med dessa. I
några fall anordnades besöken av
sektionssekreterarna själva. De flesta av de 31 besöken avsåg
industrianläggningar, statliga och kommunala
verk och utställningar i Stockholm eller dess
närhet. Tack vare tillmötesgående av Statens
Trafikkommission kunde mötesledningen ordna med
bussar för alla de besök som låg utanför centrala
staden. Avgångstiden för extra bussar var satt till
kl. 14.00. Återkomsten beräknades till kl. 17.00.
På svarskortet del 2 fick mötesdeltagarna
anmäla sig till visst studiebesök. Biljett härtill
lämnades i biljetthäftet. Varje deltagare fick
dessutom ett stencilerat program för besöket i fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
