- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
872

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 september 1946 - Föreningar - Tekniska Föreningen i Västerås, av P-Å W - Personnotiser - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

872

TEKNISK TIDSKRIFT

Föreningar

Tekniska Föreningen i Västerås

sammanträdde den 1 april 194C, varvid
överingenjör H Liander i egenskap av referent
höll en kort orientering över de senaste
framstegen beträffande antibiotika. Efter en
kort historik över penicillinet omnämndes
att Astra i samarbete med docent H Lundin
bearbetar problemet i Sverige. Antiobiotika
verkar på olika sätt, t.ex. så att tillväxten
hindras eller att bakterien brytes ner. Så
små doser som 1 del på 100 000 000 kan
vara verksamma. För bekämpande av
tuberkulos har man nu funnit två
behandlingsmetoder. Enligt den nya användes en
kombination av två organiska syror, som var
för sig ej är overksamma. Den andra har
kommit fram med stöd av det faktum att
salicylsyra stimulerar oxidationen av
tuber-kelbacillerna. Genom systematiska
syntetise-ringar har man fått fram
paraaminoorto-oxibensoesyra, som är ännu verksammare,
och man planerar nu att liksom med den
förra metoden göra försök på människor.
Även gammal folkmedicin har nu börjat
undersökas liksom extrakt från hattsvampar
som medel mot blånad på virke.
Därefter höll professor Nilsson-Ehle
föredrag om "Växtförädling, sårskilt med
hän-sun till skogs- och industriväxter". Tal.
nämnde inledningsvis att man måste skilja
mellan miljö- och ärftlighetsfrågor.
Forskningen över skogsträd bedrives helt utan
statsmedel utom de belopp domänverket
betalar i egenskap av skogsägare. Utöver dessa
är ett 20-tal industrier intresserade av
växtförädling av ett eller annat slag.
För att förbättra egenskaperna hos växter
finns följande vägar: direkt urval,
kombinationsförädling, transgressionsförädling,
kro-mosomförädling och mutationer. Den första
metoden använder man i första hand och
kompletterar den med avkommebedömning.
På detta relativt enkla sätt kan man
komma långt. Genom att sedan kombinera två
goda arter kan man erhålla arter som är
överlägsna båda föräldrarna.
Detta söker man tillämpa på tallen. Den
nordsvenska tallen, Pinus laponica, är
kvalitativt bäst men växer inte i södra Sverige,
där P. silvestris växer. Man söker även
acklimatisera den mellaneuropeiska granen,
som växer avsevärt snabbare än vår gran,
och kombinera den med våra kvalitativt
bästa granarter.
Douglas-granen kan man nu anse vara
acklimatiserad i Sverige sedan man pä
Gränsholmen av 1 000-tals granar kunnat
välja ut fyra, som efter den stränga vintern
1941—1942 var helt oskadade av frosten.
Lärken är det mest härdiga trädslaget och
växer ända upp till 72,5 breddgraden. Därtill
växer tall bättre i närvaro av lärk. Virke
av lärk är synnerligen resistent mot vatten
och lämpligt för järnvägssyllar.
Kromosomförädlingen kan bedrivas på sju
olika vägar: naturlig väg (uppsökande i
naturen); framställning av högre polyplorider
ur lägre; knoppolyplorider; tvillingmetoder;
värmechockmetoder; colchininmetoder;
summering av kromosomtal från olika arter.
Jätteaspen upptäcktes år 1938 och visade
sig vara triploid, medan vanlig asp är diploid.
Tillväxten per år är omkring 100 °/e större än
för vanlig asp. Då triploider ej ger duglig
avkomma, måste man för fröförökning gä
över tetraploider. Bland ett stort antal
poly-ploida aspar hittade man en tetraploid, som
blommade första gången 1943 och med frö-

mjöl från denna befruktades då honblommor
av diploid asp. Härigenom har man nu
30 000–10 000 plantor triploida aspar. På
motsvarande sätt kan man gå fram med
varje trädslag såsom gran, poppel och björk.
Det rekordlånga föredraget, 2V« timmar,
som åhördes av ett 70-tal personer med
ständigt stigande intresse, åtföljdes av ett
stort antal instruktiva bilder.
Efter föredraget vidtog supé, i vilken 35
personer deltog. Efter supén lämnades ordet
fritt och en livlig diskussion utspann sig.
Vid denna yttrade sig förutom
föredragshållaren hrr Nyblom, Liljeblad, Liander,
Pe-tersén, Engstrand, Sintorn, Wallgren, Elvins
och Drakenberg. Under allmän uppskattning
spelade slutligen professor Nilsson-Ehle
Cho-pin-stycken på piano.

Den 10 maj 1946 besöktes på inbjudan av AB
Svenska Metallverken dess anläggningar i
Skultuna.

Sedan mellan 90 och 100 av medlemmarna
per bil eller buss tagit sig ut till Skultuna,
besöktes först de gamla Västra Verken och
därefter de ännu ej helt färdigställda östra
Verken under ledning av överingenjör
Lindqvist.

I Skultunagårdens ena stora sal berättade
sedan notarie Genell på ett medryckande ocb
intresseväckande sätt om Skultuna Bruks
historia från dess grundande år 1607 fram till
våra dagar. Som avslutning höll
överingenjör Lindqvist ett kort anförande om brukets
huvudtillverkningar.

Efter föredragen besågs och beundrades
Skultunagården i sin helhet. Även
bebyggelsen studerades. Bolagsledningen hade
bemödat sig om att bibehålla den gamla prägeln
hos de äldre delarna vid de genomgripande
förbättringar, som ägt rum. Därjämte hade
skapats ett helt nytt bostadsområde med
rymliga lägenheter i anslutning till de nya
verkstäderna.

Då mörkret omöjliggjorde vidare studier
utomhus samlades deltagarna i utflykten på
nytt i Skultunagården där AB Svenska
Metallverken bjöd på middag. Direktör C A
Jacobsson hälsade gästerna välkomna och
föreningens l:e vice ordförande tackade så
småningom för allt som kommit oss till del
både andligt och lekamligt. P-A W

Personnotiser

Födelsedagar

Civilingenjör Axel Erik Frisell,
Stockholm, 50 år den 19 september.
Ingenjör Nils Smith, Stocksund, 60 år den
19 september.

Civilingenjör Nils Torle, Ängelholm, 50 år
den 19 september.

Ingenjör Anton Sjöstrand, Göteborg, 60 år
den 21 september.

Distriktsingenjör Arvid Neergaard, Malmö,
50 år den 22 september.
Civilingenjör Birger Nordlander, USA, 50
år den 23 september.

F.d. byrådirektör Axel Leijonhufvud,
Stockholm, 75 år den 24 september.
Civilingenjör Martin östlihn, Smedslätten,
50 år den 24 september.

Civilingenjör Filip Langlet, Stockholm, 80
år den 26 september.

l:e byråingenjör Georg Gyldenstein,
Stockholm, 50 år den 27 september.
Civilingenjör Sven Hellsten, Malmö, 50 år
den 27 september.

Civilingeniör Sigfrid Hähnel, Stockholm,
50 år den 27 september.

Professor Paul Åberg, Stockholm, 50 år
den 28 september.

Civilingenjör Alfons Hedberg, Göteborg, 70
år den 29 september.

In memoriam

Direktör J G Adolf Gustafsson, f. 1892,
d. 16 augusti 1946.

Ingenjör Henrik Bexelius, f. 1864, d. 19
augusti 1946.

Civilingenjör Nils T Blennow, f. 1905, d. 24
augusti 1946.

Direktör Axei. G Bergengren, f. 1874, d. 27
augusti 1946.

Sammanträden

Svenska Teknologföreningen

Höstmöte med damer hålles den 20—21
september 1946 enligt följande program:
Fredagen den 20 september
Kl. 8.15 avresa med extratåg från Stockholm
C resp. kl. 8.00 avresa från Göteborg.
Kl. 11.25 resp. 14.53 ankomst till Linköping.
Kl. 11.45 lunch på Frimurarhotellet på
inbjudan av Cloetta och SAAB.
Kl. 13.15. Alt. 1. Besök vid Cloettas
anläggningar i Ljungsbro. Avfärd med bussar.
Besök i fabrikerna och de sociala
välfärdsanordningarna. Alt. 2. Besök vid SAAB.
Av-färd med bussar från Frimurarhotellet.
Kl. 17.10 avresa från Linköping C med
Östergötlands Smalspåriga Järnvägars extratåg.
Deltagarna äro Trafikförvaltningens gäster.
Kl. 18.40 ankomst till Norrköping.
Kl. 20.00 middag med dans på Folkborgen på
inbjudan av Holmens Bruk och Norrköpings
Bomullsväfveri.
Lördagen den 21 september
Kl. 9.30 (samling Gamla Torget). Alt. 1.
Besök vid Holmens Bruks anläggningar,
yllespinneri, kraftverk, pappersbruk m.m.
Alt. 2. Besök vid Norrköpings Bomullsväfveri
(Tuppen). Bomullsspinneri, -väveri,
mönstertryckeri, kraftstation m.m. Demonstration av
de nya mönstertygerna för våren och
sommaren 1947.
Kl. 12.30 lunch på Folkborgen på inbjudan
av International Harvester, Lithografen,
NEFA och Nyborgs Fabriker.
Kl. 14.47 avresa med extratåg till Stockholm
från Norrköping C.
Kl. 17.06 ankomst till Stockholm C.
Anmälan sker senast den 9 september på
kort, som har utsänts i dagarna.

Väg- och Vattenbyggnadskonst

sammanträder måndagen den 9 september 1946
kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2.
"Bärförmåga hos stödpålar", en orientering i
anslutning till undersökningar, av byrådirektör
Herbert Lindqvist. — Diskussion. — Supé
och samkväm.

Kemi och Rergsvetenskap håller
höstmöte fredagen den 13 september 1946.
Kl. 15.30. Besök vid Ulvsunda Gummifabrik
(samling vid linje 13:s ändhållplats i
Ulvsunda). Kl. 17.30. Middag på Svenska
Teknologföreningen (anmälan till klubbmästaren
före den 11 september). — Sammanträde.
1. Föreningsärenden. — 2. Fråga om
representation i styrelsen för de yngre
medlemmarna. — 3. Utseende av valnämnd. Vid
sammanträdet visas en film.
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder tisdagen den 17
september 1946 (dagen!) kl. 19.30. 1.
Föreningsärenden. — 2. Rapporter från sommarens
internationella kongresser i Paris. — Supé och
samkväm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0884.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free