Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 september 1946 - Fotografi för ingenjörer, av Sten Rennerfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
878
TEKNISK TIDSKRIFT
och bildutjämningen sker med en roterande optisk
glasplatta placerad mellan objektivet och filmen. Kameran
använder 16.mm film, är elmotordriven och tar vid 32 V 500
bilder per sekund och vid 115 V 3 000 bilder per sekund.
Högfrekvensfotografering har många
användningsområden. Bland annat kan nämnas undersökning av
oregelbundenheter hos pressar och fräsmaskiner samt
felaktigheter hos skrivmaskiner; ökning av svetsningshastigheten
vid kontinuerlig svetsning av plåt och rör; orsaken till
felaktig utkastning av patronhylsor hos en automatpistol;
hur katodfläcken beter sig i en kvicksilverljusbåge;
bränslestrålens utseende vid insprutning i en motorcylinder;
orsaken till oljud och felaktigheter i mynträkningsmaskiner;
orsaken till variation vid automatisk upptagning av ark
från en papperstrave; orsaken till vibrationer i en motor
vid höga varvtal; luftströmningar kring ytor vid t.ex.
flygmaskiner; värdefulla rön vid spånbildning under skärning
av metall med olika verktyg; orsaken till
produktionsstörningar i automatinaskiner vid maximala hastigheter.
Ultrarapidfotografering av gnisturladdningar och blixtar
kan ge värdefulla upplysningar om händelseförloppet vid
sådana fenomen. Härvid användes även med fördel
katodstråloscillogram Omfattande undersökningar har gjorts av
de vandrande vågor, som uppstår i kraftledningar vid
blixtnedslag. Härvid användes en kraterlamposcillograf
med permanentmagnetisk galvanometer och en
neonkro-terlampa som ljuskälla.
Användning av röntgenstrålar har fått mycket stor
användning numera inom industrin för
materialundersökningar. Inspektion av svetsfogar, genomlysning av
gjutgods för upptäckande av håligheter, kontroll av
tillverkningar inom textil- och födoämnesindustrin för att
undvika att främmande föremål följer med produkterna. En
mycket stor användning har möjliggjorts genom
konstruktion av nya rör och apparater för analys av metaller och
kristaller med röntgenstråldiffraktion.
I fjärde kapitlet beskrives ingående olika metoder och
apparater, som användes inom röntgenfotografin,
röntgenstrålarnas olika genomträngningsförmåga, användning av
förstärkningsskärmar, hur hög kontrast och minsta
oskärpa skall uppnås, olika fabrikat av ljuskänsligt material,
hur strålarna bäst skall riktas för att defekter bäst skall
upptäckas. Inom radiorörfabrikationen användes röntgen
för att kontrollera elektrodernas läge. Trådelementens läge
1 elektriska kokplattor, kastruller, strykjärn och
vatten-värmare kan lätt undersökas utan att föremålen behöver
förstöras. Kärnan i båglampkol innehåller oorganiska
salter och urskiljes lätt mot själva kolet, som ej innehåller
ämnen med hög atomvikt och således lätt genomlyses.
Även felaktigheter i glasföremål, som t.ex. katodstrålrör,
och blåsor i glasblock för optisk tillverkning av ända upp
till 30 cm tjocklek, kan lätt observeras med röntgen.
Stereoskopiska röntgenbilder användes särskilt inom
textilindustrin, varvid mjuka strålar användes, vilka möjliggör
sär-skiljning av olika material i provet i fråga, kontroll av
variation i tjocklek, tyngning av fibrerna med metallsalter
samt skillnad i färgmängd hos trådarna.
I USA har byggts ett röntgenrör för 1 MV monterat
inuti en resonanstransformator. Apparaten har en diameter
av 1,3 m och en total längd av 2 m, är fylld med freon
och väger 750 kg. Ett annat liknande rör, som möjliggör
ultrarapidröntgenfotografering med en exponeringstid av
2 /ts, matas med 2 000 A genom urladdning av ett
kondensatorbatteri.
Även gammastrålar har fått industriell användning för
genomträngning av mycket tjocka föremål. Det är
oförmånligt att alstra gammastrålar på samma sätt som
röntgenstrålar, ty trots att röntgenstrålarnas våglängd är
100 000 gånger kortare än vanligt ljus, är
gammastrålar-nas nära 1 000 000 gånger kortare och mycket högre
spänning skulle erfordras. Badium är en naturlig källa för
gammastrålar och med 30 mg radium är det möjligt att
producera fotografier jämförliga med röntgenfotografier,
ehuru mycket längre exponeringstider erfordras.
I kapitel 5 behandlas röntgen- och elektrondiffraktion
samt mikroradiografi. Ljusstrålarnas egenskap att avböjas
runt kanterna på föremål kan utnyttjas för t.ex.
materialundersökningar. Avböjningen är olika stor för olika
våglängd hos det infallande ljuset samt är även beroende på
avståndet mellan partiklarna. Då röntgenstrålar användes
för kristallanalys verkar atomerna som gitter och ett
karakteristiskt mönster kan erhållas på fotografiskt material.
Analys av finpulveriserat kristalliniskt material kan
företas med monokromatiska röntgenstrålar. En
"pulverkamera" har byggts för industriellt analysändamål.
fiöntgendiffraktion användes för många olika ändamål,
t.ex. inom metallurgin och metallografi för studium av
sammansättningen och strukturen hos legeringar. Även
för studium av valsning och bearbetning av metaller och
legeringar är röntgendiffraktionen ovärderlig, liksom vid
härdning och annan värmebehandling samt inom vanlig,
fysikalisk och organisk kemi. En lång lista på olika
användningar av röntgendiffraktion inom dessa områden finns
medtagen i detta kapitel. Böntgenkristalldiffraktion kan
registreras på film som fläckar varierande i area och täthet.
Fotometrar för detta ändamål finns i olika utföranden.
Elektronmikroskopet kan även förses med en adapter,
som gör det användbart för diffraktionsanalys. En
intressant registreringskamera har konstruerats för detta ändamål.
Röntgenmikrografi eller mikroradiografi är en logisk
utveckling av radiografin och användes för strukturstudier
av små föremål i tunna skikt. En tunn skiva av materialet
placeras i kontakt med en fotografisk film och en
blyskärm med ett hål omkring 1 mm i diameter placeras
över föremålet. Röntgenstrålen får falla på blyskärmen
och en bild erhålles på filmen av de röntgenstrålar, som
passerar genom hålet. Bilden studeras sedan antingen
under mikroskop eller genom projicering eller som en på
papper förstorad bild. Användes Lippmanns emulsion
kan förstoringar av upp till 300 gånger erhållas utan att
detaljer förloras på grund av emulsionens kornighet.
På grund av röntgenapparaters stora användning har
förf. funnit lämpligt att lägga in ett kapitel om
framkallning och beväring av röntgenmaterial.
Kapitel 7, omfattande endast sju sidor, ägnas åt
infraröd fotografering. Typiska användningar av de infraröda
strålarnas genomträngningsförmåga är fotografering av
flygkartor och avlägset belägna naturpartier, studium av
förhållanden inuti heta ugnar med rökig atmosfär,
avbildning av stjärnor, som döljes bakom lysande
nebulosa-moln, samt genomträngning av tunna rostlager på vitbleck
för studium av beläggets porositet.
Bokens sista kapitel ägnas åt filmens användning inom
industrin för instruktionsändamål och för studium av
olika metoder och processer. Monteringsarbete eller
packning av material kan filmas och studeras vid projektion
i långsammare takt än upptagningen. Hållfasthetsprovning
av silkesstrumpor kan studeras bättre med film tagen
med hög frekvens, som vid vanlig projektion visar hur
vävnaden slites sönder. Inom automobilindustrin studeras
inverkan av gropiga vägbanor på fjädrar och
stötdäm-pare. Tecknad film har med framgång använts av
General Electric, som framställt en färgfilm om sex hjul
behandlande ljusbågssvetsning, varvid en speciell huvudfigur
kallad Joe MaGee lanserats och som gjort filmen så
populär att den kommit till användning över nästan hela
världen. över 1 800 hjul av Joe MaGee användes i USA för
utbildning av svetsare.
Varje kapitel i boken avslutas med en
litteraturförteckning av värde för dem, som har lust att djupare tränga
in i ämnen, som intresserar dem. För den fotografiskt
intresserade ingenjören är Photography in Engineering en
källa full av uppslag för fotografins användning i hans
arbete. Sten Rennerfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
