Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 september 1946 - Fotografi för ingenjörer, av Sten Rennerfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l ’i september 1946
877
Genom att göra en ritning i flera färger kan man med
olika filter särskilja detaljer för verktygstillverkning eller
montering. Mellannegativ tas då på pankromatiskt material.
I Amerika har tillverkats ett instrument som automatiskt
doserar exponeringen mellan 1 och 20 min och därvid
tar hänsyn till ljusets fluktuationer under tiden.
Framställning av hårkors och fina linjer i t.ex.
gevärssikten har hittills varit rätt omständligt. Tack vare en i
USA utexperimenterad metod, varvid en nästan kornlös
och mycket tunn emulsion av Lippmann-typ användes, kan
hårfina linjer framställas på fotografisk väg; 30 000 linjer
per tum kan erhållas på detta sätt.
Det andra kapitlet handlar om fotografins användning i
laboratoriet, varvid huvudsakligen fotografering av spektra
beröres. Denna metod användes mer och mer för
kvalitativ och kvantitativ analys på grund av sin snabbhet. En
man kan således på två och en halv timme analysera nio
gjutjärnsprov på kisel, mangan och nickel, vilka dessutom
bestämmes två gånger. Vanligen förbrännes materialet i
bågljus eller högspänningsgnistor, varvid det erhållna
spektret fotograferas och jämföres med fotografier av
andra kända ämnen. En automatisk spektrograf, som
kontinuerligt fotograferar ett infrarött absorptionsspektrum,
beskrives, förutom vanliga kvartsspektrografer.
Makro- och mikrofotografering av metallytor och deras
preparering härför behandlas ingående samt olika
mikroskop, t.ex. projektionsmikroskop.
Elektronmikroskopet har börjat användas i större
utsträckning på de senare åren och RCA:s konstruktion
beskrives detaljerat. På grund av att elektronmikroskopet
kan särskilja detaljer 50 till 100 gånger finare än optiska
mikroskop, duger ej vanlig teknik vid framställning av
preparat. Underlaget utgöres av en kollodiumhinna av
100 Å tjocklek, erhållen genom att droppa
kollodiumlös-ning på en vattenyta. Vid studium av metallstrukturer
skaffar man sig ett tunt avtryck av t.ex. aluminiumoxid
eller kollodium, som sedan undersökes i mikroskopet.
Vid mikrofotografering användes ofta med fördel
färgfilm, varvid man noga får se till att det använda ljuset
har en färgtemperatur, som passar till färgfilmen.
Färgtemperaturmätare och färgfilter är hjälpmedel härvidlag.
Fotoelastisk analys är en mycket användbar metod, som
tillåter ingenjören att lösa många problem beträffande inre
spänningar i material. Av föremålet förfärdigas en
genomskinlig modell, som genomstrålas av polariserat ljus,
varvid ett mönster av mörka och ljusa band uppstår, som kan
fotograferas. Härvid kan användas antingen vitt eller
monokromatiskt ljus, varvid man erhåller färgade eller
svartvita linjer respektive.
Genom att använda speciellt preparerat papper, som
lägges i kontakt med provet, kan man konstatera
förekomsten av svavel och bly i järnlegeringar.
Oscillografer har stor användning i laboratorier och den
fotografiska tekniken vid registrering av oscillogram vid
magnetiska oscillografer och katodstråloscillografer
behandlas ingående.
En modern tillämpning av fotografin för vetenskapliga
mätningar har utexperimenterats i England för
bestämning av spänningar i flygmaskinspropellrar. Härvid
monteras på propellrarna små motståndstöjningsmätare.
Vibrationerna ger då upphov till strömmar, som förstärkes
och registreras med en spegelgalvanometer på en rörlig
filmremsa. 1 USA har utarbetats en liknande metod, som
användes på lokomotiv för att registrera bl.a. tryckskillnader.
För att snabbt kunna lösa belysningsproblem i t.ex.
flygmaskinsfabriker byggda utan fönster och upplysta av
lysämneslampor har konstruerats en "fiskögon"-kamera.
Denna kamera fotograferar bilden, som uppstår i en
konvex spegel liggande horisontalt mitt i ett rum. Spegeln
reflekterar därvid tak och alla väggar i rummet, och på
den fotografiska bilden kan man konstatera ojämnheter i
belysning och planimetrera belysta ytor.
Kapitel 3 är ägnat åt "high-speed" fotografering, som är
ett av de mest värdefulla hjälpmedlen vid lösning av
mekaniska problem. Uttrycket high-speed innefattar både
stillbildsfotografering med mycket korta exponeringstider
och högfrekvensfotografering, då en serie bilder tas i
snabb följd efter varandra.
För alt kunna uppnå korta exponeringstider fordras
ljuskällor, som kan avge stora ljusmängder på kort tid. En
sådan lampa består av ett nätanslutet gasfyllt
urladdningsrör i stånd att producera ljusblixtar svarande mol
50 000 40 W lampor och med en varaktighet av */5000 till
^soooo s och som förmår exponera föremål på 15 m
avstånd vid bländare 11. Denna blixtlampa kan lätt
synkroniseras med en kameraslutare.
Stroboskopet får i moderna utföranden numera stor
användning för rapidfotografering. Egerton-stroboskopet
består av en ljuskälla, som kan tändas och släckas med
exakt lika intervall. Detta användes inom industrin i två
utföringsformer. Den första är ett litet portabelt
strobo-skop med en klippfrekvens från 600 till 14 400 per minut,
vilket område kan höjas till 50 000 genom att använda
multiplar av klippfrekvensen. För fotografiskt bruk är
det andra utförandet lämpligare, som med en gasfylld
lampa och ett inbyggt kraftaggregat ger 100 gånger så
mycket ljus som det förra. Upp till 6 000 klipp kan erhållas
och klippets varaktighet är 10 till 15 /<s vid normal
hastighet och omkring 30 //s för enstaka klipp och låga
hastigheter. Stroboskop för ultrahastiga frekvenser bygges på
beställning.
Hastiga rörelser kan minskas ned med en vanlig
filmkamera, som kopplas tillsammans med ett stroboskop.
Stillbilder kan tas om föremålet belyses med ett
stroboskop, så att det synes stillastående. Amerikanska
ingenjörer har med ett stroboskop och en spegelreflexkamera
studerat kavitationsfenomen i en turbin försedd med en
ruta av plexiglas i avloppstuben.
Synkroniseringen med kameraslutare kan utföras på olika
sätt. Vanligen är det möjligt att anbringa en kontakt på
en roterande axel eller någon annan rörlig del. Ett
glaskärl fyllt med vätska kan fotograferas, då det krossas mot
ett underlag, om det får falla mot två metallplåtar, som
gör elektrisk kontakt för en exponering. I många fall kan
synkronisering erhållas genom att spänna fina trådar över
det rörliga föremålet och ansluta dem till ett relä, som
sluter en kontakt, då tråden brister. Om ljud åtföljer den
mekaniska rörelsen kan en mikrofon och en förstärkare
användas för att tända stroboskopet.
Många olika anordningar har utarbetats för
högfrekvensfotografering. Man kör då filmen kontinuerligt och
exponerar med mycket korta ljusklipp. En upptagningsfrekvens
av några tusen bilder per sekund är vanligen tillfyllest för
industriellt bruk. Vid 2 000 bilder per sekund blir
exponeringstiden per bild omkring 115000 s. Användes ljusstarka
objektiv och snabbaste film kan man nöja sig med en
ljusstyrka hos föremålet av 250 Nlj/m2. För föremål med
ordinär reflexionsförmåga erfordras en belysning av cirka
2 500 Lin. Om 35 mm film användes blir dess hastighet
genom kameran vid 2 000 bilder per sekund omkring
40 m/s. Vid 16 och 8 mm film ligger det gynnsammare till,
då filmhastigheten ej blir större än ca 16 respektive 8 m/s.
Tidsbestämning blir ett besvärligt problem, då
bildhas-tigheterna ökar. I en tvp av kameror har detta lösts genom
att i kanten av filmen fotografera gnisturladdningar
kontrollerade av en elektromagnetisk stämgaffel. Vid en typ
av högfrekvenskamera, som använder en roterande
glasskiva för bildutjämningen, avfotograferas tre urtavlor
drivna av en synkronmotor, vars hastighet kontrolleras av
en elektrisk stämgaffel för 200 p/s. Tidsintervall om 0,01 s
kan härigenom avläsas direkt på bildrutorna.
En filmkamera har konstruerats med speciell
gripar-frammatning, som med elmotor kommer upp i 275 bilder
per sekund. I en annan kamera löper filmen kontinuerligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
