Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 september 1946 - 666, ett snabbverkande insektsmedel, av E Askelöf, B Melander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
882
TEKNISK TIDSKRIFT
666, ett snabbverkande
insektsmedel
DK C15.777/.779
632.951
Genom undersökningar av schweizarna Läuger, Martin
och Müller infördes DDT (diklordifenyltriklormetylmetan)
som insektsbekämpningsmedel (Tekn. T. 1945 s. 429).
De med DDT ökade möjligheterna till en effektiv
bekämpning av skadeinsekter anges av anglosaxarna ha varit
av krigsavgörande betydelse. För att om möjligt nå effek
tivare och ännu mer snabbverkande medel än DDT
prövades tusentals både nya och kända föreningar. Man
använde med förkärlek föreningar innehållande mycket klor.
Bland de föreningar, som visade sig effektiva mot
skadeinsekter, fanns 1, 2, 3, 4, 5, 6-hexaklorcyklohexan, C0H(1C1„,
senare populärt benämnd "6(56". Stundom ser man även
den mindre korrekta benämningen bensolhexaklorid. Såväl
engelsmän som fransmän uppger sig under kriget ha
upptäckt den ovanligt kraftiga insekticida effekten hos 666.
Redan 1935 omnämnes emellertid hexaklorcyklohexans
insekticida verkan av Bender i ett amerikanskt patent. 666
verkar liksom DDT både som kontakt- och maggift men
synes dessutom även ha en viss gasverkan.
Den förlamande effekten av 666 sätter in snabbare än
DDT, men å andra sidan är den kortvarigare än för DDT.
Vill man nå en snabbt insättande verkan, som också
sträcker sig över lång tid, använder man en kombination
innehållande både 666 och DDT i olika beredningar såsom
puder och emulsioner.
Kemi
1, 2, 3, 4, 5, 6-hexaklorcyklohexan framställes enklast
genom att låta klor inverka på bensol i solljus och i från
värö av metaller och metallsalter. Under dessa betingelser
adderas en kloratom till var och en av bensolkärnans
kolatomer. Framställningen finnes bl.a. beskriven i
amerikanska patentet 2218148 samt i brittiska patentet 504569.
Man kan också erhålla samma reaktionsprodukt genom att
låta klor reagera med cyklohexan. I det senare fallet äger
en substitution rum, i det att väte ersättes med klor. I vissa
enskildheter är emellertid dessa reaktioner ej jämförbara.
H Cl
H / \H
Cl Cl
H H
Cl \ / Cl
\/
H Cl
Hexaklorcyklohexan
Hexaklorcyklohexan syntetiserades första gången år 1825
av Faraday, som redogjorde för sin upptäckt i
Philoso-phical Transactions. Han använde metoden att i solsken
låta klor inverka på bensol. År 1833 visade Mitscheiiich,
att hexaklorcyklohexan i närvaro av alkali avspjälkade tre
molekyler klorväte, och 1863 fastställde Lauret och Peligol
dess sammansättning. Under arbeten med
hexaklorcyklohexan isolerade Meunier ur den erhållna
reaktionsblandningen två föreningar med olika egenskaper men med
samma procentuella sammansättning, som visade sig
iso-mera: ce-isomeren, smältpunkt 157—158°, och /?-isomeren,
smältpunkt 308—309°. Matthews försökte bestämma
iso-merernas olika rymdkonfiguration och angav för
a-iso-meren en slags "trans"-form, medan /S-isomeren
betraktades som en "cis"-form. Genom att vidare bearbeta åter-
stoden efter isoleringen av oc- och y?-isomeren lyckades
van der Linden 1912 isolera ytterligare två isomerer med
smältpunkterna 113—113,5° och 138—139°. De kallades
7- och ^-hexaklorcyklohexan.
De ovan angivna smältpunkterna är ej de av respektive
författare angivna utan är bestämda senare på rena
isomerer. Alla isomererna är färglösa, väldefinierade
substanser. Små mängder föroreningar gör att i synnerhet
<5-iso-nieren är svår att erhålla i kristallinisk form. Strukturen
av de isolerade isomererna kunde ej anges med ledning
av de tidigare hypoteserna, vilka varit anledning till att
oc- och /?-isomeren kallats träns och cis. Samtidigt som
isomerernas antal steg till fvra stycken försvann varje
anledning att använda träns- och cis-nomenklaturen. Av
1, 2, 3, 4, 5, 6-hexaklorcyklohexan har senare ej flera
isomerer kunnat isoleras och det är på grund av
kloratomer-nas storlek och cyklohexanmolekylens byggnad ej troligt
att flera sådana föreningar kan finnas. Konstitutionen av
ß-isomeren har bestämts genom arbeten av Hassel och
konstitutionen av oc-, y- och 3-isomererna av Melander.
ß- och <5-isomererna har därvid visat sig vara symmetriska,
oc. och y-isomererna däremot osymmetriska. Det
procentuella förhållandet mellan de olika isomererna, som bildas
vid additionen av klor till bensol, torde vara oc: ca 70 %\
ß: ca 5 %; 7 och 8 ca 12 % var. Det inbördes förhållandet
varierar något med reaktionsbetingelserna. En metod att
med hjälp av adsorptionsmätningar i infrarött ljus
bestämma de vid varje tillfälle ingående mängderna av
isomererna i 666 har utarbetats av Whiffen, Torkington och
Thompson. Lösligheten av de olika isomererna i organiska
lösningsmedel kännetecknas av, att 5-isomeren i allmänhet
är mest lättlöslig, därnäst y-isomeren; ct-isomeren är
betydligt mindre löslig och /?-isomeren relativt svårlöslig
Dessa löslighetsegenskaper möjliggör en separering av
isomererna medelst fraktionerad kristallisation. 1 vatten är
alla isomererna praktiskt taget olösliga. De sönderdelas
ej av kokande vatten eller av het, koncentrerad
salpetersyra. De påverkas ej heller i destruktiv riktning av solljus.
Fysiologisk effekt
666 retar huden, särskilt hos överkänsliga personer.
Irritation av huden kan ej iakttas efter perkutanprov med
de rena isomererna utan torde bero på genom
sidoreaktioner bildade föroreningar, som ingår i 666. En viss
frät-verkan på gröna blad eller växtdelar har även iakttagits
men torde icke ifrågakomma annat än i koncentrationer,
som ej kommer till praktisk användning.
Insekticid effekt
Arbeten av Siade m.fl. visar, att den insekticida effekten
av 666 är så gott som uteslutande beroende på närvarande
mängd 7-isomer, oc-isomeren äger en viss insekticid verkan,
medan ß- och <5-isomererna är praktiskt taget
overksamma. Ett samband mellan isomerernas kemiska
konstitution och insekticida effekt framgår av ännu icke
publicerade arbeten av Melander. Det har därvid visat sig, att
isomerernas insekticida effekt är beroende på deras
dipolmoment. Så har y-isomeren med det högsta
dipolmomentet bäst effekt, cK-isomeren har lägre dipolmoment och
lägre effekt än 7-isomeren. ß- och ö-isomeren, som är
symmetriska, äger endast obetydlig insekticid effekt.
I förhållande till DDT har 666 en betydligt snabbare
verkan. Detta åskådliggöres genom kurva, fig. 1, där
skillnaden i effekt tydligt framgår.
Bland annat på grund av avdunstning förlorar 666 sin
insekticida effekt snabbare än DDT. Man kan därför med
fördel göra beredningar, innehållande både 666 och DDT.
Förutom den kombinerade effekt, man kunnat vänta sig,
erhåller man dessutom en förstärkning av de insekticida
egenskaperna, en synergism. Om man med en viss låg halt
666 ej får någon insekticid effekt och försätter en
DDT-beredning med samma mängd 666, erhåller man med kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
