- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
883

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 september 1946 - 666, ett snabbverkande insektsmedel, av E Askelöf, B Melander - Flampunktsapparat med automatisk tändningsanordning, av Paul Nylén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

september 19A6

883

Fig. 1. Biologisk aktivitet mellan DDT och 666 i 5 % puder;
provdjur: fröbaggar.

binationen 666—DDT en avsevärt förhöjd verkan i
förhållande till samma beredning utan 666.
666 är i stort sett verksamt mot samma slags insekter
och parasiter som DDT och har redan funnit
användning både inom jordbruket, medicinen och
veterinärområdet. Som exempel kan omnämnas att 666 dödar flugor,
moskiter, löss, loppor hos människor och djur, vägglöss,
kackerlackor, samt rapsbagge, rapsvivel, jordloppor,
senapsbaggar, kålflugor, ärtvivel, äppelblomvivel, kornvivel,
getingar och myror.

666 kan användas både i form av upp till 20 %-iga puder,
bestående av exempelvis gips, talk, kaolin eller som
emulsion, gjord med turkisk rödolja. En dylik emulsion göres
då vanligen koncentrerad och spädes före användningen med
lämplig mängd vatten. Även lösningar av 666 i
koltetraklorid, trikloretylen, xylol, metanol och dekalin kan användas.
Fältförsök, som företagits här i Sverige, dels redan förra
sommaren, dels i vår på rapsbaggar och rapsvivel, med
kombinationspreparat, innehållande 666 och DDT, visar,
att dessa i vissa fall är att föredra.

Erfarenheterna av detta nya insekts- och parasitmedel
är både i utlandet och här i Sverige ännu så länge ganska
begränsade men de hittills vunna erfarenheterna synes
peka på att vi i 666 har fått ett värdefullt komplement till
det kända DDT. E Askelöf B Melander

Litteratur

1. Askelöf, Gullfeldt: DDT, det nya insekts- och parasitmedlet.
Tekn. T. 75 (1945) s. 429.

2. Bender: Chlorination. US. Pat. 2010841.

3. Bourne: Hexachlorocyclohexane as an Insecticide. Nature 156
(1945) s. 85.

4. Hassel: Cykloheksanproblemet. T. Kjemi, Bergvesen Metallurg.
3 s. 32.

5. van der Lindén: Ober die Benzol-hexachloride und ihrén
Zer-fall in T rich lor-benzole. Ber. 45 s. 231.

6. Läuger, Martin, Müller: über Konstitution und toxische
Wirkung von natürlichen und neuen synthetischen insektentötenden
Stoffen. Helv. Chim. Acta 27 (1944) s. 892.

7. Matthews: The <*- and ß-Modifications of Benzene Hexachloride.
Soc. 59 s. 166.

8. Melander: Ön Chemical Constitution and Insecticidal Effect.
Sv. Kemisk T.

9. Meunier: Bull. Soc. Chim. 41 s. 530.

10. Meunier: Compt. rend. Acad. Sci. 98 s. 436.

11. Bogerson: Hexachlorocyclohexane as an Insecticide. Nature 156
(1945) s. 424.

12. Släde: The y-isomer of Hexachlorocyclohexane (Gammexane),
An Insecticide with outstanding properties. Chem. and Ind (1945) s. 314.

13. Släde: Another new Insecticide. Lancet 6342 s. 347.

14. Taylor: Acaricidal Property of a New Insecticide,
Hexachloro-benzene. Nature 155 (1945) s. 393.

15. Whiffen, Torkington, Thompson: The Use of Infra-Red
Absorbtion in Analysis, A Mixture of Four Stereoisomers. Träns.
Faraday Soc. 41 s, 206.

Flampunktsapparat med automatisk
tändningsanord-ning. Enligt förordningen om eldfarliga oljor av den
7 oktober 1921 skall som bekant flampunkten bestämmas
enligt Abel—Penskys apparat i visst standardutförande.
I denna apparat, som i sina väsentliga delar ej undergått
någon förändring sedan den först lanserades på 1880-talet,
påfylles den olja som skall provas till visst märke i en
sluten mässingsbehållare. Locket i denna är försett med en
skjutbar skiva, vilken med ett löpverk kan öppna och
sluta en i locket befintlig öppning. I det ögonblick
öppningen är fri nedföres en brinnande låga i det ovanför
oljeytan befintliga rummet. Den brinnande lågan, som
numera utgöres av en liten med urverket förbunden
gasbrännare, ger, när flampunktstemperaturen hos oljan är
uppnådd, upphov till en explosionsartad antändning av
den över oljan befintliga gasblandningen. Antändningen
visar sig vanligen som en större, över hela oljeytan
utbredd, blå låga.

Enligt Kommerskollegii föreskrifter för provning i Abel—
Penskys apparat skall löpverket utlösas för "varje
fullbordad stegring med 1/s grad av temperaturen i
oljebehållaren". Detta medför att en person måste sitta framför
apparaten under provningens utförande och göra
tempera-turavläsningar samt utlösa löpverket. Vid okända oljor
måste även ett förprov utföras.

En modifikation av Abel—Penskys apparat med
automatisk tändningsanordning och därtill hörande akustisk
signalering av den tidpunkt då flampunkten uppnås har
utexperimenterats av Eyvind Jensen på Statens
Hantverksinstituts målningslaboratorium.

Den nya apparaten, fig. 1, skiljer sig från Abel—Penskys
originalapparat endast i fråga om lockets konstruktion.
Mässingsbehållaren 1 för påfyllning av olja och det utanför
denna befintliga vattenbadet 3 med tillhörande
termometer 10 är sålunda av samma dimensioner i båda
apparaterna. Locket i i den nya apparaten är försett med en
elektrisk gnistbildare 5, som på lockets undersida med
jämna mellanrum, t.ex. varje minut, genom ett
kontakt-ur 7 alstrar en gnista, vilken vid flampunktstemperaturen
antänder den ovanför oljan befintliga gasblandningen. Av
det genom förbränningen alstrade trycket öppnas ett på
locket anbragt ventilartat organ 6, som påverkar en
elektrisk signalanordning, t.ex. en summer 8. När summern
ljuder avläses temperaturen på den i oljan nedsänkta
termometern 9.

Jämförande undersökningar med olika brännbara oljor
har visat, att god överensstämmelse erhålles mellan
flam-punktsvärdena i de två apparaterna.
Den nya apparaten erbjuder vissa fördelar framför
Abel—Penskys originalapparat. Tack vare den automatiska
signaleringen av flampunkten är den lättare att sköta och
övervaka. Den person som utför flampunktsbestämningen
behöver sålunda icke — som vid Abel—Penskys apparat —
bli bunden framför apparaten utan kan utföra andra ar-

Fig. 1. Flampunktsapparat
med automatisk
tändningsanordning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0895.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free