Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Teknisk och estetisk formgivning av fartyg, av Gösta Kaudern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1946
897
Teknisk och estetisk formgivning av fartyg
Mariningenjör Gösta Kaudern, Malmö
Under vissa tidsepoker tog skeppsbyggarna i
sin yrkesutövning så stor hänsyn till den yttre
rent estetiska formen, att verket, dvs. fartyget
som sådant, blev lidande därav. De höga, rikt
utsmyckade akterskeppen på 1600-talets
krigsskepp kom t.ex. ingalunda till av enbart
praktiska skäl (fig. 1).
När järnet och ångan slog igenom inom
skeppsbyggeriet, gick därmed också hela den höga
form kultur, som så småningom vuxit upp under
segelfartygsepoken, praktiskt taget förlorad, och
man började gå till överdrift åt det motsatta
hållet. Ännu för några tiotal år sedan tog
ingenjörerna ej så stor hänsyn till hur en teknisk
produkt, -t.ex. ett fartyg, såg ut, blott den dög
någonting till.
I våra dagar märks en tydlig omsvängning mot
en bättre tingens ordning i detta hänseende. De
tekniska och estetiska kraven är på god väg att
förenas. Rena utseendefrågor ventileras måhända
inte så ofta helt öppet bland tekniker, men det
kan inte bestridas, att ej minst
skeppsbyggnadsingenjörerna nu mer eller mindre omedvetet även
tar hänsyn till det estetiska värdet vid
konstruktionen av ett fartyg. Många tecken tyder för
övrigt på, att vi i detta avseende blott befinner
oss i början av en utvecklingsperiod. Sålunda
finns ännu knappast någon litteratur på området,
och någon undervisning meddelas ej vid våra
tekniska skolor i dessa ämnen.
Det första villkor, som måste uppfyllas, om man
skall kunna bygga ett fartyg, som ej blott fyller
sin tekniska och merkantila funktion utan
därtill även är tilltalande för ögat, är givetvis, att
man vet, vad som menas med ett vackert fartyg.
Kan då detta begrepp över huvud taget
definieras?
Ja, utan tvivel finns vissa lagar, som reglerar
vårt omdöme, ty vi kan ju tala om fula eller
vackra fartyg, och åtminstone bland sjöfolk är
enigheten ofta förvånande stor, när det gäller
att prisa eller kritisera ett fartygs utseende. Även
om den stora allmänhetens åsikt tas med, kan
man nog påstå, att enigheten vanligtvis är större
vid bedömandet av ett fartyg än exempelvis en
ny stadsteater eller modern konst. För att
exemplifiera detta påstående kan det vara till-
Föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik samt Svenska
Arkitekters Förening den 26 april 1945.
DK 629.12 : 725.377
räckligt att nämna Svenska Amerikalinjens
"Stockholm", som ju allmänt ansågs vara ett
mycket vackert fartyg (fig. 2).
Allmänna synpunkter på fartygs utseende
En faktor som kanske i första hand avgör ett
fartygs skönhets värde är allmänt tycke och smak,
två ganska oberäkneliga mänskliga egenskaper.
Härvidlag kan därför ingenting anses
axioma-tiskt, och det kan ej undgås, att framställningen
i det följande många gånger blir färgad av
författarens egen subjektiva uppfattning.
Fullständig anarki råder dock ej, ty smaken är inte
absolut individuell. Den påverkas av uppfostran
och miljö och många andra faktorer i vår
omgivning. Man torde också kunna påstå, att den
allmänna smaken i stort sett undergår en ständig
förändring eller utveckling, som för övrigt oftast
ligger något efter den verkliga utvecklingen.
Smaken regleras i stor utsträckning av vanan,
som därför har stor betydelse. Det vi vant oss
Fig. 1. Detta engelska krigsskepp från 1600-talet var
utomordentligt påkostat och vackert utsmyckat; det hade
emellertid så dålig stabilitet, att hela den översta våningen
måste huggas bort, innan det kunde användas för sitt
ändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
