Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Teknisk och estetisk formgivning av fartyg, av Gösta Kaudern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<J898
TEKNISK TIDSKRIFT
vid, finner vi ofta mest tilltalande. Om något nytt
framkommer, som vi tror är bättre, men som vi
anser vara fult, skyller vi därför helt enkelt pä
ovanan. Detta kan vara riktigt, men om de flesta
tycker det nya är fult, kan det i varje fall inte
vara berättigat att kalla det vackert, förrän
ovanan är bruten, ett faktum, som alltför ofta
förbises. Är nyheten riktig, bryts vanan snabbt,
inen ibland kan det nog vara på sin plats
att respektera den en smula. Tyvärr finns också
inom skeppsbyggeriet ett mode, som nog ibland
kan föranleda skeppsbyggaren till en
konstruktion, som han strängt taget anser tekniskt
oriktig-
Konservatismen och känslan för traditionen är
mycket starka inom skeppsbyggeriet och bland
sjöfolk. De bromsar ej sällan utvecklingen och
kan med rätta kritiseras härför, men de har å
andra sidan sin naturliga förklaring. Man vet vad
man har, och inom skeppsbyggeriet har man
inte råd med några misslyckade experiment.
Därtill kan alltför många liv och stora värden stå på
spel. Sjöfolk accepterar därför ogärna något, som
inte är utprovat och befunnet fullgott. Som
exempel på detta kan nämnas den inbyggda styrhytten.
Många invändningar restes till en början mot att
bygga in styrhytten: man befarade, att
rorgängaren skulle somna osv. Så småningom tog dock
kravet på bekvämlighet överhand, och sedan man
väl vågat experimentet, visade det sig vara
alldeles ofarligt. Numera byggs därför inte ett
fartyg utan inbyggd styrhytt. Under dylika
omständigheter är det emellertid inom skeppsbyggeriet
ofta svårt att få någon att ta initiativet till en
förbättring.
Ett utslag av vana och tradition är, att olika
stilarter utvecklats inom olika länders
skeppsbyggeri. Tydligast framträder detta inom
örlogs-marinerna, men man torde även kunna påstå,
att exempelvis "Queen Mary" och "Normandie"
är typiska exponenter för brittisk resp. fransk
uppfattning. Även vårt svenska skeppsbyggeri
bär prägel av en viss sober och lugn, typiskt
svensk stil.
Fig. 3. Inom byggnadskonsten kan en vacker framsida ha
en ful baksida.
Liikheter och olikheter mellan skeppsbyggeri
och arkitektur
Skeppsbyggeriet arbetar, som arkitektur
betraktat, under alldeles speciella förutsättningar, av
vilka de viktigaste lätt kan påvisas. Först och
främst är fartyget ett fortskaffningsmedel. Det
dynamiska sätter därför sin prägel på helheten
såväl som på detaljerna. Tydligt framträder detta
i skrovets mjuka, väl "turade" linjer, i
överbyggnadernas rundning och i de smäckra, lutande
masterna. Detta fortskaffningsmedel skall vidare
röra sig på havets yta, den mest ojämna och
nyckfulla landsväg, som existerar, och detta är
fullständigt avgörande på många sätt. Havet
tillåter inga kompromisser utan bestämmer i
stora drag hur ett fartyg skall se ut. Därmed
begränsar det även i stor utsträckning
fartygskonstruktörens frihet och binder hans fantasi.
Havet är också fartygets naturliga miljö, som sätter
sin prägel därpå även på så sätt, att exempelvis
en jagare byggd för de "krabba" sjöarna i öster-
Fig. 2. Amerikalinjens gamla
"Stockholm" ansågs allmänt
— och med rätta i— vara ett
vackert fartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
