Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Teknisk och estetisk formgivning av fartyg, av Gösta Kaudern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<J900
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Ett fartyg med förskepp som ett strykjärn ser ej
sjödugligt ut och är därför ej vackert.
spegla ändamålet och visa, att uppgiften är
riktigt och väl löst. En jagare skall se snabb ut, en
passagerarebåt bekväm osv.
Emedan fartyget deplacerar på vattnet och varje
onödig vikt minskar lastförmågan och ekonomin,
är allt överflödigt material bannlyst. Följaktligen
måste byggnadsmaterialet utnyttjas på mest
effektiva sätt, samtidigt som full säkerhet krävs.
En bestämd fordran är vidare, att allt in i
minsta detalj och under alla omständigheter skall
fungera perfekt. Skeppsbyggaren kan aldrig väja
för svårigheterna. Sådana små bristfälligheter
som vi — om ock motvilligt — är vana att finna
oss i till lands t.ex. att det inte ens i de nyaste
hyreshusen finns någon plats för cyklar eller att
den öppna spisen ryker in, dem finner vi inte
någon motsvarighet till på sjön. På ett fartyg
är allt riktigt och funktionalistiskt utfört, det må
gälla en vantskruv eller en fönsterventil likaväl
som hela skrovet.
Det står därmed klart, att den skeppsbyggare,
som vill konstruera ett vackert fartyg, ej först
och främst får ta sikte på detta. Konsten i
uppgiften är att konstruera ett så tekniskt riktigt
och ändamålsenligt fartyg som möjligt och att
samtidigt utforma konstruktionen, så att den
tilltalar ögat. Detta är väl också funktionalismens
innersta mening.
Man har sökt uttrycka det så, att är en
konstruktion blott ändamålsenlig, så är den också
vacker. Så enkelt är dock ej problemet. Däremot
kan man säkerligen påstå, att om uppgifterna
löses på ett tekniskt riktigt sätt, så har man i de
flesta fall även möjlighet att nå ett estetiskt till -
Fig. 7. Speciella orsaker kan stundom såsom i detta fall
tvinga konstruktören att välja olämpliga proportioner till
men för utseendet.
Fig. 8. Strömlinjeform i högsta potens.
talande resultat. Ser man å andra sidan något
fult på ett fartyg, kan man ofta påvisa, att det
i ett eller annat avseende är felaktigt.
Funktionalism är sålunda det första och
grundläggande kravet på ett vackert fartyg och detta begrepp
innefattar på sätt och vis i sig de följande
fordringarna.
Fartyget skall vara stabilt ocli se stabilt ut.
Ett fartyg med onaturligt stora och höga
däckshus kan ej se vackert ut, sedan må däckshusen i
verkligheten vara aldrig så lätta (fig. 4).
Fartyget skall ha "balans" på vattnet, dvs. del
skall se ut att trimma rätt (fig. 5).
Fartyget skall ge intryck av sjöduglighet.
(fig. 6).
Fartyget skall ha tilltalande och ocli för
ändamålet lämpliga proportioner i stort och smått
(fig- 7).
Fartyget skall vara stilrent.
Fartyget skall ge intryck av att vara hållfast.
Fartyget skall ge intryck av fart, och detta är ej
oviktigt i vår tid. I samband härmed bör det om
möjligt vara strömlinjeformat, ett modernt ord,
som nog kräver ett förtydligande (fig. 8).
Ordet strömlinjeform har numera två betydelser.
För det första avses härmed det välkända
hydro-eller aerodynamiska begreppet, dvs. det anger
formen hos en kropp, som gör minsta möjliga
motstånd i ett framströmmande medium. I
dagligt tal är emellertid strömlinjeformen även en
Fig. 9. Av tekniska skäl är det ofta ej möjligt att tillgodose
alla de uppställda kraven; detta gäller exempelvis ett
vanligt tankfartyg ("Uranus").
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
