Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Teknisk och estetisk formgivning av fartyg, av Gösta Kaudern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1946
899
sjön får helt andra linjer, än en jagare byggd för
Atlantens långa vågor.
Samtidigt som havets lagar är orubbliga, lämnar
de dock utövarna av skeppsbyggeriet i mångt och
mycket fria händer. Ett fartyg kan inte definieras
och beräknas med hjälp av bestämda regler och
formler, ty skeppsbyggeriet hör ej till de exakta
vetenskaperna. Hydrodynamikens lagar kan i
allmänhet endast tillämpas approximativt. Som
vetenskap är skeppsbyggeriet till stor del ej annat
än ett systematiskt samlande av rön och
erfarenheter. Denna empiriska vetenskap kan ge
skeppsbyggaren hans utgångsvärden. Själva
formgivningen i detalj blir det sedan konstruktörens
uppgift att klara ut, och han måste därvid till stor
del lita på sin egen erfarenhet och intuition, sitt
skeppsbyggarsinne. Man kan därför än i dag tala
om skickliga skeppsbyggare, på samma sätt som
man talar om skickliga konstnärer.
Det ovan sagda gäller inte blott den rent yttre
formgivningen utan ofta även vid lösandet av
rena konstruktionsproblem. Förbanden i ett
fartyg är ofta så komplicerade, och de påkänningar,
som de kan utsättas för, så svårdefinierade, att
man även här till stor del får lita till erfarenhet
och omdöme.
Skeppsbyggarnas handlingsfrihet begränsas
emellertid ej endast av havets lagar. Tekniska
faktorer, som kan ha samma verkan, är
exempelvis klassificeringssällskapens och
Fartygsinspektionens fordringar, fribordsbestämmelserna,
skeppsmätningsreglerna, anordningar för
lastning och lossning eller för vissa slag av gods,
anordningar i vissa hamnar eller farleder osv. Det
är därför ingalunda givet, att man i ett speciellt
fall kan konstruera ett vackert fartyg, även om
man har fullständigt klart för sig, hur detta skall
gå till, ty ofta står de tekniska och estetiska
synpunkterna oförenligt emot varandra, och då får
i 99 fall av 100 det estetiska kravet komma i
andra hand.
I jämförelse med ett byggnadsverk i land
saknar fartyget fasad. Ett modernt fartyg måste
därför vara vackert, från vilken sida man än ser
det. Det har ingen gårdssida (fig. 3). Fartyget har
Fig. i. Ett fartyg med onaturligt höga överbyggnader ser
inte stabilt ut och är därför ej vackert.
ej heller någon fast omgivning. På sin naturliga
miljö, havsytan, bildar det en fullständigt
fristående enhet, som måste vara sig själv nog. Man
kan t.ex. inte plantera några träd framför en ful
akterspegel. Fartyget är vidare tredimensionellt
och till stor del uppbyggt av kroklinjer. Det är
därför ej tillräckligt, att ritningen visar en vacker
profil. I verkligheten kan kroklinjerna i vissa
perspektiv ge en helt annan bild, om man ej
tagit hänsyn till, att de går i tre dimensioner.
I fråga om fartyg är det ej heller möjligt att göra
direkta jämförelser med verk från äldre tider.
En arkitekt kan t.ex. när som helst jämföra
Operan i Stockholm med Kungl. Slottet och göra
sina reflexioner. Ett fartyg däremot lever högst
50 år. Det har sedan tjänat ut, anses
gammalmodigt och skrotas ned.
Vilka estetiska fordringar har man på ett fartyg?
Vad som fordras av ett fartyg, för att det skall
synas oss estetiskt tilltalande, kan närmare
preci-eras i följande punkter.
Fartyget måste vara ändamålsenligt, dvs.
funktionalistiskt i detta ords absolut rätta bemärkelse.
Häri ligger egentligen lösningen till hela
problemet, och den lösningen innebär i själva
verket, att teknisk och estetisk formgivning vid
fartygskonstruktion är ett och detsamma.
Ingenstädes är funktionalismen mer konsekvent
tillämpad än inom skeppsbyggeriet, flygtekniken
möjligen undantagen. Utseendet skall helt enkelt
Fig. 5. Fartyget skall ha balans pä vattnet (t.v.); bristande balans stör skönhetsintrycket (t.h.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
