- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
906

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Teknisk och estetisk formgivning av fartyg, av Gösta Kaudern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<J906

TEKNISK TIDSKRIFT

I

Fig. 28. Utrustningen, dvs. master och rigg m.m., bildar ett
virrvarr, som ej går i samma stil som skrov och
överbyggnader.

gäller dock om trådbussen och en modern bil.
Dessutom vet man ju, när man befinner sig
ombord på ett fartyg, och varför skall man då göra
anspråk på att ha rektangulära rum omkring sig
som i ett hus. Ett fartyg är dock inget hus. Å
andra sidan kan bilindustrins helpressade kupiga
former inte utan vidare övei föras till
skeppsbyggeriet, som ju har helt andra
tillverkningsmetoder. Slutligen invänder man, att det blir dragigt
speciellt på gångborden (promenaddäcken). Men
varför skall man då behålla dessa opraktiska,
otrivsamma och onyttiga balkonger. Varför skall
man sitta ute, så snart det är fråga om att "åka

Fig. 29. Fartygsmasten är av en speciell konstruktion, som
ej återfinnes till lands.

båt", då man absolut ej nöjer sig därmed
annorstädes, speciellt som det vanligen är både kallare
och blåsigare på sjön än till lands. Det är ju
ganska egendomligt, att om man skall åka från
Sandhamn till Stockholm en kall augustikväll, så nöjer
man sig med att sitta fem timmar på en pinnsoffa
på ett dragigt gångbord. Detta är väl närmast
likvärdigt med att sitta på en parksoffa på en
flakvagn mellan Stockholm och Göteborg.
Lyckligtvis håller de otrevliga gångborden äntligen på
att försvinna, men ännu återstår här mycket att
göra till förmån för ändamålsenlighet och
trevnad. Vill man ha frisk luft, bör man ha stora
öppningsbara fönster, vill man ha skugga, kan
ju det översta däcket dras ut något som ett soltak
(fig. 24).

För de olika detaljkonstruktionerna på
däckshusen gäller i huvudsak samma regler som för
helheten. En god princip är att ej placera
estetiskt tyngre konstruktioner ovanpå lättare. Den
innebär, att t.ex. fönstren göres större, ju högre
upp de sitter osv. (fig. 25).

Hållfasthetstekniskt riktiga konstruktioner bör
eftersträvas. En sida bör sålunda sluta med en
rundad linje, fönstren bör förses med runda hörn
osv. (fig. 26). Den rundade övergången
användes emellertid till överdrift och där den inte alls
är berättigad (fig. 27). Om hållfastheten redan
är bruten t.ex. av stora fönster, är det lämpligast
att använda raka övergångar och stöttor. Den
konstruktion figuren visar, är rent förkastlig ur
hållfasthetssynpunkt och därför också ful. Om
vidare en rad vertikala linjer finns, kan den
rundade linjen verka rent störande varför den då
bör undvikas.

Däcksbukten bidrar till att ge däckshusen den
linjeföring, som harmonierar med skrovets
språnglinje och ger fartyget dess mjuka
dynamiska linjer.

Utrustningen har minst lika betydande del i
helhetsintrycket, som någonsin skrov och däckshus.
Till utrustningen räknas i detta sammanhang
även skorstenar, master o.d.

Utrustningen torde vara det för fartyget mest
speciella, och det är svårt att finna några
motsvarigheter på annat håll. De runda koniska
stålmasterna, ventilatorerna, den breda skorstenen,
allt detta är absolut unikt för ett fartyg.
Tillsammans bildar de ett alldeles speciellt för
sjömansögat högst betydande skönhetsvärde, utan
vilket helhetsbilden av fartyget skulle vara
estetiskt ofulländat. Objektivt sett bildar dock
utrustningen i allmänhet vad som vanvördigt skulle
kunna betecknas som ett virrvarr, som starkt
svär emot skrovets och däckshusens mer slutna
linjeföring (fig. 28). Fråga är, om inte
utrustningen utgör en kvarleva från segelfartygstiden,
som illa passar samman med den moderna tiden
och de moderna fartygen, och som innerst utgör
ett katastrofalt hinder för framställningen av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0918.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free