Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Teknisk och estetisk formgivning av fartyg, av Gösta Kaudern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1946
905
Fig. 24. De onyttiga balkongerna utefter däckshussidorna
håller nu på att försvinna.
genom att runda däckhusen, inte är så stor för ett
vanligt handelsfartyg. Motståndet mot
överbrytande sjö är också ett skäl, som talar för
rundade fronter.
Tidigare gjordes endast förfronten rundad,
vilket givetvis är felaktigt. Både den dynamiska och
den estetiska strömlinjeformen fordrar, att
akterfronten göres minst lika rundad. Insikten härom
börjar också bli allt vanligare.
Ett för våra förhållanden rätt unikt och
efterföljansvärt exempel på, hur man kan få skrov
och överbyggnad att smälta samman, utgör den
nya färjan "Malmöhus" (fig. 22). Åtminstone
kan detta sägas om förskeppet. Tyvärr är idén
ej konsekvent genomförd, ty akter om bryggan
återfinns överst de vanliga lådorna. Måhända har
det förelegat skäl, som gjort det omöjligt att i
detta fall fullfölja intuitionerna, men
säkerligen hade det ur estitisk synvinkel varit riktigare
att dra ut "busstaket" akter över och slopa
skorstenen. Fig. 23 visar en amerikansk färja, som är
mera konsekvent genomförd i detta hänseende.
Fig. 26. Fönstren bör ha rundade hörn osv.
Även på denna borde om möjligt skorstenen ha
slopats.
Många invändningar reses mot de rundade och
lutande formerna på däckshusen, och det kan
vara på sin plats att med några ord beröra dessa.
Givetvis blir de mera invecklade formerna
dyrbarare att tillverka, men det är därför ej sagt, att
merkostnaden alltid är av avgörande storlek.
Materialåtgången ökas ju endast obetydligt, och det
är alltså huvudsakligen arbetskostnaden för
bock-ningen av plåtarna, som tillkommer. Samma
invändning skulle också kunna göras mot
karossen på en trådbuss i stadstrafik. Den behöver ej
vara strömlinjeformad, och det bleve säkerligen
billigare att göra den som en fyrkantig låda. Men
så göres den likväl ej! Dessutom kan det
säkerligen tänkas, att en redare i ett visst fall gärna
går med på en merkostnad, om hans fartyg i
gengäld får ett tilltalande utseende, som drar
uppmärksamheten till sig och gör reklam för rederiet.
Man invänder även att inredningen försämras,
och detta är givetvis riktigt på sitt sätt. Detsamma
Fig. 25. Ju högre upp, desto lättare bör konstruktionen
vara.
Fig. 27. Denna konstruktion år synnerligen vanlig men
felaktig och ej vacker; den raka och den rundade linjen
borde av hållfasthetsskäl byta plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
