Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Teknisk och estetisk formgivning av fartyg, av Gösta Kaudern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<J908
TEKNISK TIDSKRIFT
i annat fall får åskådaren intrycket, att de lutar
emot varandra. Lutningsdifferensen bör vara
större, ju längre ifrån varandra masterna står.
Detta överrensstämmer ej med strömlinjeformen
men sammanhänger med att masterna belt enkelt
inte låter sig inrangera under detta begrepp
(fig. 30).
Liiftintagen är ej heller något, som förskönar ett
fartyg. Förr tyckte man det var ståtligt med stora
kraftiga ventilatorer men numera söker man dölja
dessa attribut till förmån för helhetsintrycket
(fig. 31). Skorstenar, bompålar och däckshussidor
tjänstgör ofta som luftintag.
På bilderna i det föregående har många moderna
motorfartyg passerat revy. Gemensamt för dem
alla har bl.a. varit, att de fört en stor skorsten.
Denna är ett högst intressant och omdiskuterat
attribut, som har sin särskilda historia, och den
avslöjar skeppsbyggarnas arkitektoniska sinnelag,
som strax skall påvisas. Vid konstruktionen av
en skorsten kan även den mest rätlinjige
skeppsbyggnadsingenjör låta sin fantasi spela, utan att
detta behöver minska hans anseende. Skorstenen
bevisar också, att tesen om att det praktiska
alltid är vackert ej håller streck (fig. 32). På de
första motorfartygen ville man vara konsekvent
och därför slopade man skorstenen. Resultatet
Fiy. 34. En svetsad sida behöver ej varit absolut slät för
att vara vackrare än en nitad.
var inte lyckat. Snart nog kom därför skorstenen
tillbaka och nu byggs väl knappast ett fartyg
utan en präktig skorsten.
Det är ju utan vidare uppenbart, att ett olikfärgat
ofantligt plåtrör inte i och för sig kan vara något
vackert. Vad kan det da bero på, att vi har så
svårt för att bygga ett vackert fartyg utan
skorsten, detta underliga monstrum, som de praktiska
skeppsbyggarna utan att tveka hissar upp på
taket av alla sina byggnadsverk? Förklaringen är
nog ganska enkel. På de gamla oceanångarna var
ju skorstenen en högst tvingande nödvändighet.
Ju kraftigare skorstenar desto kraftigare
maskineri. Sa starkt har detta vuxit in i medvetandet,
att vi ännu ej lyckats belt frigöra oss från denna
föreställning. Vanan spelar alltså här en
avgörande roll. Naturligtvis bidrar också, att stora snabba
fartyg än i dag är ångturbindrivna och måste ha
skorsten. Sålunda är skorstenen i dag helt enkelt
en arkitektonisk symbol för fart och kraft på
sjön. Ibland är skorstenen en ren attrapp. Det
gäller t.ex. aktra skorstenen på "Normandie" och
den mellersta på minkryssaren "Glas Fleming"
(fig- 33).
Men även andra skäl finns för skorstenens
bibehållande. Som förut nämnts är silhuetten pa
ett modernt fartyg ofta splittrad och söndertrasad
upptill till förfång för utseendet. Med hjälp av
en stor skorsten kan man i någon mån dölja detta.
Man kan flytta tyngdpunkten, man kan samla
däckshusen osv. Att sedan skorstenen på ett
nio-torfartyg ger plats för ljuddämpare, luftintag,
tankar och verkstad m.m. är däremot ej någon
saklig motivering för dess behållande, ty allt detta
kan mycket väl inrymmas i ett vanligt däckshus,
och principen att bygga in och gömma saker och
ting är ju i övrigt rätt hemlös på sjön, där den
konstruktiva skönheten hos föremålet själv är
utvecklad till fullkomlighet.
Om vi så småningom kommer fram till andra
fartygsformer, belt olika de nuvarande och mer
slutna och strömlinjeformade, så kommer också
skorstenen att bli överflödig, ja, man kommer atl
söka dölja den. Vi har redan kommit så långt,
att vi med en viss beundran betraktar ett fartyg
utan skorsten, nota bene om det inte i likhet med
de första motorfartygen ser ut som om det tappat
något, utan verkligen trots detta ser ut att vara
riktigt konstruerat.
Så länge skorstenen behålles gäller givetvis
samma regler för denna som för övriga detaljer.
Skorstenen bör sålunda luta lika mycket som
masterna, men ej mera. Eftersom skorstenen icke
fyller någon viktig funktion på ett motorfartyg,
bör man ej sträva efter att göra den särskilt stor
och kraftig. Tvärtom bör vi här liksom på alla
andra områden sträva efter att smälta samman
de olika byggnadsdelarna till ett helt.
På samma sätt som i det föregående skulle alla
byggnadselementen i ett fartyg kunna analyseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
