Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Teknisk och estetisk formgivning av fartyg, av Gösta Kaudern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1946 909
Fig. 35. Med målningens
hjälp kan ett fartygs utseende
avsevärt förändras;
ovanstående fartyg är exakt lika
men målade på olika sätt.
ur teknisk och estetisk synpunkt och man kunde
undersöka i vad mån de uppfyller de uppställda
åtta grundkraven. Det skulle emellertid föra
alltför långt att här gå ytterligare i detalj.
Ytbehandling
Svetsningen håller i dessa dagar på att sä gotl
som helt ersätta nitningen i skeppsbyggeriet. I
samband härmed har uppstått diskussion om
svetsfogarna speciellt i bordläggningen bör
slipas så. att man får en fullständigt slät yta. Ur
estetisk synpunkt mate dock detta anses
fullkomligt onödigt. Det är ju knappast vackrare att se
nagelskallarna och växlarna på ett nitat skrov än
svetsfogarna på ett svetsat. Ej heller väntar man
sig ju, att skrovet skall vara smitt ur en enda
plåt. Krympspänningarna från svetsningen ger
också gärna upphov till en viss bucklighet eller
åtminstone ojämnhet. Denna syns tydligare på
ett svetsat skrov än pa ett nitat, därför att ögat
ej stores av nitväxlarna. Den måste dock
tolereras i större utsträckning än förr. Nya
arbetsmetoder kan fordra en ny inställning från
betraktarens sida (fig. 34).
Målningen har givetvis en utomordentlig
betydelse för ett fartygs utseende. En väl genomtänkt
målning kan förhöja dess estetiska värde, medan
en misslyckad målning kan ha rakt motsatt ver
kan (fig. 35). Liksom vid den konstruktiva
utformningen bör vid målningen undvikas skarpa
kontraster och tvära avbrott. Ett fartyg, målat
i en enda färg, ser större ut, än ett fartyg i brokig
färgskala, och detta torde vara anledningen till
att krigsfartyg ofta verkar förhållandevis stora
Fig. 36. Jagaren "Öland".
Fig. 38. SIS "Arabritt".
Fig. 37. MIS "Bengal’.
Fig. 39. MIS "Malmland".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
