- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
910

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Teknisk och estetisk formgivning av fartyg, av Gösta Kaudern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<J910

TEKNISK TIDSKRIFT

och imponerande. Ljusa, lätta färger är vanligast
och ger det bästa resultatet. Vitt är ju
synnerligen vanligt ocli lämpligt även därför att denna
färg tvingar till underhåll och renlighet. En något
större djärvhet i färgvalet än den nu vanliga
skulle dock säkerligen ibland vara på sin plats.

Hur har de svenska varven

tillgodosett de estetiska kraven?

På ett passagerarefartyg eller en lustjakt kan det
givetvis tänkas, att de estetiska synpunkterna
nå-gan gång får dominera över de tekniska. På etl
krigsfartyg är detta däremot under inga
omständigheter tillåtet. Fig. 36 visar den under byggnad
varande jagaren "Öland", som utgör ett gott
exempel på att de estetiska synpunkterna trots
detta ej behöver helt åsidosättas, just därför att
de leder till samma mål som de militärtekniska.
Det koncentrerade, tillbakaskjutna
bryggkomplexet med sin lutande front, som går igen på
skorsten och de följande uppbyggnaderna, och
som anger tyngdpunktens läge, har framtvingats
av det talrika luftvärnet, som behöver möjligast
fria skjutfält åt alla håll. På den förut omnämnda
kryssaren "Fylgia" (fig. 20) hade luftvärnet
erhållit fördelaktigare placering, om bryggan
skjutits akteröver. Samtidigt hade fartyget fått ett
betydligt mera tilltalande utseende och blivit en
bättre ambassadör för vårt land i utländska
hamnar. Otvivelaktigt har också känslan av att ligga
ombord på ett vackert och imponerande fartyg etl
positivt inflytande på andan bland besättningen.

Fig. 37 visar Svenska Ostasiatiska Kompaniets
motorfartyg "Bengal", Enkla, tilltalande,
harmoniska linjer och en väl placerad och markerad
tyngdpunkt utmärker detta fartyg, som utan
tvivel kan betecknas som ett av vår handelsflottas
vackraste fartyg.

Som tidigare nämnts, kan man inte alltid av
olika anledningar konstruera ett så harmoniskt

och vackert fartyg som exempelvis "Bengal".
Fig. 38 visar Ara-bolagets "Arabritt", en "easy
trimmer" huvudsakligen avsedd för koltransport.
Konstruktören har här tvingats in på en estetiskt
ganska ofördelaktig lösning, som dock
genomförts på ett ovanligt tilltalande sätt.

För motorfartyget "Malmland" på fig. 39 har
gällt i princip liknande förutsättningar som för
"Arabritt". Även här har alltså kraven på
lastrummens disposition inverkat ofördelaktigt på
utseendet. Framför allt är balansen störd genom
det stora däckshuset akterut, som ej har någon
motvikt föröver. Detta däckshus markerar också
tyngdpunktsläget och förtar fartintrycket. Det
smala strömlinjeformade däckshuset midskepps
harmonierar därför ej med fartyget i övrigt.

Svenska Amerika Liniens nybygge hör till de
intressantaste nykonstruktionerna under senare år.
Fig. 40, överst, visar ett av de tidigare förslagen.
Säkerligen tycker mången, att man här gått för
långt, speciellt när det gäller däckshusens
rundning och skorstenens utformning. Till största
delen kan nog detta emellertid skrivas på ovanans
konto. Riktigt vackert är dock ej förslaget, och
detta torde främst bero på några egenskaper hos
själva kompositionen. Skorstenen och de
strömlinjeformade däckshusen ger intryck av hög fart,
men silhuetten och skrovet ger ej samma
föreställning. Harmonin är med andra ord störd.
Språnget är sålunda väl kraftigt, tyngdpunkten
ligger för långt akteröver, och man saknar de
parallella "fartlinjerna". För att påvisa att det
är detta som är felet, har på den undre bilden
alla detaljer behållits oförändrade men språnget
har minskats, akterskeppet har sänkts och
däckshusen har flyttats föröver en liten aning i
förhållande till varandra. Resutatet torde kunna
betecknas som gynnsamt. Det måste dock
understrykas, att den översta bilden ej visar fartygets
slutliga utseende, och att exemplet endast med-

Fiy. 40. Svenska Amerika Liniens
nybygge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0922.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free