Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 oktober 1946 - Nordisk kraftförsörjning, av Waldemar Borgquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1946
955
stora kraftledningar, som redan byggts eller
beslutats inom de nordiska länderna. Av det svenska
ledningsnätet må nämnas 200 kV ledningarna
från Norrland till mellersta Sverige, nu till antalet
fyra och snart sex och med fortsättningsledningar
ned till Trollhättan samt till Nässjö och Malmö.
Efter tillkomsten av Harsprånget år 1950 erhålles
ett sammanhängande linjesystem för 200 kV eller
högre spänning med en total utsträckning i
nord-sydlig riktning av 1 300 km. Hittills har 200 kV
linjerna i Sverige byggts i ungefär samma
omfattning av staten och av de enskilda företagen. Men
för framtiden kommer alla nya svenska ledningar
för 200 kV eller högre spänning att helt
omhändertas av staten, dvs. Vattenfallsstyrelsen. Det
svenska ledningsnätet för 120—150 kV har fått
en mycket stor omfattning och tenderar att bli
huvudsystem för den lokala fördelningen.
I Norge torde en stor del av kraftkällorna inom
södra delen av landet från Glömma och fram till
västkusten snart bli sammanknutna till ett stort
kraftsystem. I Finland skönjer man huvuddragen
av ett ledningsnät med 200 kV linjer från
Nordfinland ned till det ledningssystem för 120 kV,
som redan förbinder kraftkällor och
konsumtionsobjekt inom Sydfinland.
Det skulle bli alltför många ledningar från
Nordsverige söderut, om vi fasthölle vid 200 kV
trefasström, trots att vi försöker åstadkomma största
möjliga överföringsförmåga per linje genom
användning av tillgängliga tekniska hjälpmedel. Vi
måste därför införa högre spänningar. Därvid
har vi räknat med antingen 300—400 kV
trefas-ström eller högspänd likström med tills vidare ca
2 X 250 kV. Någon större svårighet att
åstadkomma anläggningar för den högre
trefasspänningen torde inte föreligga, men däremot återstår
det mycket att göra vid det högspända
likströms-systemet, innan en driftmässig lösning
åstadkommes. I Sverige arbetar Asea och Vattenfallsstyrel-
Fig. 1. Befintliga och
beslutade större kraftledningar inom de
nordiska länderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
