Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 12 oktober 1946 - Virus, av Stig Sjölin och Einar Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1946
991
Fig. 5. Röritgendiffraktionsbild erhållen från
tobaksmosaik-virus2.
störa alla vira, men några av dem, t.ex.
tobaks-mosaikvirus,tåla en temperatur av 70° utan
minskning av infektiviteten. Andra vira förlora den
däremot redan efter några få timmar vid
rumstemperatur, utan att man kan iaktta några
morfologiska förändringar i partiklarna. Detsamma
är fallet med många vira som utsättas för olika
slag av strålning eller behandlas med
vätesuperoxid, formaldehyd och liknande substanser. Upp
till 70 % av virusäggvitans fria aminogrupper och
en mindre del av de fenoliska hydroxylgrupperna
kunna emellertid i vissa fall blockeras utan förlust
av biologisk aktivitet och utan att de följande
virusgenerationerna komma att avvika från det
ursprungliga virus.
Som redan nämnts äro nukleinsyrorna av
fundamental betydelse för både värdcellens och virus
liv och reproduktion. Genom att nukleinsyrorna
visa stark ljusabsorption i ultraviolett har man
medelst ultraviolettmikroskopi kunnat följa virus
utveckling inom värdcellen. Härvid har man fun-
o Moll. c onf.
• Staph. cer
Fig. 6. Storleksvariationen hos partiklar hos ett virus
(mol-luscum contagiosum-virus) och en bakterie (stafylokokk)
(enl. Gard).
nit att virus till en början kraftigt stimulerar
äggvitesyntesen i värdcellen och att detta
material sedan utnyttjas av virus för dess egen
förökning, så att värdcellen eller vitala delar av
den helt ombildas till virusäggvita. Det är
karakteristiskt för denna virusäggvita, att den ej kan
brytas ned av värdorganismens proteolytiska
enzymer. Över huvud taget är virusäggvitan
ovanligt enzymresistent.
Den sålunda av olika vira framkallade
cellförstörelsen medför för värdorganismen som
helhet karakteristiska sjukdomsbilder, beroende på
vilka organsystem som angripas. Ett visst virus
angriper som regel endast ett visst organsystem,
ofta endast hos en viss bestämd djur- eller
växtart eller hos en grupp närbesläktade arter. Många
sedan länge kända sjukdomar hos människan äro
orsakade av virus, så t.ex. gula febern,
smittkoppor, barnförlamning, bältros, influensa och
vattenkoppor. I fråga om vissa vira medför en
genomgången viros en hela livet bestående
immunitet mot ny infektion, i andra fall erhålles en
immunitet endast under en kortare tid. Ett
försvagat eller modifierat virus kan därför i vissa
fall användas för att göra människor immuna
mot en viss bestämd virussjukdom. Det äldsta
och kanske mest kända exemplet på detta är den
av Jenner på 1790-talet införda vaccinationen mot
smittkoppor. Theiler och Smith ha för några år
sedan lyckats framställa ett verksamt vaccin mot
gula febern. Genom långvarig odling av
gulafeber-virus på kulturer av embryonal vävnad, från
vilka all nervvävnad avlägsnats, erhölls ett virus,
som ej längre visade någon affinitet till
nervvävnad och som med framgång använts för
vaccinering mot gula febern.
Virus angrepp på värdorganismens celler kan
ibland även leda till förändringar av svulstnatur,
varvid cellerna påverkas så att den angripna
vävnadens tillväxt blir ohämmad och regellös.
Ytterst intressanta dylika samband mellan virus
och svulster finnas sålunda inom djurriket. Så
orsakas t.ex. Shope’s papillom hos kanin och vissa
njursvulster hos groda med säkerhet av virus.
Det finns emellertid ännu inga säkra belägg för att
kräftsjukdomarna hos människan framkallas av
något agens av virusnatur.
Alldeles frånsett det lidande, som en
virussjukdom kan åstadkomma för den enskilda
människan, orsaka viroserna också stora ekonomiska
förluster för samhället. För teknikens män torde
det vara välbekant hur många arbetsdagar som
varje år gå förlorade genom de vanliga
förkyl-ningssjukdomarna, vilka som regel äro att
hänföra till virusgruppen. Rent ekonomiskt sett är
det därför välbetänkt av samhället att bättre än
hittills stödja den forskning, som avser att
klarlägga virus natur och utforska förutsättningarna
för ett effektivt bekämpande av
virussjukdomarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
