Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 12 oktober 1946 - Utvecklingen på konsthartsområdet i USA och i Tyskland, av Bo Särnö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1946
997
dylika modifikationer har under kriget kunnat utarbetas
nya bearbetningsmetoder, som medger framställning av
kroppar av sådana dimensioner, att formpressning är
utesluten.
Polyklorstyrol börjar nu bli tillgängligt i Förenta
Staterna i större kvantiteter. Den har hög
värmebeständighet, goda mekaniska och mycket goda elektriska
egenskaper men är tyvärr ännu så länge dyr.
Förutom ovannämnda användningsområden har i såväl
Tyskland som Förenta Staterna stora mängder
monosty-rol åtgått vid framställningen av Buna S, som är ett
bland-polymerisat av butadien och styrol.
Polyakrylater
Produktionen av akrylhartser hår angivits vara år 1943
i Tyskland 27 000 t och i Förenta Staterna 30 000 t.
I Tyskland tillverkades såväl akrylestrar som
metakryl-estrar. De benämndes Acronal, Plexigum eller Plexiglas
(tabell 5).
Metyl- och etylakrylat framställdes genom reaktion mellan
etylencyanhydrin, alkohol och svavelsyra. Vid
framställning av butylestern gjorde man först akrylsyra av
etylencyanhydrin och sedan förestrade man akrylsyran med
butanol. Akrylpolymererna kan icke masspolymeriseras på
grund av den häftighet, med vilken polymerisationen sker.
De emulsionspolymeriserades ined t.ex. kaliumpersulfat
som katalysator eller lösningspolymeriserades med
ben-soylperoxid. Blandpolymerisat framställdes icke som
lös-ningspolymerisat, emedan därvid bildas polyakrylsyra,
som icke är blandbar med de polymera estrarna.
Metylmetakrylat tillverkades av acetoncyanhydrin, som
överfördes till metakrylestern genom behandling med
svavelsyra och metylalkohol. Butylmetakrylat erhölls
genom en liknande process, men den är svårare att
framställa, emedan den samtidigt bildade dibutyletern
påskyndar polymerisationen.
Tyskarna använde en större del än amerikanarna till lim,
läcker och viskositetshöjande medel. För limtillverkning
såldes akrylhartserna som Acronal eller Plexileim. Latekoll
användes som förtjockningsmedel för emulsioner. Rohagit
förbrukades till appretur, impregnering, klister,
emulgeringsmedel m.m.
På grund av flygvapnets behov av Plexiglas kunde endasl
en mindre del av de fasta akrylhartserna komma till
användning för sprutgjutning. Tyskarna framställde
plexi-glasplattor genom att gjuta monomer metylmetakrylat
mellan glasplattor, vars kanter var täckta med
klister-remsor. När polymerisationen gått så långt, att hartset
icke längre var flytande, togs remsorna bort för att
förhindra uppkomsten av sprickor vid krympningen under
polymeriseringsförloppet. Processen fullbordades genom
att formarna fick passera en serie ugnar. Även
centrifu-galgjutna rör med upp till 250 mm diameter framställdes.
I Förenta Staterna har metakrylhartserna fått en
vidsträckt användning. Under kriget har de militära
ändamålen haft företräde, men numera börjar hartserna söka
sig en mångskiftande civil marknad. Metakrylhartserna
har intressanta optiska egenskaper och användes till olika
linser och prismor t.ex. i televisionsmottagare. Tack vare
att förhållandet mellan brytningsindex för polystyrol och
polymetylmetakrylat är detsamma som för kron- och
flintglas, kan man lätt framställa korrigerade linssystem.
Polymert orto-hydroxidfenylmetakrylat har ett
brytningsindex av 1,618. Metylmetakrylat och några andra
akrylhartser kan leda ljus axiellt i godtycklig kurvform, om
stavens yta är väl polerad.
Förutom samma användningsområden som i Tyskland
kan nämnas, att metakrylhartserna i Förenta Staterna
kommit att inta en bemärkt plats inom
galanterivaruindu-strin och alltmera börjat uppskattas av
inredningsarkitekterna.
Lösningar och emulsioner användes som bindemedel,
Tabell 6. Tyska polyamidkvaliteter
Benämning Sammansättning %
Igamid A Polymer reaktionsprodukt av
Adipinsyra och
Hexametylendiamin
B Polykaprolaktam
6 A Igamid A ..........................................................60
Igamid B ..........................................................40
5 A Igamid A ..........................................................50
Igamid B ..........................................................50
läcker, konstläderbeläggning, impregnering för fibrösa
material m.m.
Polyetylen
Produktionen av polyetylen uppges til ca 90 t i
Tyskland år 1943 och 4 500 t i Förenta Staterna år 1945.
Det första land, som framställde polymer etylen i
fabriks-stor skala, var England. I Tyskland påbörjades
forskningsarbetet på etylens polymerisation 1938. I Förenta Staterna
togs tillverkningen upp på militärt initiativ, och de
amerikanska företagen tilläts utnyttja de engelska
erfarenheterna.
I Tyskland framställdes två kvaliteter nämligen Lupolen
N, som hade relativt låg molekylvikt, och Lupolen H, som
hade avsevärt högre molekylvikt.
Lupolen N var en vaxartad produkt med en molekylvikt
av 2 000—3 000 och en smältpunkt av 105—108°C. Den
framställdes genom polymerisering av etylen i metanol
under 200 at ö tryck med bensoylperoxid som katalysator.
Produkten benämndes efter 1942 IG Wachs A.
Lupolen H hade en molekylvikt av 15 000—20 000 och
smältpunkten var 115—120°C. Den framställdes genom
polymerisering av etylen utan lösningsmedel under 2 000
at ö tryck med syre som katalysator. Lupolen S var en
sekunda kvalitet av Lupolen H.
Enligt engelsk uppgift framställdes en flytande polymer
av etylen, kallad SS-öl, som användes som smörjolja.
Polymerisationen uppges ha skett över A1C1S. Anläggningen
skall ha varit dimensionerad för 500 t/mån.
Lupolen N användes för att underlätta bearbetningen och
förbättra egenskaperna hos polyisobutylen samt som
ingrediens i skokräm, bonvax, möbelpolityr m.m.
Lupolen H var mera rik på tvärbindningar än engelsk
och amerikansk polyetylen, men uppgifterna på
molekylvikten överensstämmer i huvudsak för alla tre ländernas
produkter.
I såväl Tyskland som Förenta Staterna var polyetylen
ett krigsviktigt konstharts. I de allierade länderna var dess
allt dominerande användning som genomföringar och
kabelisolering för ekoradio. Tyskarnas ekoradio arbetade
med längre våglängd och man kunde därför med relativt
gott resultat använda polyisobutylen som ersättning för
polyetylen i kabelisoleringen. I såväl Amerika som
Tyskland formades genomföringar o.d. genom formpressning
eller sprutgjutning. Kabelisolering, isolerslang o.d.
framställdes i sprutmaskiner. Folier har åtminstone i mindre
omfattning framställts genom kalandrering. Även lösningar
har använts för impregnering av fibrösa material, men
metoden fordrar en speciell teknik.
Polyamider
Produktionen av polyamider var 1943 i Förenta Staterna
ca 9 000 t och i Tyskland 7 200 t.
IG Farben benämnde polyamiderna Igamid. Flera
kvaliteter framställdes (tabell 6). Adipinsyra gjordes genom
hydrering av fenol till cyklohexanol, som oxiderades till
adipinsyra med salpetersyra vid 90°C. Hexametylendiamin
framställdes av adipinsyra. Kaprolaktam framställdes ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
