Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 oktober 1946 - Bolinders, en svensk verkstad, av r - Rakennustekniikan suureiden merkinnät nimitysselityksineen ja kirjoitusohjeineen, av W S - The effect of the air content of the water on the cavitation point and upon the characteristics of ships' propellers, av C Bm - Berechnung der elastischen Linie und der Normalspannungen in Luftschraubenflügeln einer Luftschraubenfamilie, av Rei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1038
TEKNISK TIDSKRIFT
Verkstad, och 1840 kom han som verkmästare till
Kockums, en befattning som han snart lämnade för att företa
en studieresa till Danmark och Tyskland.
England var på den tiden det stora föregångslandet på
den maskinella teknikens område, dit utlandets unga
mekaniker i stor utsträckning begav sig för att avsluta sin
yrkesutbildning. Men inte nog därmed, det engelska
inflytandet i olika länder var så stort att professor Sefström
år 1842 kunde skriva i Jernkontorets Annaler, att
"kontinentens fabriker till stor del skötas av engelska
emigrerade mästare". Flera av våra stora ledande industriföretag,
som Bergsund, Götaverken och Jonsereds Fabriker, har för
övrigt grundats av engelsmän.
Det var alltså helt naturligt att även bröderna Bolinder
skulle dras till England, dit de begav sig år 1842 på en
resa, soin otvivelaktigt har haft den allra största
betydelse för deras utveckling och inställning till de industriella
problemen, icke minst de organisatoriska.
Som en inledning till skildringen av den engelska resan
ger förf. en översikt av förhållandena i England under
verkstadsindustrins genombrottsår. I ett senare kapitel
talar författaren om de föga uppmuntrande förhållanden
som för verkstadsindustrins del rådde i vårt land vid tiden
för den bolinderska firmans grundande. Det är just dessa
teknikhistoriska och kulturhistoriska avsnitt, som skänker
boken dess värde för en större läsekrets.
Även redogörelsen för Bolinders administration och
räkenskapsväsen ger många intressanta glimtar från gångna
tiders arbetsliv. Det är ju ett ganska märkligt faktum, att
ett så framgångsrikt företag som Bolinders har kunnat
reda sig så länge som till 1926 utan någon verklig
kostnadsberäkning i modern mening.
Boken om Bolinders hör till dem som man läser med
stor behållning just därför att skildringen av det enskilda
företagets historia samtidigt ger ett levande intryck av
förhållandena inom vårt lands verkstadsindustri och
näringsliv i äldre tider.
Slutligen må framhållas den synnerligen förnämliga
typografiska utstyrseln — Bolinderboken blev också av
Nationalmuseums jury utsedd till en av "Arets 25 bästa böcker".
r
Rakennustekniikan suureiden merkinnät
nimitysse-lityksineen ja kirjoitusohjeineen, av Viljo Rinne.
Byggnadsingenjörsföreningens Skrifter A 5, Helsingfors 1946.
48 s.
Häftet, som enligt företalet har utarbetats med de
svenska TNC-meddelandena som mönster, har i stort sett
samma innehåll som TNC 1 och TNC 2, anpassat efter det
finska språkets fordringar och finsk praxis. Ehuru häftet
främst avser att normera de byggnadstekniska
bokstavsbeteckningarna och förkortningarna, är innehållet dock
till största delen av så allmän natur, att även ingenjörer
av andra fack kan ha nytta av det. Att beklaga är därför
att de elektriska och magnetiska storheterna och
måttenheterna helt saknas. Förteckningen över allmänna
matematiska beteckningar, som i TNC 1 omfattar endast 9
bokstavsbeteckningar, har här 58 nummer och innehåller även
matematiska symboler. Noteras bör att som förkortning
av måttenheten kraftkilogram rekommenderas kgf
framför kp, som TNC har föredragit. Av intresse är måhända
även förf:s påpekande, att den internationella regeln att
måttenhetsförkortningar alltid lämnas oböjda ej
konsekvent kan följas i finskan, som ju i stor utsträckning
ersätter prepositionerna med ändelser.
Ett kapitel är ägnat ekvationer och härledningar, där förf.
drar en lans för de renodlade storhetsekvationerna, i
vilka storhetssymbolerna representerar produkten av
storhetens mätetal och den måttenhet, varmed storheten
uppmätts. Ett avsnitt om manuskript till tekniska uppsatser
citerar bl.a. de tio budorden för manuskriptförfattare ur
T Malmströms artikel i Tekn. T. 1945 h. 1.
Som välbehövliga bilagor ingår det grekiska alfabetet
det romerska talsystemet, det ryska alfabetet jämte nyckel
för transkribering av ryska ord, de standardiserade
pappersformaten och de vanligaste korrekturtecknen. W S
The effeet of the air content of the water ön the
cavitation point and upon the characteristica of ships’
propellers, av Hans Edstrand. Medd. 6 Statens
Skepps-provn. Anst., Göteborg 1946. 50 s., 26 fig. 4 kr.
Japanerna Numachi och Kurokavva har tidigare utfört
omfattande undersökningar av inverkan på
kavitations-förloppet av vattnets lufthalt. Undersökningarna har
baserats på observation av v^ttenströmningen genom
glasmunstycken av små dimensioner. Samma fenomen har nu
studerats genom försök med modellpropellrar vid
Karlstads Mekaniska Werkstads kavitationslaboratorium i
Kristinehamn, utförda med understöd av Hugo Hammars
fond. Som försöksobjekt har använts två modellpropellrar
av tämligen olika konstruktion. Den ena har relativt liten
bladarea, tjocka bladsektioner och rundad nosprofil. Den
andra är en mera utpräglat hastigtgående propeller med
större bladarea, tunnare bladsektioner och skarp
nosprofil. De vanliga propellerkurvorna över moment- och
tryck-kraftkoefficienter samt verkningsgrad soin funktioner av
framdriftstalet har upptagits vid varierande kavitationstal
och lufthalt. Däremot har vattentemperaturen hållits
konstant i motsats till vad som fallet varit vid de japanska
försöken. Kavitationens utbredning och utseende har
studerats genom stroboskopisk observation och fotografering.
Resultaten är rätt anmärkningsvärda. Det visar sig
nämligen att lufthaltens inverkan är i hög grad beroende av
i vilken form kavitationen uppträder. "Bubblande
kavitation", vilken vanligen uppträder på sugsidan av
propellerblad med korta och tjocka sektioner, påverkas kraftigt av
vattnets lufthalt. Däremot influerar lufthalten föga eller
icke alls på den "laminära kavitation" soin brukar uppstå
vid stor bladarea och tunna sektioner. De bägge
modell-propellrarna är relativt typiska exponenter för dessa bägge
sektionsformer, varför differensen i lufthaltens inverkan
mycket tydligt gör sig gällande även i de upptagna
diagrammen. Snabbgående fartyg, där kavitationsrisken är
aktuell, har i allmänhet stor propellerbladarea, och det är
därför laminär kavitation som här närmast är att befara.
Bubblande kavitation uppträder här vanligen blott på de
tjockare sektionerna intill navet, vilka har föga inverkan
på propelleregenskaperna. Risken för att resultaten vid
kavitationsprov förryckes genom varierande lufthalt får
följaktligen anses som ringa.
Ansatser att införa en annan definition av
kavitations-talet, vilken även skulle ta hänsyn till lufthalten, har,
förutom av ovan nämnda japaner, även gjorts av tysken
Gutsche. Deras förslag har provats vid propellerförsöken
men icke givit positivt resultat. En förbättrad definition
torde få baseras på synnerligen ingående jämförelser
mellan modellförsök och praktiska prov i full skala. Med
ledning av de nu funna resultaten får emellertid en sådan
jämförande undersökning anses vara av föga praktiskt
värde och synes därför icke vara lönande. C Bm
Berechnung der elastischen Linie und der
Norinal-spannungen in Luftschraubenfliigeln einer
Luftschrau-benfaniilie, av Edwakd Wegelius. Diss. Finlands
Tekniska Högskola, Helsingfors 1944. 93 s., 16 fig.
Förf. anvisar en metod för statisk hållfasthetsberäkning
av propellerblad med hänsyn tagen till det avlastande
moment, som centrifugalkrafterna ge vid propellerbladets
deformation. Beräkning har genomförts för tre olika
propellerfamiljer. Av resultaten framgår bl.a. att
påkänningarna i ett propellerblad vid olika varvtal visst inte variera
proportionellt mot spetshastighetens kvadrat, som man
kanske väntat, utan avsevärt långsammare. Avhandlingen
kompletteras med en historisk översikt över metoder för
hållfasthetsberäkning av propellrar och en utförlig
litteraturförteckning. Rei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
