Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 oktober 1946 - Fjernvarme, af Niels Christian Geertsen - Diskussion, av G Östman, Lindemann, T Nordensson, Blakstad, S Billman samt Christian Geertsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1042
TEKNISK TIDSKRIFT
variere med Brændselspriserne, og det vil være
rigtigt ogsaa at lade den variere med
Arbejds-lønnen. I øvrigt kan der godt sælges Värme,
selvom Värmen — alt taget i Betragtning — er
lidt dyrere, end den paagældende Ejendom selv
sælger Värmen til. Erfaringen synes at vise, at
livis Värmen fra Varmeværk, alt taget i
etragt-ning, koster det samme som Koksfyring i eget
Kedelanlæg, kan der sælges Värme i større Stil,
men Tilgangen vil ske efter en Differensrække,
saaledes at Tilgangen per Aar i det store og hele
er den samme Aar efter Aar. Hvis Varmeprisen
derimod ligger nede omkring det, de enkelte
Ejen-domme kan fremstille Värmen for ved Fyring
med Kul, kan Tilgangen ske efter en
Kvoti-entrække.
Ved Varmelevering i varmt Vand cirkuleres
Van-det fra Hovedledningerne umiddelbart i
Ejen-dommens Gentralvarmeanlæg, og der er en fælles
Expansionsbeholder paa Værket til Aflösning af
de enkelte Ejendommes Expansionsbeholdere.
Temperaturen paa Fremløbsvandet er som Regel
noget højere, end der er Brug for i Ejendommen.
Der indbygges derför en Spædeanordning,
saaledes at en Del af det afkølede Tilbageløbsvand
kan føres ind i Fremløbet og nedkøle dette til
den Temperatur, der er Brug for. Reguleringen
kan ske ved haandbetjente Ventiler eller ved
Termostater. Maalingen af den leverede
Varme-mængde sker principielt ved at multiplicere den
cirkulerede Vandmængde med
Temperaturfor-skellen mellem Fremløbet og Tilbageløbet.
Ved Varmelevering i hedt Vand eller Damp maa
der i hver enkelt Ejendom indbygges
Varme-omformere, idet det hede Vand eller Dampen i
Almindelighed ikke kan føres op i Ejendommens
Lokalanlæg. Omformerne udstyres med
Termostater til automatisk Regulering af
Fremløbstem-peraturen i Anlæget. Maalingen sker for hedt
Vand paa samme Maade som for varmt Vand.
Ved Damplevering sker Maalingen
sædvanlig-vis ved at maale Kondensatet i en
Thomlemaa-ler.
De Fordele, Fjernvarme kan byde paa for
Kun-derne, er bortset fra den Fordel, som maatte
skyldes Prisen, følgende:
let Pasning og Velegnethed til automatisk
Sty-ring;
Renlighed, idet man undgaar Støv fra Aske,
Brændsel og Biprodukter;
Pladsbesparing, thi i Almindelighed vil
Tilslut-ningsanlæget ikke fylde mere end Kedelanlæget
i et Gentralvarmeanlæg, saaledes at man sparer
den Pläds, Brændslet og Skorstenen indtager;
levende Anlæg, saaledes at det hurtigt kan
sættes i Gang og standses;
intet manuelt Arbejde kræves, kun Tilsyn og
Regulering af Ventiler og Termostater;
Förenkling for Ejendomsadministrationen, idet
al Ulejlighed med Brændselsindkøb, Bortkorsel
af Aske, Skorstensfejning etc. bortfalder.
For Nationen kan et rigtigt tilrettelagt
Kraft-varmeværk medføre betydelig Besparelse i
Brænd-selsforbruget, hvilket naturligvis har særlig
Betydning for brændselsimporterende Lande som
f.Eks. Danmark.
Diskussion
Byggnadschef G Östman, Sverige: Har man inte tänkt sig
kombinationen gasverk—fjärrvärmeanläggning—kraftverk.
För ett 30-tal år sedan projekterades en dylik anläggning
för Norrköping men kom ej till utförande.
Civilingeniör Geertsen: En dylik kombination är även
möjlig men har ej kommit till utförande i Danmark.
Ingeniör Lindemann, Norge: Ingenjör Geertsen nämnde
att mjuka rör användes i expansionsanordningarna. Vilket
material i rören? Hur länge stoppar de?
Civilingeniör Geertsen: Böjligheten beror på
tillverkningssättet. Rören är tillverkade av tunna stålband med
S-format tvärsnitt, vilka rullas till spiraler, som går in i
varandra. Spiralerna är hopsvetsade. Man har på detta sätt
fått ett böjligt rör med tunna, skruvformade väggar. För
att tillräcklig mekanisk hållfasthet skall ernås, skruvas en
profilerad spiral utanpå röret, och flänsar fastsvetsas på
ändarna. Flänsarna i vardera ändan förenas med varandra
med längsgående profiljärn, fästa med bultar.
Civilingenjör T Nordensson, Sverige: Anläggningen
fordrar ju stor kapitalinvestering. Hur stor "värmetäthet"
erfordras per knr för att anläggningen skall löna sig? Hur
stora motorer användes?
Civilingeniör Geertsen: Avgiven värmemängd är ca
9 milj. kcal per löpmeter ledning och år, och
turbinstor-leken kan vara 10—15—20 000 kVA eller ännu större.
Överingeniör Blakstad, Danmark: Hur långt är det
mellan de fasta punkterna? Hur prövas ledningarna vid
läggningen?
Civilingeniør Geertsen: Omkring 100 m. Ledningarna
provtryckes med 25 at för 12 at ledningar och 70 at för
25 at ledningar.
Civilingenjör S Billman, Sverige: Vilken kaloribesparing
kan man göra för en fastighet jämfört med enskild
uppvärmning? Är fastighetsägarnas kostnader fasta eller
rörliga? Det förefinnes väl svårigheter att starta en sådan här
verksamhet, och fordras att en viss värmevolym är
kontrakterad före starten?
Civilingeniør GEERTSEN: Om värmeutbytel vid en
fjärrvärmeanläggning sättes till 80 % är det vid privat
upp-värming ca 60 %.
Fastighetsägarnas kostnader utgöres dels av en fast
avgift, dels en rörlig allt efter antal förbrukade
värme-enheter.
Vid starten tillfrågas först ett mindre område. Om
tillräckligt intresse finnes utbygges anläggningen för denna
krets och utvidgas sedan successivt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
