Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 oktober 1946 - »Plastic wood»-förfarandet vid flygplansbygge, av Edvard Wegelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 oktober 1946
1049
"Plastic wood"-förfarandet vid flygplansbygge
Professor Edvard Wegelius, Helsingfors
Förrän man kan börja behandla denna
tillverkningsmetod, bör man närmare definiera den, ty i
olika länder använder man fortfarande mycket
olika benämningar för denna metod. I Sverige har
civilingenjör Samuelson föreslagit benämningen
"dukpressning". Det mest använda
förfaringssättet uttryckes ju väl med denna term, men den
täcker ej alla variationer av metoden. Man kan
ju framställa plastic wood-detaljer i
pressförfarandet mellan två kompakta ytor, av vilka den
ena möjligen är beklädd med gummi för tryckets
jämnare fördelning. I anglosaxiska länder lägger
man ju huvudvikten på termen "plastic", man
talar ofta om "plastic planes" och glömmer ofta
bort trät, som ju dock fortfarande är det
viktigaste konstruktionsmaterialet i användbara
"plastic planes". Då det i varje fall är "plastics"
— konsthartser och andra liknande material —
som ha möjliggjort framställning av dylika
träflygplan, så borde även denna detalj framträda i
benämningen.
Plastic är ju i engelska språket ett mycket
användbart uttryck i detta fall. Plastic wood kan ju
samtidigt betyda trä förbättrat med plastics —
vergütetes Holz, såsom tyskarna säger —
konst-hartslimmat faner, komprimerat skiktträ — men
det kan ju också betyda plastiskt trä, dvs. trä,
som det går att plastiskt förforma, pressa till
önskad form. Det är föreningen av dessa två
betydelser, som det är svårt att översätta med ett
ord till främmande språk. Därför måste man väl,
så länge ingen lämplig benämning ännu
uppfunnits, få tala om "plastic wood"-metoden, som man
då kan definiera såsom sättet att framställa
flygplan, flygplansdelar eller andra föremål av trä
med tillhjälp av konsthartser medelst lämplig
formpressningsmetod.
Plastic wood-flygplanet —
en naturlig utveckling av träflygplanet
Alla veta ju, vilka fördelar och nackdelar trät
har som konstruktionsmaterial för flygplan.
Träts största olägenheter är ju, att det inte är ett
homogent och isotropiskt ämne och att det är ett
hygroskopiskt ämne. De förstnämnda
egenskaperna har man lyckats förbättra genom fanering;
på så sätt uppstodo faner och skiktträ. Nästa steg
DK 679.56 : 629.135
i utvecklingen var framställningen av
konstharts-lim. Träts naturliga sammansättning sker medelst
limning och det var först användningen av
konst-hartslim, som gjorde det möjligt för
träkonstruktionerna att fylla de fordringar, som
flygplanskonstruktionen uppställer på desamma.
Konst-hartserna ha ju även förbättrat träts
hygro-skopiska egenskaper. Enligt de sista rapporterna
från Amerika torde denna svåra fråga numera
vara löst. Härom mera längre fram. Nu återstod
det bara att ge flygplanskonstruktionerna lämplig
form, som ju är aerodynamikens viktigaste faktor.
Det är på så sätt man kommit till de olika
form-pressningsmetoderna — och plastic wood-planet
har uppstått.
Formpressningsmëtoder
Man kan indela formpressningsmetoderna i
följande två huvudgrupper: formpressning mellan
två mallar och formpressning mellan en mall och
ett elastiskt medium.
Formpressriing mellan två mallar — det är ju
metoden, som användes i konsthartspressning
och vid framställningen av mindre metallföremål.
För pressning av föremål av träskikt lämpar den
sig inte utan vidare men kan användas, om
mellan mallarna användes ett tryckutjämnande
medium, t.ex. av gummi. Som exempel härpå kan
visas Thaden-metoden (fig. 1). Båda mallarna
följa formen på föremålet, som skall tillverkas,
men det slutliga trycket åstadkommes genom att
pumpa luft i gummisäcken, som befinner sig
mellan mallarna på ena sidan om föremålet. På
andra sidan är en elektrisk motståndsuppvärmare
belägen. Även högfrekvensuppvärmning kan
användas, vilket kan vara fördelaktigt vid tjockare
föremål och invecklade dyra mallar.
Det är ju en beräkningsfråga om vad som i olika
fall lönar sig bättre: den billigare men
långsammare motståndsuppvärmningsmetoden, som för
större produktion förutsätter flera mallar och
följaktligen större utrymme, eller den dyrare men
Föredrag vid 3:e Nordiska Ingenjörsmötet den 29 maj 1946.
Fig. 1. T haden
formpressning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
