Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 oktober 1946 - Gjutning av dammfria och slitstarka betonggolv för industribyggnader, av Nils-Arne Pernefeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 oktober 1916
1065
Gjutning av dammfria och slitstarka
betonggolv för industribyggnader
Nils-Arne Pernefeldt, Malmö
DK 69.025.331 : 666.972
693.558
Fabriksgolv måste ofta tåla avsevärda
belastningar, stötar och slag samt tung trafik av truckar
eller vagnar med oklädda stålhjul. Ytan skall
dessutom vara jämn, halkfri och slitstark. För
vissa lokaler, såsom t.ex. finmekaniska
verkstäder, maskinsalar och förråd, fordras även att
golvet skall vara dammfritt.
Det golv, som mest användes i
industribyggnader, är betonggolv med träskurad eller stålslipad
överyta. Det är billigt och, om det utföres riktigt,
även slitstarkt.
Det hittills vanligaste sättet att utföra
betonggolv med slät överyta består i att man på ett
underlag av tidigare gjuten betong lägger en
yt-sats av ganska torrt cementbruk, som avmallas
och stampas med planstöt. Cementhalten i bruket
är förhållandevis hög ocli sandens maximala
kornstorlek endast 2—3 mm. Genom omväxlande
vattenstänkning och skurning med träbräda
arbetas finmaterialet upp i ytan, som sedan är lätt
att få jämn och fin med hjälp av stålskivan.
Erfarenheterna från betonggolv utförda på detta
sätt är dock i många fall mindre tillfredsställande.
Speciellt har detta varit fallet då man använt
E-cement. Anledningen härtill torde främst vara.
att man i de flesta fall har för mycket cement och
finmaterial i bruket, och ingen eller liten halt av
grövre partiklar. Ytsatsens krympning blir
härigenom större än underbetongens och då ytsatsen
ofta lägges på så sent, att underbetongens
krympning redan avslutats, blir följden den, att sprickor
uppstår i ytskiktet och att detta lossnar från
underlaget.
Betonggolv utförda på detta sätt har på grund
av sin ringa motståndsförmåga mot avnötning i
vissa fall varit avsevärt dammbildande, vilket är
naturligt med tanke på det alltför finkorniga
stenmaterialet i ytsatsen och de metoder, enligt vilka
beläggningen utföres.
De undersökningar på olika typer av betonggolv,
som hösten 1943 utfördes vid Svenska
Forskningsinstitutet för Cement och Betong vid KTH,
och de kompletterande försök beträffande
lämpliga gjutningsmetoder, vilka utförts vid AB
Vibro-Betongs laboratorium, ger en del anvisningar
om hur en beläggningsbetong bör proportioneras
och hur själva beläggningen bör utföras
(Wästlund—Eriksson: "Undersökningar rörande betong
-beläggningar med avseende på motståndsförmåga
mot avnötning samt åtgärder till förhindrande av
dammbildning." Blankenburg: "Gjutning av
vi-brobetonggolv med stor slitstyrka." Betong 1944
h. 4.) För att erhålla stor slitstyrka och liten
dammbildning bör man minska
finmaterialskik-tet i betongens överyta och i stället söka få ett
ytskikt av tätt liggande stenar med relativt liten
styckestorlek, 4—15 mm. Strävan bör dessutom
vara att erhålla ett gott samband mellan ytskiktet
och underbetongen samt genom effektiv
komprimering av ytsatsbetongen minska blåsbildningen,
som eljest lätt uppstår omedelbart under
betongytan.
Med beaktande av dessa erfarenheter har
betonggolv utförts med ytsats av speciellt stenrik
betong, varvid man har försökt att få fram
lämpliga arbetsmetoder. Huvuduppgifterna har därvid
varit att söka klarlägga, vilka speciella
förhållanden som uppträder på arbetsplatserna och vilka
särskilda åtgärder man med hänsyn därtill bör
vidta för att där genom lämpliga
betongsammansättningar och rationella arbetsmetoder erhålla
ett bra betonggolv, som ur teknisk synpunkt
fyller de för varje särskilt fall föreskrivna
fordringarna.
Till underbetong har med undantag av betong
i bjälklagsplattor använts E-cement och till
yt-satsbetong standardcement. Vid samtliga
arbetsplatser har all betong vibrerats, och något annat
arbetsförfarande behandlas därför icke i detta
sammanhang.
Vid gjutning av betonggolv med ytsats av
speciellt stenrik betong blir arbetsförfarandet något
olika om ytskiktet gjutes i samband med
gjutningen av underbetongen eller om detta sker
sedan denna hårdnat.
Sker gjutningen av ytskiktet i samband med
underbetongen bindes båda betongskikten ihop
och kommer att verka som en platta. Härigenom
kan en del av ytskiktet medräknas i
konstruktionens verksamma höjd. Påtagliga nackdelar är
dock svårigheten att vid gjutning av större
bjälklag med normal arbetsstyrka anpassa gjuthastig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
