Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 oktober 1946 - Förslag om statlig arbetsförmedling, av r - Framsteg i återuppbyggnaden av den ryska kraftförsörjningen, av B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1064
TEKNISK TIDSKRIFT
Förslag om statlig arbetsförmedling. De sakkunniga
för arbetsförmedlingens organisation bar nu avgivit sitt
slutbetänkande. De sakkunniga har varit landshövding
A Thomson (ordförande), landshövding Thorwald
Bergquist, Landsorganisationens ordförande August Lindberg
och Svenska Arbetsgivareföreningens förutvarande
ordförande Gustaf Söderlund.
Förutsättningen för att arbetsförmedlingen skall kunna
effektivt lösa sin uppgift att bringa parterna på
arbetsmarknaden i kontakt med varandra är, att den har blivit
den naturliga mötesplatsen för arbetsgivare och
arbetstagare. En förmedling, där större delen av utbuden på
arbetskraft och förfrågningarna om sådan kraft
inregistreras, kan arbeta snabbare än en förmedling med liten
anslutning. En inarbetad arbetsförmedling kan t.ex.
motverka att arbetskraften onödigtvis dras från andra orter
eller andra yrken och hindra arbetssökande att byta ort
eller yrke, när arbete kan erbjudas på närmare håll. Det
väsentliga är dock att en sådan arbetsförmedling med sin
kännedom om arbetstillgången i bela landet kan
medverka till att arbetskraften förflyttas till områden och
yrken där dess tjänster kan tas i anspråk. Fullgörandet
av den uppgiften förutsätter emellertid ett över bela landet
spritt förmedlingsnät och en centralt ledd samverkan
mellan arbetsförmedlingens olika lokala organ.
Den offentliga arbetsförmedlingen bör emellertid inle
erhålla någon monopolställning på arbetsmarknaden. Hur
stor del av den normala omsättningen på arbetskraft, som
naturligen bör gå via den offentliga arbetsförmedlingen,
bör enligt de sakkunniga den praktiska erfarenheten få
avgöra. Den offentliga arbetsförmedlingen bör dock helst
omhänderta en så stor del av omsättningen av arbetskraft
att tillgång och efterfrågan kan rationellt utjämnas.
Den offentliga arbetsförmedlingen har numera följande
uppgifter:
yrkesvägledning för i första hand ungdom men även för
arbetssökande, som önskar byta yrke,
arbetsförmedling för partiellt arbetsföra och arbetsvärd
åt i militärtjänsten skadade,
rekrytering av tjänstemän och arbetare till statens
myndigheter och organ och medverkan vid överflyttning av
krispersonal till andra arbetsområden,
anskaffning av civilanställningar åt avgånget
militärmanskap samt rekrytering av fast anställda till krigsmakten,
medverkan vid den sociala hemhjälpens ordnande,
åtgärder för att förbereda reservarbeten vid en
arbetsmarknadskris,
medverkan vid utredningar om industrins lokalisering
med hänsyn till tillgången på arbetskraft,
medverkan vid överflyttning av arbetskraft de nordiska
länderna emellan.
Arbetsförmedlingen har dessutom olika uppgifter vid
organiserandet av arbetsmarknaden för krigsberedskap.
Trots att den offentliga arbetsförmedlingen under senare
år har blivit avsevärt effektivare, har den ännu inte blivit
.så effektiv eller så utbyggd som arbetsmarknadens
nuvarande behov kräver. Flera olika faktorer kommer att i
framtiden öka kraven på arbetsförmedlingen.
Näringslivets fortsatta omställning efter mera
fredsmäs-siga förhållanden kommer att under de närmaste åren
påverka arbetsmarknaden. Ett effektivt
arbetsförmedlingsorgan kommer därvid att bli av stort värde för
arbetskraftens lämpliga fördelning. Allt efter som näringslivet
nyinriktas och differentieras kommer arbetsmarknaden att
bli än mera svåröverskådlig för den enskilde och riskerna
för arbetslöshet att ökas.
En annan faktor som ställer ökade krav på
arbetsförmedlingen är befolkningsutvecklingen under de närmaste
decennierna, som synes kräva att försörjningen av
arbetskraft inom olika delar av näringslivet underlättas. Det
gäller dels att söka få fram arbetskraft till angelägna
arbetsuppgifter och dels att uppspåra eventuella arbetskrafts-
reserver. Det är härvid särskilt fråga om att bättre
tillvarata de partiella arbetskrafterna och utnyttja de
kvinnliga arbetskraftsreserverna.
Allt efter som arbetslöshetsförsäkringen utvecklas
kommer behovet av offentliga arbetsförmedlingsorgan att öka.
Det tillkommer nämligen dessa att kontrollera
medlemmarna i de erkända arbetslöshetskassorna och att anvisa
dem arbete.
Det samarbete som sedan hösten 1944 existerar mellan
industrins produktionsråd och de offentliga
arbetsmarknadsorganen angående fortlöpande rapportering om
förändringar i industrins sysselsättning samt om de åtgärder
dessa förändringar kan föranleda från myndigheternas
sida, ökar kravet på en effektiv arbetsförmedlings
organisation. Dessutom har arbetsförmedlingsorganisationen
inkopplats i planeringsarbetet för mötandet av en
arbetsmarknadskris.
För de sakkunniga har valet stått mellan kommunal
ledning av arbetsförmedlingen med statsbidrag eller ett
förstatligande av verksamheten. De sakkunniga har stannat
för det sistnämnda alternativet.
En nackdel, som vidlådde systemet med kommunal
ledning, var den brist på enhetlighet som präglade
arbetsförmedlingsorganisationen i fråga om befattningshavarna,
deras antal och kvalifikationer, anställnings- och
avlöningsvillkor, antalet arbetsförmedlingskontor och deras
utrustning m.m. En annan nackdel var den långsamhet med
vilken arbetsförmedlingens organisationsfrågor ofta
handlades.
En stor fördel med statlig ledning av arbetsförmedlingen
är att denna bättre kan arbeta med hela
arbetsmarknadens intresse för ögonen. Dess stora värde ligger i att den
kan utjämna tillgången och efterfrågan på arbete och
arbetskraft inom större områden. Den statliga ledningen
skapar vidare förutsättningar för att ge
arbetsförmedlingen en likformig utrustning i hela landet med
avseende på befattningshavare, antal
arbetsförmedlingskontor m. m.
Med hänsyn till dels riksintresset av en effektiv
arbetsförmedling, dels behovet av enhetliga och samordnade
principer för arbetet och dels också statens betydande
inflytande över och kostnader för
arbetsförmedlingsverksamheten förordar de sakkunniga att den offentliga
arbetsförmedlingen förstatligas, vilket innebär att staten
skall stå för samtliga kostnader för denna.
Förstatligandet bör om möjligt äga rum fr.o.m. den 1 juli 1947.
Även om de flesta skälen alltså talar för ett förstatligande
av arbetsförmedlingen kan man ej bortse från att den
kommunala ledningen av arbetsförmedlingsverksamheten
var förenad med vissa fördelar, som man gärna vill
bevara. Främst må nämnas betydelsen av den lokala
kännedomen om arbetsmarknadsförhållandena samt fördelen
med en icke alltför centraliserad ledning av verksamheten.
Den lokala anslutningen synes kunna bevaras genom
tillsättandet av arbetsnämnder, som i sig skall inrymma
representanter för de lokala intressena (Departement och
Nämnder 1946 h. 15). r
Framsteg i återuppbyggnaden av den ryska
kraftförsörjningen. Krigsskadorna på de ryska
kraftförsörjnings-anläggningarna repareras i snabb takt. Kraftverket
Kri-vojrog, som blev fullständigt förstört under kriget, togs
åter i drift i slutet av 1945. I Zuew har insatts fyra
maskiner om vardera 50 MW och genom ytterligare installation
under 1946 av en turbogenerator på 100 MW blir
förkrigs-kapaciteten återställd. För Dnjeprostroj levererar General
Electric nya turbiner, som uppges bli världens största med
diameter 14 m och vikt 1 125 t. Effekten blir 90 MW eller
15 % mer än för de föregående maskinerna från 1931.
Generatorerna levereras av Electrosila i Leningrad. Denna
firma har även utvecklat en vattenkyld turbogenerator för
100 MW, 3 000 r/m (El. Verw. 1946/1947 h. 4). BR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
