Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 oktober 1946 - Gjutning av dammfria och slitstarka betonggolv för industribyggnader, av Nils-Arne Pernefeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 oktober 1946
standardlängden på en vibrobrygga), vilka på
grund av betongens krympning och svällning
samt eventuella rörelser i undergrunden icke bör
ha för stor längd, varför dilatationsfogar
inlägges på ett inbördes avstånd av högst 10 m.
Samverkan mellan de olika betongfacken erhålles
genom att fogarna utbildas härför.
Fackindelningen bör utföras med hänsyn till trafiken, så
att de längsgående fogarna mellan facken, där
så är möjligt, blir parallella med
huvudtrafik-riktningen, fig. 1.
Vid normalt arbetsförfarande gjutes i första
omgången vartannat fack mot kantformar i höjd
med den blivande golvytan. Då dessa kantformar
även tjänstgör som glidbanor för vibrobryggan
måste de, för att man skall erhålla en jämn
golvyta, fastgöras vid underlaget på ett sådant sätt.
att de vid inverkan av vibrationerna icke ändra
sitt läge. Mellan varje par kantformar sparas
alltså en fackbredd, som gjutes i andra omgången,
sedan första omgångens betong tillräckligt
hårdnat och kantformarna tagits bort.
På det väl vattnade underlaget utlägges
underbetongen jämnt och med samma packningsgrad
över hela ytan till en tjocklek motsvarande
plattans halva höjd. Den förut tillpassade
armerings-mattan inlägges, varefter återstående underbetong
påfylles och avmallas till en höjd av ca 15 mm
under golvytan. Vid större plåttjocklek torde det
först utlagda betongskiktet förvibreras med
vibro-skyffel eller vibrobrygga innan armeringsmattan
inlägges. För att erhålla samma packningsgrad
bör betongmassan icke beträdas utan
utläggningen bör ske från blandarbord. Tippning av
betongen direkt ur kärran ger en synnerligen
varierande packningsgrad, vilket tydligt visar sig
vid den efterföljande ytvibreringen. Betongen
intill kantformarna förvibreras med
vibrokantpres-sare eller vibrostav.
På den noggrant avmallade underbetongen
utlägges sedan ytsatsbetongen och avmallas
omsorgsfullt med 8—12 mm råge, beroende på
underbetongens tjocklek och konsistens, fig. 2. Vid
avmallningen fastgöres på kantformen en läkt
med en tjocklek motsvarande erforderlig
överhöjning, som bör bestämmas med så stor
noggrannhet, att ingen som helst justering av
betongmängden behöver utföras. Vid eventuell
borttagning av den komprimerade betongmassan
uppstår i ytskiktet lätt fördjupningar, som sedan
under vibreringen fylles uteslutande med
finmaterial, vilket medför, att man där erhåller en
vta med mindre slitstyrka.
Komprimeringen utföres sedan med
vibrobrygga, som under vibrering får sjunka, tills den
med sina ändar vilar på kanformarna. Efter hand
flyttas bryggan i sidled, vilket fortgår tills
betongen blir genomvibrerad och överallt flyter
ihop till en fullständigt tät och plan massa. Ibland
måste kantformarna befrias från utflytande be-
1067
Fig. 2. Gjutning av betonggolv på mark; ytsatsbetongen
matias av med erforderlig överhöjning, vibreras med
vibrobrygga, träskuras och slipas med stålskiva.
tongbruk, vilket bör ske försiktigt med hjälp av
skärslev, så att kanten icke naggas mer än
nödvändigt. Slits stenarna bort ur betongmassan
fylles hålen efter dem med enbart finbruk och
man riskerar att få en kant som lätt går sönder.
Utföres arbetet under bar himmel måste
ytsatsbetongen hela tiden skyddas såväl mot uttorkning
som mot regn. Vid hastig vattenavdunstning
måste utläggning och avmallning göras först
efter hand som vibreringen fortskrider.
Efter vibreringen skall vtan torka så länge, att
intet fritt vatten finnes och att den endast känns
fuktig, varefter brädrivning utföres, som
omedelbart följes av slipning med stålskiva eller
avdrag-ning med tagelborste, med vilken man
åstadkommer en grund reffling i överytan, som kan vara
fördelaktigt, då halkfrihet är särskilt önskvärd.
Vid slipningen bör stålskivan hållas något
lutande, samtidigt som man trycker kraftigt för att få
bort eventuella luftblåsor i ytan. Vid all
bearbetning av betongmassan med stålverktyg anrikas
lätt finmaterialet i ytan och slipningsarbetet bör
därför begränsas till det minsta möjliga.
Avrundning av fogkanterna utföres bäst med hjälp av ett
kantverktyg.
Visar det sig, att överytan fordrar intensiv och
långvarig bearbetning med stålskivan för att bli
jämn och tät, bör man i första hand försöka
förbättra sandens gradering eller att blanda
betongmassan bättre. Först om dessa åtgärder ej skulle
visa sig vara tillfyllest bör cementmängden
försiktigt ökas.
Sedan betongytan färdigställts och betongen
börjat binda och blivit tillräckligt hård täckes
ytan med tät papp (sisalkraftpapp,
exportemballage eller crepat oceanpapper) eller, vid brist på
sådan, med sand, som sedan hålles fuktig genom
daglig vattenbegjutning under minst tio dagar.
Inomhus är det en stor fördel med tät täckning
av betongytan framför vattenbegjutning, i det att
vattenbegjutning orsakar stark fuktighet i hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
