- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
1073

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 oktober 1946 - Bestämning av vattentemperaturen i älvar, av Gunnar Nybrant

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26 oktober 1946

1073

Bestämning av vattentemperaturen i älvar

Fil. lic. Gunnar Nybrant, Stockholm

Vattentemperaturen i en älv kan bestämmas med
hjälp av skilda typer av termometrar, vilka grunda
sig på olika fysikaliska principer. De elektriska
motståndstermometrarna ha ej eller blott i
obetydlig grad kommit till användning i Sverige,
vilket sannolikt delvis beror därpå, att de ställa
sig tämligen dyra i anskaffningskostnad, eftersom
både galvanometer och mätbrygga måste vara
instrument med hög precision. Åtminstone vid
större kraftverk, där vinsten av en säker och
noggrann temperaturbestämning är mycket stor
vid fastställandet av sörpningsrisk, vore det
säkerligen väl nedlagda pengar att anskaffa mera
ändamålsenliga temperaturmätningsapparater än
dem, som nu vid de flesta kraftverk komma till
användning. Med moståndstermometrar kan, då
vridspolgalvanometrar begagnas, en
noggrannhet i temperaturbestämningen av 0,001°C
erhållas. Om differentialgalvanometrar begagnas
kan t.o.m. en mätnoggrannhet av 0,00001°G
uppnås. Termometrar, vilka grunda sig på den
termoelektriska effekten, äro däremot ej att
rekommendera för stationärt bruk. Mycket
noggranna temperaturmätningar kunna visserligen
utföras även med dessa, men stora fel kunna lätt
uppträda, om ej stor vaksamhet iakttas vid
temperaturbestämningarna.

Temperaturmätningar, som icke utföras i syfte
att bestämma sörpningsrisk och som för den
skull ej kräva mycket stor noggrannhet, kunna
med fördel utföras med enklare termometrar,
bestående av en kvicksilvertermometer instucken i
en behållare, vilken senare kan utföras på ett
flertal olika sätt.

Även en kvicksilvertermometer jämte behållare
kan erhålla ett så noggrant utförande, att man
med den kan göra tillräckligt noggranna
temperaturmätningar för att bestämma sörpningsrisken.
Inverkan av ytspänningen i termometerkapillären
kommer emellertid att ökas, då kapillärens
genomskärningsarea minskas. Härigenom sättes en
gräns för kvicksilvertermometerns noggrannhet.
För att öka en kvicksilvertermometers
noggrannhet kan man å andra sidan göra
kvicksilverbehållaren större. Härigenom ökas emellertid
termometerns tröghet ansenligt, vilket medför, att
avsevärt längre tid åtgår för termometern för att

DK 536.512 : 551.482.2.018.4

anta det omgivande mediets temperatur. Fel
beroende på glasets elastiska efterverkan komma
härigenom att bli förstorade, varför även en
övregräns måste sättas för
termometerbehållarens storlek.

Det finnes sålunda en övre gräns för den
noggrannhet, varmed en temperatur kan bestämmas
med en kvicksilvertermometer. Denna gräns kan
sättas till 0,001—0,002 G°. En dylik noggrann
bestämning fordrar emellertid icke blott en
välkon-struerad termometer utan även, att mätningen
göres med stor omsorg och att den använda
behållaren har ändamålsenlig konstruktion.

Vid dessa noggranna temperaturbestämningar,
vilka framför allt komma till användning vid
bestämning av kravningsrisk i kraftverk, kan en
behållare med i princip samma byggnad som
i fig. 1 komma till användning.

Vid det praktiska utförandet kan två olika linjer
följas allt efter den användning, som termometern
skall få. Om termometern skall begagnas för
stationärt bruk, dvs. den kommer hela tiden att
vara nedsänkt i vattnet och blott hissas upp, då
avläsning skall göras, spelar det ingen roll, om
anpassningstiden är tämligen stor, vilket snarare
måste anses vara av värde vid
temperaturbestämningen, eftersom en termometer med stor tröghet
icke alls så snabbt ändrar sin temperatur, sedan
den hissats upp ur vattnet, som en termometer

Sammandrag av Tekniska Skrifter nr 132 (1946).

Fig. 1. Behållare för
sörp-ningstermometer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/1085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free