Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 november 1946 - Moderne fiskeindustri og dens produkter, av Eirik Heen og Olav Notevarp - Smör för varma klimat, av r - Jäst som födoämne, av S Hl - Neutralisering av surt avfallsvatten, av S Hl - Porösa ytors vätbarhet, av S Hl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i08i)
TEKNISK TIDSKRIFT
år er denne törkemetode teknisk gjennemfört ved
kombinert törking og pressing.
Felles for disse tidsmessige fiskeprodukter er at
de beholder fiskens næringsverdi og verdifulle
be-standdeler. Men vi må alltid være oppmerksom
på at smak og vaner spiller en meget stor rolle i
kosthållet. Noen revolusjonerende utvikling f.eks.
for frosne fiskevarer behöver vi ikke å forutsette.
Vi skal heller vente en planmessig og
langsom-mere utvikling og tilvenning til de nye produkter.
Hånd i hånd med denne utvikling må
industrialiseringen av fiskeribedriften föregå. Det er
imidlertid sikkert, at en vesentlig betingelse for en slik
utvikling krever at det tekniske utstyr er tilstede.
Smak og vaner må selv teknikken ta hensyn til,
Dessuten er det neppe praktisk mulig å anvende
alle fiskerienes veldige, og i noen grad tilfeldige,
råstoffmengder direkte i ernæringen. En
betyde-lig del av fiskeeggehviten blir opparbeidet til
dyrefor — og vil rimeligvis bli det framtidig — og vi
får den igjen som kjött, melk, egg og flesk.
Riktig-nok er ikke en slik anvendelse av et i og for seg
utmerket næringsmiddel så rasjonell som direkte
konsum — men den möderne, vitenskapelige
til-rettelagte foringslære har bragt effektiviteten
meget långt.
Selv om man i dag först og fremst tenker på å
dekke matvarebehovet i verden, er det mulig, og
sannsynlig, at man igjen vil bli interessert i å
utnytte den store og relativt billige eggehvitekilde
vi har i fiskeriene, særlig i fiskeavfallet, till
industriprodukter. Det samme har vært aktuelt for
andre store proteinkilder som casein og
soyapro-tein. Den möderne teknikk kan også her komme
til hjelp. Fiskeeggehvite har i sin helhet, og særlig
i enkelte fraksjoner, gode fysikalske egenskaper
til framstilling av plastica, animalisering av fiber,
bindemidler, bakverk m.m.
Den industrielie utvikling i fiskeriene er
for-holdsvis ny, men har allerede nådd en teknisk
standard som berettiger til navnet industri. At den
vil utvikle seg videre og i raskere tempo er
temme-lig sikkert, og den får behov for nærsagt alle
gre-ner av den möderne teknikk.
Smör för varma klimat. Smör håller sig inte bra i
varmt väder. Då temperaturen går över 30°C smälter
smöret och det inneslutna vattnet sjunker under smörfettet.
Detta gynnar bakteriernas verksamhet och har till följd
att smöret härsknar. Ett sätt att hindra uppkomsten av
bakteriekulturer är att avlägsna vattnet, som är livsviktigt
för dem. Den metoden har sedan urminnes tider
praktiserats i Indien, där vattnet avlägsnas ur smöret genom
upphettning. Härigenom erhålles en hållbar produkt, som
hinduerna kallar ghi, men som har ett helt annat utseende än
smör och genom upphettningen får en åtminstone för
européer mindre tilltalande arom.
Vid Council for Scientific and Industrial Research i
Australien har utarbetats en produkt, kallad koncentrerat,
härdat smör, som har visat sig vara hållbarare än vanligt
smör i varma klimat, där tillgång på kylanläggningar
saknas. Liksom ghi innehåller det inte något vatten och är
därför okänsligt för bakteriernas inverkan men har högre
smältpunkt än den indiska produkten, varjämte dess arom
påminner mera om smörets.
Vid framställning av koncentrerat, härdat smör är
råvaran rent, torrt smörfett. Detta erhålles genom att smöret
smältes vid en temperatur avsevärt lägre än vattnets
kokpunkt och genom att det mesta av vattnet avlägsnas med
centrifugalkraft. Det sista spåret av vatten avlägsnas
genom kokning i vakuum. Tack vare de låga temperaturer,
som används, förändras inte fettets arom genom
upphettningen. Till smörfettet sättes omkring 3 % härdad
jordnötsolja med hög smältpunkt och dessutom tillsättes salt
och skummjölkspulver som ersättning för det salt och den
mjölk som avlägsnas ur smöret tillsammans med vattnet.
Den smälta blandningen passerar genom kärl under
vakuum för att förhindra försämring genom oxidering.
Därpå avkyles produkten under smältpunkten i en speciell
typ av kylare och förpackas i bleckburkar som förseglas
i lufttomt rum. Kylmetoden är betydande därför att den
är avgörande för produktens struktur. Det hårda fettet
måste bringas att kristallisera från den smälta blandningen
i form av ytterst små hopkopplade kristaller, som
absorberar den flytande delen av fettet. När detta görs
ordentligt kommer strukturen att likna smörets, och massan kan
bredas på bröd vid mycket olika temperaturer. Den smälter
inte vid lägre temperatur än ungefär 40°C.
Om så önskas kan vatten åter tillsättas det härdade
smöret genom att vispa in den mängd som önskas. När
detta göres blir produkten praktiskt taget omöjlig att skilja
från smör (Monthly Science News 1946 nr 3). r
Jäst som födoämne. För odling av jäst behövs
kolhydrat. Melass, som erhålles i riklig mängd, utgör ett
billigt sådant. Englands Colonial Office har låtit utföra
undersökningar för att utnyttja melassen på detta sätt,
vilka lett till framställning av en jästsort, som, ehuru
icke olik vanlig pressjäst, i torkat tillstånd har en
angenäm nötliknande smak. Fett-, järn- och vitaminhalt är
ungefär densamma som i pressjäst, under det
kalciumhalten är ca tre gånger högre. Proteinhalten motsvarar
ungefär den, som fordras av en god blandad diet. Sedan
nödiga förarbeten gjorts, igångsattes tillverkning i
halvstor skala i Teddington, där processen gjorts kontinuerlig,
i det per timme ca 25 % av den jäsande mäsken tas ut
och centrifugeras. Jästen tvättas och torkas med ånga,
varefter de erhållna kakorna malas. Colonial Food Yeast
Ltd hoppas nu kunna framställa 2 500 t/år dylik jäst till
ett pris av ca 1 sh/kg (Intern. Ind. dec. 1944). S Hl
Neutralisering av surt avfallsvatten. För neutralisering
användes kalksten krossad till ca 1 mm kornstorlek. På
grund av kolsyreutvecklingen får vattnet icke vara alltför
surt (i regel högst 10 g mineralsyra per 1, dock endast 5 g
H2SOJ. I ett cylindriskt torn vilar kalk i ca 30 mm skikt
på en silbotten. Vatten inpumpas underifrån och avrinner
neutraliserat vid tornets topp. På grund av
vätskeströmmen expanderar kalkskiktet, så att kornen delvis hållas
svävande och alltså i ständig rörelse, vilket underlättar
reaktionen. Vid kontinuerlig drift inmatas ständigt ny
kalksten från en över apparaten befintlig behållare. Tillförseln
kan lämpligen regleras automatiskt i beroende av
avloppsvattnets pH (Chem. Metallurg. Engng okt. 1944). S Hl
Porösa ytors vätbarhet. Adam & Wenzel har visat, hur
en ojämn yta kan inverka på den skenbara kontaktvinkeln
mellan ytan och en vätska, och många exempel har givits
på svårigheten att väta en ojämn yta på grund av dess
stora skenbara kontaktvinklar. Adam & Wenzel’s metod
vid undersökning av tygers motstånd mot väta har
utvidgats för användning även vid undersökning av porösa
ytor. Bl.a. har visats, att den stora motståndskraften mot
vatten hos ankans fjäderskrud beror på fjädrarnas
struktur snarare än på någon speciell impregnering (Träns.
Faraday Soc. vol. 40 del 12). S Hl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
