Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 9 november 1946 - Raketbränslen, av Per A Kylberg och L G Sundblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1946
1119
Tabell 2. Data för syrebärande bränslen
Syrebränsle Formel Sp. vikt i flytande tillstånd Kokpunkt °c Sammansättning av blandi ning Proc Syrebärare ent Bränsle Värmevärde VVkal i kcal/kg : Teoretis utströmnir hastighe m/s
Salpetersyra ...... . . hno3 1,52 86 36 hnos + 5 c7h8 83,1 16,9 1 460 3 500
Vätesuperoxid .... . . ii„0„ 1,46 * 18 ha + c7h8 87 13 1 600 3 660
Tetranitrometan .. .. c(n02)4 1,65 126 3c(n02)4 + c7Hs 86,5 13,5 1 710 3 780
Kvävetetroxid .... .. na 1,47 22 9 na + 2 c7h8 81,8 18,2 1 720 3 790
Syre ............. .. 02 1,14 — 182,8 9 02 + c7h8 75,8 24,2 2 500 4 580
Ozon ............ .. 03 1,45 — 112 6 03 + c7h8 75,8 24,2 2 820 4 860
Instabil vid 100°G.
Tabell 1 innehåller några data för flytande
bränslen, som tänkas förbrännas med flytande
syre.
Fördelen med flytande bränslen är möjligheten
att använda lätta behållare, som icke behöva
tåla de höga tryck, som komma i fråga med
komprimerade gaser. Av tabellen framgår att
väte bör vara ett utmärkt bränsle, men det stöter
på stora svårigheter att behålla det i flytande
tillstånd på grund av dess utomordentligt låga
kokpunkt. Förvaring av flytande syre medför
svårigheter, beroende på dess mycket låga
temperatur och att förvaring i gasformigt tillstånd
erfordrar mycket starka och tunga behållare och
ledningar. Därtill kommer att många blandningar
med flytande syre äro ytterligart explosiva, t.ex.
blandning av bensin med flytande syre. Det vore
sålunda fördelaktigt, om det kunde ersättas med
någon annan syrebärare.
I tabell 2 anges karakteristiska egenskaper
för några föreslagna syrebärare. I tabellen har
toluol C7H8 valts som bränsle för att uppnå en
jämförelsebasis. Av tabellen framgår att
värmevärdena för dessa blandningar äro lägre än för
motsvarande med syre (undantag ozon), dock
äro de i allmänhet rätt goda. I tabellen har även
ozon 03 upptagits såsom föreslagen syrebärare.
Denna gas har starkt oxiderande egenskaper och
dess reaktioner ge mer energi än flytande syre.
Jämförelse mellan båda slagen av reaktioner
framgår av tabell 3, men svårigheterna att försvara
ozon ha troligen förhindrat dess utnyttjande som
syrebärare.
Vätesuperoxid och kalciumpermanganat
Principen för denna kombination består i
huvudsak däri, att högkoncentrerad (minst
85-pro-centig) vätesuperoxid H20.2 och en lösning av
kalciumpermanganat — ca 60-procentig med av-
seende på Ga (Mn04)2 — bringas att reagera med
varandra i en "förbränningskammare", varvid
vätesuperoxiden häftigt sönderdelas under
bildning av vattenånga och syre. Vid reaktionen
utvecklas stora värmemängder, som förånga
vattnet till överhettad vattenånga av mycket hög
temperatur. Ehuru principen sålunda är enkel
uppställa sig stora svårigheter att utnyttja denna i
praktiken. Sålunda bereder framställningen av
högkoncentrerad vätesuperoxid vissa svårigheter
på grund av dess synnerligen låga stabilitet vid
80—90 % koncentration. Det är möjligt att
destillera vanlig 30-procentig perhydrol till denna
koncentration, men då detta framställningssätt dels
blir dyrbart och dels erbjuder vissa risker, ha nya
metoder att framställa vätesuperoxid
framkommit, av vilka den viktigaste torde vara stilla
elektriska urladdningar i en ström av väte och syre.
Även val av material för behållare och ledningar
för högkoncentrerad H202 måste ske med
synnerlig omsorg, enär det visat sig, att sönderdelningen
katalytiskt påverkas av vissa material. God
stabilitet har erhållits i kärl av aluminium (minst
99,6 % renhet), aluminiummagnesiumlegeringar,
pyrexglas och även rostfritt stål. Samtliga
metaller och metallegeringar måste dock förbehandlas
(passiveras) på lämpligt sätt för att icke påverka
sönderdelningen av H202.
För att studera reaktionen mellan vätesuperoxid
och kalciumpermanganat ha amerikanska
militära ingenjörer utfört omfattande försök i mindre
skala dels i autoklav och dels i en
förbränningskammare liknande den som användes i en
raket-motor2.
De första försöken i autoklav utfördes i en
högtrycksbomb med 1 000 ml volym försedd med
värmemantel. Dessa försök utvisade, att den
hastighet med vilken trycket utvecklades hade
mycket litet samband med de resultat, som erhöllos
Tabell 3. Jämförelse mellan syre och ozon vid raketdrift
Bränsle Formel Reaktion med syre Teoretisk Reaktion med ozon Teoretisk Hastighets-
utströmnings- * utström- ökning
hastighet ningshastighet
m/s m/s »/o
Flygbensin — 1 kg bensin -f 3,45 kg Oa 4 455 1 kg bensin + 3,45 kg ozon 4 960 11,3
Väte ....... — 2H2 +02,^=2H20 5 200 3 H2 + 03,= 3H20 " 5 670 9,0
Etylalkohol C„H5OH C2HEOH + 3 02 ,= 3 H20 + 2 C02 4 180 C2H5OH + 2 Os ,= 3 H20 + 2 C02 4 630 10,8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
