Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 9 november 1946 - Felföreteelser vid icke-järnmetaller, av Herman Unckel - Utmattningshållfastheten vid tvåaxliga spänningstillstånd, av C S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1946
1133
Fig. 17. Pressfel i
mässingstång (X 1).
Fig. 18. Veckbildning och
"korkskruv" genom ojämn
flytningshastighet i olika
delar av matrisöppningen vid
stångpressning (X 0,2).
Speciella tillverkningsfel
Det är klart att de mest olika fenomen och
felföreteelser presentera sig under
metallhalvfabrikatens framställning. Vi skola här bara omnämna
några som kan iakttas vid den för
icke-järn-metallerna så karakteristiska
strängpressnings-processen. Vanligast är "press-felet" som yttrar sig
däri att götets mantelskikt, vilket ju kyles genom
presscylinderns väggar, under pressningens gång
så småningom skjutes radiellt över presskolvens
vta. alltså vinkelrätt mot pressriktningen, varifrån
det sedan drar sig fram i den utträdande stångens
kärna (fig. 17). Götets mantelskikt beskriver
således en bågformig rörelse med 180° vändning, så
att gjuthinnan slutligen hamnar i stångkärnan.
Felet undvikes om kolvdiametern hålles något
mindre än götets så att ett skal just med
gjuthinnan kvarblir i cylindern eller ock om man
avbryter pressningen innan gods från götets
yttersida nått fram inåt stången.
Även vid utformningen av pressmatrisen måste
tas hänsyn till en del faktorer. Pressar man
t.ex. en profil med olika tjocka partier över
tvärsnittet så är ju deformationsmotståndet minst
vid de ställen där utloppstvärsnittet är störst.
Godset flyter här hastigare fram så att
veckbildning eller korkskruvliknande former uppstå
(fig. 18). Ett enkelt medel för att utjämna
flyt-ningshastigheten består i att man ökar friktionen
i matrisens utloppskanal genom ett förlängt
stycke av den axiella delen av hålväggen eller
"bärningen".
Pressningshastigheten måste avpassas efter
godsets plasticitet för att kantsprickor på stången
skola kunna undvikas.
Litteratur
1. Smithells, C J & Hessenbruch, W: Beimeiigungen und
Ver-unreinigurigen in Metallen. Berlin 1931.
2. Sachs, G: Praktische Metallkunde. Berlin 1933.
3. Jevons, J D: The metallurgy of deep drawing and pressing.
London 1941.
4. von Ewijk, J G: The penetration of steel by soft solder.
J. Inst. Met. 56 (1935) s. 241—256.
5. Austin, G W: The effect of molden solder ön sorne stressed
materials. J. Inst. Met. 58 (1936) s. 173—192.
6. Miller, H J: The penetration of brass by tin solder. J. Inst.
Met. 37 (1927) s. 183—192.
7. Prytherch, "W E: Gasses in copper and their removal. J. Inst.
Met. Lond. 43 (1930) s. 73—80.
8. Daniels, E J: Unsoundness in bronze castings. J. Inst. Met. 43
(1930) s. 125—142.
9. Beckinsale, S & Waterhouse, H: The deterioration of lead
cable sheating by cracking. J. Inst. Met. 38 (1928) s. 375-^106.
10. Hanson, D & Marriat, B: The effect of bismuth ön copper.
J. Inst. Met. 37 (1927) s. 109—181.
11. Kent, W L: The brittle ranges of bronze. J. Inst. Met. 35
(1926) s. 45—53.
12. Beckinsale, S: Further studies in season-cracking and its
pre-vention. J. Inst. Met. 29 (1923) s. 285—296.
13. Gough, W: Die Ursachen des Dauerbruchs. Zürich 1931.
14. Mulfinger, W: Der Einfluss geringer Zusätze auf die
inter-kristalline Korrosion von Al—Lg-Legierungen. Z. Metallkde 33 (1940)
s. 311—313.
15. Sieverts, A: Die Aufnahme von Gasen durch Metalle. Z.
Metallkde 21 (1929) s. 38—46.
16. Haennel, O: Die interkristallin Brüchigkeit des Bleies. Z.
Metallkde 19 (1927) s. 492—496.
17. Mailänder, R: Die Warmsprödigkeit von Messing. Z. Metallkde
19 (1927) s. 44—51.
18. Masing, G: Das Aufreissen des Messings durch innere
Spannungen. Z. Metallkde 16 (1924) s. 257—301.
tJtmattningshållfastiieten vid tvåaxliga
spänningstillstånd. De flesta laboratoriemässiga utmattningsproven
utföres vid enaxlig påkänning trots att utmattning i praktisk
drift i regel äger rum vid två- respektive treaxliga
spänningstillstånd.
I en amerikansk undersökning utsattes emellertid
tunnväggiga rör för pulserande inre övertryck och samtidig
synkron pulserande dragning i längdriktningen.
Förhållandet mellan huvudspänningarnas storlek hölls därvid
konstant under provet. Provmaterialet utgjordes av ett
kiseltätat låglegerat kolstål (SAE 1020) i glödgat,
normaliserat respektive glödgat och svetsat tillstånd. Vid variation
av förhållandet n mellan tvär- och längsspänningarna från
0 till 2 visade sig endast en obetydlig inverkan på
utmattningsgränsen. Vid de använda provningsbetingelserna låg
utmattningsgränsen ungefärligen vid materialets
sträckgräns. För nt=2 (pulserande övertryck) kunde någon
större skillnad i utmattningshållfasthet hos det glödgade
och normaliserade materialet ej fastställas. Hos
föreliggande mjuka stål tycktes risken för utmattningsbrott med
god approximation anges av huvudspänningshypotesen.
Inverkan av plastisk formförändring eller kallbearbetning
på utmattningshållfastheten undersöktes ej.
Det valsade rörmaterialets anisotropi inverkar, t.o.m. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
