Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 november 1946 - Låglegerade kolståls benägenhet för spänningskorrosion, av Åke Junghem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i08i)
TEKNISK TIDSKRIFT
kristallint förlopp.
Spänningskorrosionssprickor-na äro emellertid i många fall icke så utpräglat
interkristallina. som den här visade sprickan.
Stora driftpåkänningar kunna exempelvis
medföra att sprickorna delvis få ett transkristallint
förlopp, dvs. att de delvis gå rakt igenom kornen
och således skära korngränserna, vilket är det
normala vid vanliga spännings- och
utmattningssprickor. Som jämförelse med den visade
interkristallina sprickan visas i fig. 6 en spricka, som
uppkommit genom korrosionsutmattning. Man
ser tydligt skillnaden i de olika angreppens
karaktär. Vid korrosionsutmattning erhålles således i
normala fall en enda sammanhängande spricka,
som går rakt in i materialet. De små fina
förgreningarna saknas och sprickan går rakt igenom
kornen. Sprickbildningar till följd av korrosions-
Fig. 4. Spänningskorrosionsprickor i invalsade tubändar.
mellan 30 och 40°C. Det är här företrädesvis
rörändarna, som blivit interkristallint korroderade,
och man vill tillskriva denna omständighet bl.a.
det förhållande, att rören voro avskurna med
gasbrännare och till följd därav innehöllo stora
kvarstående värmespänningar, som bidragit till
sprickornas uppkomst. I fig. 4 visas hur
interkristallina sprickor också kunna uppträda i
invalsade tubändar. Spänningskorrosionssprickornas
typiskt spröda utseende synes här ganska tydligt.
En mikroskopisk undersökning av
spännings-korrosionssprickorna visar att dessa ha ett
karakteristiskt förlopp. I fig. 5 visas en typisk
spän-ningkorrosionsspricka. Karakteristiskt är att
sprickan inte har något enkelt förlopp utan
närmast utgör en samling av mycket fina sprickor,
som förgrena sig in i materialet. I det etsade
provet kan man observera att sprickorna följa
korngränserna. De ha med andra ord ett inter-
Fig. 5. Spänningskorrosionspricka; upptill etsat, nedtill
oetsat (500 X)-
Etsat
Oetsat
’ T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
