Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 november 1946 - Låglegerade kolståls benägenhet för spänningskorrosion, av Åke Junghem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1946
1141
Låglegerade kolståls benägenhet
för spänningskorrosion
o
Ingenjör Ake Junghem, Stockholm
Sedan lång tid tillbaka har man framför allt
inom den kemiska industrin haft att kämpa med
stora materialsvårigheter vid konstruktioner och
apparater, som varit utsatta för inverkan av vissa
lut- eller saltlösningar. Det har nämligen visat
sig att materialet i en del fall blivit utsatt för
interkristallina angrepp, vilka så småningom lett
till materialbrott. Sådana skador kunna också
uppträda i ångpannor och bl.a. i den amerikanska
litteraturen finns en mängd sådana skador på
nitade ångpannor, speciellt lokomotivpannor,
omnämnda. Också här i landet har en del skador
av liknande karaktär förekommit, bl.a. på äldre
nitade sulfatkokare. Detta fenomen, som går
under benämningen spänningskorrosion, är inte
något problem som är särskilt aktuellt för
svetsade konstruktioner, utan tvärtom är det nog så
att en svetsad konstruktion i allmänhet har alla
förutsättningar att undgå
spänningskorrosions-angrepp.
Spänningskorrosionen, som närmast får
betraktas som ett allmänt materialproblem, har särskilt
under de senaste 10—15 åren varit föremål för
ganska omfattande forskningsarbeten, framför
allt i England, USA och Tyskland. Man har också
i Sverige under de senaste åren haft
uppmärksamheten riktad på spänningskorrosionsfenome-
DK 620.196.2 : 621.187.1
net och för närvarande pågår bl.a. under ledning
av en av Jernkontoret tillsatt kommitté ett
forskningsarbete på spänningskorrosion i låglegerade
kolstål.
Inledningsvis förtjänar att påpekas att man vid
stål ofta hör uttrycket "lutsprödhet" användas
när det är fråga om spänningskorrosion, vilket
beror på att angreppen från början vanligen
iakttagits i närvaro av lut. Man börjar dock
numera överge uttrycket "lutsprödhet", då
fenomenet också uppträder i neutrala lösningar,
företrädesvis nitratlösningar. Dessutom är uttrycket
sprödhet missvisande, då stålet ingalunda är
sprött vid sidan av sprickorna.
Spänningskorro-sionsangreppen skilja sig tydligt från andra
angrepp på materialet, och de sprickbildningar, som
uppstå till följd av spänningskorrosion, ha
mestadels ett helt annat utseende och en helt annan
karaktär än vanliga spännings- eller
utmattnings-sprickor eller sprickor, som förorsakats av
korrosionsutmattning. I fig. 1—4 visas några typiska
exempel på spänningskorrosionsangrepp. I fig. 1
och 2 visas således spänningskorrosionssprickor
vid nitskarvarna på en ångpanna. Fig. 3 visar
spänningskorrosionssprickor vid en rörfläns till en
gastvättare, som innehöll ammoniakvatten under
ett tryck av 20—25 at ö och en drifttemperatur
Fig. 2. Spänningskorrosionssprickor vid
nitväxel till en ångpanna.
Fig. 1. Spänningskorrosionssprickor vid
nithål i en ångpanna.
I
Fig. 3.
Spänningskorrosionssprickor i en rörfläns till
ammo-niaktvättare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
