Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 november 1946 - Låglegerade kolståls benägenhet för spänningskorrosion, av Åke Junghem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1946
1147
Fig. 11. Koncentrationsprocessen vid läcka i en ångpanna
(enl. Schroeder och Berk).
spänningskorrosionen, därigenom att
korngränserna aktiveras. Dessutom kommer den rent
mekaniskt att befordra sprickbildningen allt efter
som sprickor uppstå. Det förhållandet, att den
interkristallina korrosionen står i sammanhang
med åldringsfenomenet och åldringen som bekant
starkt påskyndas av kallbearbetning, för vidare
till det antagandet, att den mekaniska spänningen
särskilt vid högre temperaturer också verkar
indirekt genom sitt inflytande på stålets struktur.
En del olika teorier har uppställts för att söka
förklara den koncentrationsprocess, som måste
äga rum exempelvis i en ångpanna för att
spänningskorrosion skall uppstå. Schroeder och Berk14
ha i ett nyligen publicerat arbete givit en ganska
enkel bild av hur en sådan koncentrering av
ma-tarvattnet vid en läcka i en nitad ångpanna kan
tänkas försiggå. Fig. 11 avser att åskådliggöra en
mycket fin läcka exempelvis vid en nitväxel i en
ångpanna. Punkten A representerar en öppning,
som är så liten att pannvattnet endast långsamt
kan diffundera ut genom den. Värmen i metallen
och i vätskan åstadkommer en förångning allt
efter som diffunderingen fortskrider och trycket
på vätskan minskar. Härigenom kommer
koncentrationen att öka undan för undan och slutligen
kommer det lösta saltet att kristallisera ut
utanför läckan, ett fenomen som man kan iaktta just
vid otäta nitväxlar, där det ibland bildas en vit
beläggning av utkristallerat salt.
Det är tydligt att läckans eller öppningens
storlek spelar en stor roll i detta sammanhang. Om
ingen läcka finnes kan ingen koncentration äga
rum. Vid en alltför stor öppning kommer vätskan
att rusa ut så hastigt att den för
spänningskorrosionen nödvändiga koncentrationen inte hinner
utbildas på ett sådant ställe att den kommer i
kontakt med det material, som är utsatt för
tillräckligt höga påkänningar. Farligast äro sådana
små läckor, som endast tillåta en praktiskt taget
omärklig förlust av vattenånga. De små läckor
vid nitväxlar, som det här är fråga om, äro,
fortfarande enligt Schroeder och Berk, nästan
omöjliga att upptäcka vid en vanlig inspektion av en
panna. Om pannan är under tryck kunna
emellertid läckorna många gånger upptäckas med hjälp
av ett kallt glas eller en spegel, som man håller
mitt för nitväxlarna och på vilka den utläckande
vattenångan kondenseras. Schroeder och Berk ha
också gjort försök, som visa att deras teori
angående koncentrationsökningen är riktig.
Straub har, som tidigare nämnts, visat att
koncentrationen också kan ske på ett annat sätt,
nämligen i kapillära håligheter. Lösningen
pressas in i kapillärerna genom trycket på vätskeytan,
och när trycket minskas äger en förångning rum
i de kapillära håligheterna. Genom ett
upprepande av denna process kommer koncentrationen i
vätskan att öka undan för undan.
Enligt Schroeder och Berk måste det för det
första, när det gäller matarvatten i en ångpanna,
alltid finnas en läcka för att matarvattnets
koncentration skall kunna uppnå ett sådant värde att
spänningskorrosion kan uppstå. För det andra
måste matarvattnet ha en viss kemisk
sammansättning och för det tredje fordras också närvaro
av mekaniska spänningar. Dessa spänningar
kunna vara dels inre spänningar, exempelvis
sådana som uppstått genom kallbearbetning, dels
yttre spänningar, framför allt lokala spänningar
synas vara av stor betydelse.
Schroeder och Berk beskriva en "embrittlement
detector", en provningsanordning, som baserar
sig på deras teori om koncentrationsprocessen.
Anordningen, som visas i fig. 12, användes för
att prova olika matarvatten för att se om de
Fig. 12.
"Embrittlement detector" (enl. Schroeder och Berk).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
