Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 november 1946 - Dieselmotorprocessen i TS-diagrammet, av Anders Vegeby - Svetstekniskt möte i Göteborg, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i08i)
TEKNISK TIDSKRIFT
ligt det förra. Tillsammans med den ändrade fördelningen
av det effektivt tillförda värmet i de olika delarna av
processen, med en förskjutning mot förbränning vid konstant
volym, resulterar detta i en något större termisk
verkningsgrad och motsvarande minskning i specifika
bränsleförbrukningen trots den ökning av kylningsvärmet, som
antagits. Det beräknade indikerade medeltrycket är något
mindre enligt den förbättrade metoden skillnaden är dock
oväsentlig.
Jämförelsen visar att det fortfarande är berättigat att
använda Eichelbergs metod med hänsyn till dess enkelhet,
när mindre stränga fordringar ställas på resultatens
noggrannhet. Om däremot processens sluttemperatur skall
bestämmas med stor pålitlighet, måste det bortförda
kyl-värmet under expansionen tas med i räkningen. I detta
avseende erbjuder den förbättrade metod, som visats här,
en grund till en mera noggrann undersökning av
förbränningsmotorns arbetsprocess. Anders Vegeby
Fig. 1. KK-halvautomater. Bilden visar det vanliga
tre-bensutförandet; elektroden utgör det främre benet, vilket
släpar och styres i fogvinkeln och sjunker kontinuerligt
ned av egen tyngd, allteftersom svetsningen pågår; då blott
en kort elektrodstump är kvar (se det prickade läget), kan
en andra KK-automat omedelbart börja arbeta.
Svetstekniskt möte i Göteborg. Esabs traditionellt
återkommande ingenjörsmöte ägde i år rum den 18 och 19
september med många deltagare, därav ett hundratal
utlänningar, framför allt norrmän, danskar och finländare
Mötet, vilket hölls i Göteborgs Konserthus, öppnades och
leddes av direktör Walter Edström med hjälp av
civilingenjör Axel Hansson, som introducerade föredragshållarna.
På morgonen första dagen höll överingenjör C
Hill-Madsen föredrag om "Ændringer i Produktionsapparatet
ved Övergång til Bygning af svejste Skibe’. Han belyste
den intressanta och med hänsyn till svårigheterna i
Danmark under ockupationstiden förvånansvärt snabba
utvecklingen till sektionsbyggnad av större fartyg, som ägt
rum hos A/S Burmeister & Wain’s Maskin- og
Skibs-byggeri i Köpenhamn. Första hälften av en stor
verkstadsbyggnad med moderna anordningar för svetsning av
sektioner och paneler upp till 25 à 30 t vikt har uppförts ett
stycke ovanför varvets största bäddar på ett genom
utfyll-ning i Öresund nytillkommet område, där även mellan
svetshallen och bäddarna en yta om 5 000 à 6 000 m2
disponerats för magasinering av fabricerade monteringsenheter,
innan dessa förs till sin plats på fartygsbyggena. För
transporten av sektionerna måste bäddkranarnas kapacitet ökas.
De befintliga 5 t högbantornkranarna ersattes med 121/2 t
dylika av Titans fabrikat, varigenom nu med två
samarbetande kranar 25 t lyft kan tas, och med fyra kranar
50 t, om någon gång så skulle erfordras.
Föredragshållaren gick även in på nyare verktygsmaskiner för
skeppsplåtslageriet och svetshallen. Han beskrev olika typer
svetsautomater och diskuterade deras användbarhet. Den
genialiskt enkla KK-halvautomaten, uppfunnen av
ingenjör K K Madsen, Köpenhamn, och uppkallad efter denne,
hade befunnits särskilt lämplig för många svetsarbeten
Verkningssättet framgår av fig. 1, medan fig. 2 visar
funktionen i övergångsläget. Genom rätt avpassat val av
stödbenens längd i förhållande till elektrodens kan variationen
av nedlagt fogmaterial i olika tvärsnitt begränsas till ca
10 %, vilket knappast lär kunna märkas vid betraktande
av den färdiga fogen.
Bland uppspänningsverktyg nämndes bl.a. i olika lägen
inställbara fasthållarbord för sektioner, som svetsas, så att
en svetsare kan arbeta i bekvämt läge och på lämpligaste
sätt. Fig. 3 visar ett dylikt fasthållarbord ("positioner") av
en typ, som framkommit i Amerika under kriget. Liknande
bord tillverkas för manövrerande av upp till 20 t sektioner
Man har med hjälp av sådana apparater kunnat
åstadkomma bättre och starkare svetsfogar än på annat sätt,
samtidigt som i vissa fall arbetskostnaden reducerats ända
med 50 % och elektrodåtgången med 5 à 7 % (Mar. Eng.
nov. 1945). Användandet av fasthållarbord minskar också
behovet av att så ofta som annars begagna traverser eller
andra kranar i verkstaden vid vändande och vridande av
monteringsenheterna.
Därefter beskrev diplomingenjör O Bröckl "Svetsning av
Fig. 2. Elektroderna vid två KK-automater i olika lägen. A
visar hur en elektrod slåpar i fogen, B hur elektrod nr 1
nära utbränd lägger sig över den i lämpligt läge placerade
nr 2, som i C börjat brinna; ett ögonblick i
övergångsläget brinner båda.
Fig. 3. Ställbart fasthållarbord för svetsning av sektioner,
vägande upp till 8 t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
