Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 november 1946 - Svetstekniskt möte i Göteborg, av N Lll - Apparat för reglering av vattennivåer i ångpannor, cisterner etc., av Sven Olson - En automatisk matningsapparat, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1946
1167
seriebyggda bogserbåtar vid A Ahlström AB i Varkaus"
och redogjorde för svetsningsarbetena dels på sex
bogserbåtar, byggda 1941—1945, dels på sju bogserbåtar,
tillhörande en serie om fjorton. De sju första tillverkas med
svetsad bordläggning på nitade spant. En redogörelse
lämnades också för planeringen av de övriga sju
bogser-båtarna i samma serie, avsedda att byggas helsvetsade,
samt för den omläggning och modernisering av
svets-avdelningen och transportanordningarna, som detta
utförande föranleder. Talaren visade bilder av
varvsanläggningen samt av byggnadsritningarna till båtarna, som
skulle helsvetsas. Därav framgick att byggnadssättet skulle
bli ett efter skrovstorleken avpassat system med vad tal.
kallade "block", dvs. sektioner bl.a. av för- och
akterpartierna, och paneler till bordläggning och däck. Arbetet
vid det lilla Varkaus-varvet präglas tydligen av en
berömvärd framåtanda.
Civilingenjör K A Ringdahl talade om "Erfarenheter på
svetsområdet från en studieresa i USA — speciellt
beträffande båg sv etsning". Innehållet var delvis detsamma som
i det föredrag som tal. höll i NIM 3:s sektion 1.
Efter lunchpausen behandlade civilingenjör Frede
Christensen "Elektrisk induktionsuppvärmning och magnetiska
spricksökningsapparater", civilingenjör Per Sjöman
"Nyheter på elektrodområdet" och avdelningsingenjören vid
Köpenhamns Spårvägar G R Christophersen "De
forskellige Svejsemetoders Anvendelse ved Svejsning af og paa
Rilleskinner’.
Andra dagens program började med ett föredrag "Något
om svetsbarhet och svetsbarhetsprov" av bergsingenjör
Björn Kjellberg. Därpå talade civilingenjör Arne Svensson
om "Båg sv etsning av högt påkända stålkonstruktioner inom
flygplanstillverkningen". Efter att ha visat en serie vackra
bilder av Saabs flygplantyper ingick tal. närmare på
svetsning av rör- och plåtkonstruktioner i företrädesvis
krommolybdenstål med användande av en elektrod, som ger
härdbart svetsgods med upp till 120 kp/mm2
draghållfasthet och varmed goda resultat nåtts.
Överingenjör Sten Rasmusson ingick på frågan om
"Arbetsstudier inom svetsning" och framlade sina synpunkter
på bl.a. kompetenskraven på arbetsstudiemannen,
uppdelning i standardtempon, lämpliga för svetsning, samt
kontroll och bearbetning av erhållna värden. Detta
exemplifierades genom en redogörelse för några arbetsstudier.
På eftermiddagen följde ännu ett par föredrag,
"Ge-schweisste Fachwerkkonstruktionen: Erfahrungen und
Gesichtspunkte bei deren Entwurf und Ausführung" av
professorn vid tekniska högskolan i Prag, dr-ing. Franz Faltus
och "Seriebetonad tillverkning av helsvetsade
fackverks-traverskranar" av diplomingenjör Erik Z Ingvall.
Följande dag reste ett flertal av deltagarna till Laxå,
varest Esabs maskinfabrik besöktes. Här demonstrerades
såväl tillverkning av svetsgeneratorer och
svetstransforma-torer som en elektrisk ythärdningsapparat i arbete för
härdning av vevaxlar till bensin- och dieselmotor. N Lll
Apparat för reglering av vattennivåer i ångpannor,
cisterner etc. Utrustningen består (se fig. 1) av ett glasrör
vari är insmälta inåt-uppåtriktade glasstavar på vars
toppar elektroder är placerade; den övre bestämmer den
högsta vattennivån, den nedre den lägsta nivån. Den långa
elektroden som löper utmed glasväggen är en s.k.
jordelektrod. Alla elektroderna är kopplade till ett
elektro-relä, bestående i huvudsak av transformator,
förstärkarrör och relä. Transformatorns primärlindning är lindad,
så att den kan kopplas till de vanligast förekommande
nätspänningarna. Relät har två enkla kontaktbryggor,
varav den ena är hållkontakt och den andra kan vara
slutande eller brytande, beroende på hur relät skall arbeta.
Arbetssättet för exempelvis en ångpanna blir nu följande
Vi utgår ifrån, att pumpen är i ging och pumpar in
vatten i ångpannan. När så vattnet stigit till den övre
elektroden, uppstår en sluten krets mellan jordelektroden och
den övre elektroden. Härigenom uppstår en ström i
för-stärkarröret, och relät slår till, varvid pumpen stannar.
Hållkontakten kopplar nu den övre elektroden till den
nedre, så att pumpen ej startar förrän vattennivån
sjunkit till den lägre nivån. Reläts andra kontakt kopplar
således till pumpmotorn när vattnet är under den lägsta
elektroden och relät är strömlöst. Reläer finns för
alarmgivning vid såväl strömavbrott som torrkokning.
De glasstavar som uppbär elektroderna är uppåtriktade,
därför att med detta utförande erhålles exakta till- och
frånslagningar. I vattenstindsglas brukar ju alltid
kondensvatten rinna ned efter glasrörets väggar, och skulle,
om glasstavarna ej var uppåtriktade, inverka menligt på
regleringen. Glasröret anbringas på samma sätt som ett
vanligt vattenståndsglas och får på detta sätt tjänstgöra
som både vattenståndsglas och regulator. Med denna enkla
fastsättning elimineras allt arbete med kommunicerande
kärl etc.
Elektronrelät kan även användas tillsammans med
häng-elektroder för nivåreglering av kondensbrunnar, öppna kärl
etc. och fungerar utmärkt även om ledningsmotståndet i
vattnet går upp till över 60 000 ohm, således rent
kondensat. Sven Olson
En automatisk matningsapparat har utarbetats av en
engelsk firma för att möjliggöra stor produktion vid
cen-terlesslipning av kolstavar till torrelement. Vid
användning av den på fig. 1 visade apparaten, som är monterad
på en centerlesslipmaskin, kan man per timme slipa 30 000
kolstavar med 6 mm diameter och 54 mm längd med en
tolerans av 0,025 mm. Wll
Fig. 1. Centerlesslipmaskin med matningsapparat för
kol-stavar till torrelement.
Anqpanno-y
Vattemtåndsgjoa
med elektroder
Fig. 1. Apparat för
reglering av vattennivå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
