Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 november 1946 - Varför och huru föråldras våra lantmannabyggnader? av Ole Gripenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i08i)
TEKNISK TIDSKRIFT
Livslängden för byggnaderna såsom helhet
Uppskattningen av den absoluta livslängden för
byggnader i allmänhet bereder dock i praktiken
vissa svårigheter. Därtill skulle ju påfordras
kännedom om åldern för varje särskild byggnad i det
ögonblick den rives. En sådan utredning är
emellertid icke möjlig på basen av de data, vilka
tillsvidare kunna erhållas. Vid denna undersökning
har man därför nöjt sig med att försöka utreda
medelåldern för de undersökta byggnaderna och
med tillhjälp av dessa tal har byggnadernas
medellivslängd beräknats. Detta förfarande är
visserligen icke oangripligt men måste i brist på bättre
godtas.
Nu föreliggande undersökning synes ge vid
handen, att på den finska landsbygden
medellivslängden för bostadshus av trä uppgår till 80,0 år
och för djurstallar till 45,0 år.
Det är ju i och för sig ingen nyhet, att
livslängden för bostadshus är betydligt högre än för
djurstallar. Men skillnaden tycks dock vara väi
stor. Här bör nämligen yttermera observeras, att
djurstallarna om somrarna, då boskapen är ute
på bete, stå nästan helt oanvända. I Finland
betyder detta, att t.ex. en ladugård effektivt
utnyttjas endast under 8 av årets 12 månader, eller
med andra ord två tredjedelar av året. Siffrorna
för medellivslängden ge därför vid handen, att
bostadshusen i genomsnitt äro uttjänade efter ca
1 027 månaders bruk, varemot motsvarande tal
för djurstallar blott är 346 månader.
Djurstallarnas effektiva livslängd är sålunda endast knappa
34 % av bostadshusens livslängd.
Vad sedan den relativt långa livslängden för
landsbygdens bostadshus beträffar, synes det, vid
en närmare granskning, som om den trots allt
mer eller mindre vore en schimär.
Ytterligare belysning av ifrågavarande problem
erhålles måhända genom att i detalj studera de
olika byggnadselementen. Huru stor är deras
livslängd och huru föråldras desamma?
Livslängden för särskilda byggnadselement
Låt oss här till en början granska livslängden
för de olika elementen i landsbygdens bostads-
hus. Såsom resultat av nu föreliggande
undersökning kunna medeltal enligt fig. 1 framläggas.
Om dessa siffror bör dock nämnas, att
livslängden för grund, övre bjälklag och takstolar
beräknats med hänsyn till byggnadens livslängd
som helhet. Dessa element behöva, såvida de äro
riktigt utförda, i regeln icke förnyas. Men då de
å andra sidan stundom dock påfordra smärre
reparationer har i förhållande till byggnadens
livslängd en mindre avrundning nedåt ansetts
påkallad. Talen, vilka uttrycka de övriga
byggnadsdelarnas livslängd, representera faktiska
medeltal från de undersökta fallen.
Då man emellertid har kunnat påvisa
synnerligen stora avvikelser från ovananförda
medeltalen, torde det vara skäl att ägna även denna sida
av frågan en närmare granskning. Det har
observerats, att den korta livslängden vid en del
byggnader eller byggnadselement ofta beror på ett
felaktigt utförande av arbetet eller på en felaktig
konstruktion eller ett oriktigt materialval.
Förekomsten av dylika fel är beträffande vissa element
mycket allmän. Så varierar felprocenten för grunden
i olika delar av landet från 10,5 till 31,4 %. Det
är utan vidare klart, att dylika fel synnerligen
menligt påverkat hela byggnaders livslängd.
Även i andra byggnadsdelar förekomma
stundom rikligt med felkonstruktioner. Bland dessa
må yttermera nämnas eldstäder, fönster och
ytterväggar.
Vid djurstallar sker förslitningen på ett från
det föregående avvikande sätt. Av fig. 2 framgår
medellivslängden för de olika elementen i dessa
byggnader.
Det framgår av tabellen, att slitningen för
djurstallarnas byggnadselement i regeln är betydligt
snabbare än för motsvarande konstruktioner i
bostadshusen. Då härvid yttermera beaktas, att
byggnadsdelarna i dessa vanligtvis förnyas på
ett senare, dvs. mera utslitet, stadium än i
bostadshusen, observeras att skillnaden i slitningen de
facto är ännu större än vad siffrorna kunde ge vid
handen. Det sistnämnda förklarar även det till
synes oförklarliga sakförhållandet, att
ladugårdarnas pärttak skulle vara hållbarare än taket i
Fig. l.
Medellivslängd
för olika
byggnadselement i
bostadshus.
Fig. 2.
M edelliv slängd
för olika
byggnadselement i
djurstallar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
