Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Företagsledning, av Bo Casten Carlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1222
TEKNISK TIDSKRIFT
ledning ytterst måste bygga. Organisationen måste
alltid anpassas efter de personer, som arbeta inom
den. Med lämplig avvägning kan detta ske under
bibehållande av erforderlig klarhet i
organisationen.
Lika viktigt som det är att få fram kvalificerade
personer i nyckelställning, lika viktigt är det att
tänka på en successiv förnyelse och föryngring.
Det är ej blott avskrivningen av de materiella
värdena, som svnes i balansräkningen, vilket är
en ständigt pågående realitet. Särskilt
stabsorganisationen kan ofta vara en lämplig punkt för
yngre förmågor att vinna erfarenhet och
överblick.
Om krigsårens industriarbete präglades
slagordet: "Aldrig ha så många vetat så litet om så
mycket." Det kanske mest framträngande
problemet för företagsledningen blev att få fram
folk som kunde producera alla de nya
produkterna. Den enda vägen var att snabbt utbilda
personal i alla grader, i för dem förut ofta helt
okända uppgifter. Träningen utvecklades som en
ny teknik, påbyggd den grundläggande
utbildningen. En omfattande uppgift blev träningen i
instruktion, arbetsledning och arbetsförenkling
för att få fram nya förmän. Detta arbete bedrevs
särskilt i Förenta Staterna i utomordentlig skala
och med effektiva metoder. Även en träning i ny
specialteknik för ingenjörer, liksom för
kontrollanter etc., utvecklades mycket. Man fick fram
resultat på tider som förut ej känts. Träningen
har visat sig som en nödvändig del av det dagliga
arbetet inom företagen. Åskådningsmaterial blev
en verkningsfull del i den nva träningstekniken.
Modeller, filmband och rörliga filmer har
kommit till användning i stor skala.
Ett studium av den teknik, som kan underlätta
ett rätt nyttjande av den mänskliga faktorn blir
en allt viktigare del av företagsledningens arbete.
Träningens betydelse framstår klart, när det
gäller att snabbt och väl kunna göra varje människa
nyttig för de nu särskilt många och skiftande
arbetsuppgifterna. En annan teknik som blir av allt
större betydelse är industriell psykologi, för att
finna den lämpligaste sysselsättningen för varje
människa och de för mänskligt arbete bästa
arbetsförhållandena. Även annan speciell teknik
rörande det mänskliga arbetet har utvecklats under
krigsåren, icke minst formerna för att finna god
rekreation i uppehållen mellan
produktionsansträngningarna. En intressant faktor att notera
är, hur nyttjandet av musik även i bullrande och
tunga tillverkningar har utvecklats och visat sig
ha en positiv inverkan på trivseln och
arbetsresultaten.
Företagsledningens kontroll
Särskilt när det gäller kontrollmomentet i
företagsledningens arbete kan man konstatera att
företagsledningen i dag kan utövas med helt
andra hjälpmedel än för blott några år sedan.
Dessa hjälpmedel äro både tekniska, särskilt i
form av bättre kommunikationer och
transporter, och organisatoriska. Kontrollen kan ta en ny
form och bli mera en stickprovskontroll och en
kontroll i form av en systematisk genomgång av
ett visst verksamhetsområde tid efter annan. Det
är särskilt i detta kontrollarbete som
stabsorganen komma till hjälp i företagsledningens arbete.
Det är mycket en följd av denna förbättrade
kontrollteknik, att man särskilt i Förenta Staterna
kunnat konsekvent gå in för en decentralisering
av verksamheten till självständigast möjliga
arbete i företagets olika delar.
Den utveckling, som här nämnts för företagens
struktur och företagsledningens utövande, bygger
på att ledningen kan verka på avstånd, så att
man kan kombinera en decentralisering av
arbetet med en bibehållen central kontroll. Riktlinjen
bör sålunda vara, att var och en inom företagets
ram skall känna sig såsom ledare för sitt företag.
Detta bör gälla på principiellt samma sätt för
arbetaren vid sin arbetsplats, förmannen för sin
arbetsgrupp, ingenjören för sin arbetsenhet samt
avdelningschefen för sin avdelning. Med ett
lämpligt val av kontrollpunkter, en klok utformning
av kontrollåtgärderna och ett genomförande av
dem i en anda av positiv samverkan mellan
berörda parter för att komma till ett bättre sätt.
kan överblick och kontakt erhållas utan att de!
tynger.
Kontrollåtgärderna böra ta hänsyn till följande
synpunkter:
glöm aldrig att det är mänskligt arbete som
kontrolleras, och att människan har något mera i sig
än en maskin; arbetsviljan som driver individen
framåt måste komma inifrån. Lita ej för mycket
på mekaniska kontrollanordningar, ty de kunna
skada centrala moraliska värden, som lätt
försvinna, men som ta mycken tid och omtanke att
bygga upp;
gör kontrollen till en sakkontroll, byggd för att
se det väsentliga och indikera undantagen. Om
kontrollen får bli mera en formell kontroll, så
upphör snart dess möjlighet att verka positivt
trots att dess volym sväller. Företagsledningens
tid belägges då med detaljer, och man förlorar
möjligheten att utöva sina huvudfunktioner, plan
läggning och inriktning samt koordinering genom
personlig kontakt med människorna inom
företagets olika delar.
Kontrollens inriktning måste anpassas efter de
speciella förhållandena inom varje företag. I ett
företag kan det särskilt gälla
försäljningsorganisationens arbete, i ett annat
hjälpavdelningar-nas rätta funktion, i ett tredje de särskilt dyrbara
maskinanläggningarnas nyttjande. Kontrollen
måste inriktas på de punkter, där de för företaget
väsentliga förhållandena kunna vara att notera,
och den måste hållas rörlig. Några aktuella om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
