- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
1229

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Blankettrationalisering, av Håkan Tångeberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 november 1946

1229

ett meddelande på flera sidor, blir man t.o.m.
tvungen att bläddra fram till sista bladet, såvida
avsändaren inte varit klok nog att använda
första bladet för undertecknandet. Särskilt
placeringen av datum i foten och så långt från
högerkanten är till besvär vid sorteringen av
meddelandena och vid insättning i pärm, eftersom
man som regel använder meddelandets datum
åtminstone som ordningsfaktor av andra graden.

Den viktigaste anmärkningen mot denna
placering är emellertid att man vid utskrivningen
tvingas att ställa understa raden i skrivläge, även
om själva meddelandet slutar en bra bit upp på
papperet. Vid jämförelse med den moderniserade
versionen av samma blankett i fig. 1, finner man
att på denna alla de obligatoriska uppgifterna
samlats i huvudet, varför man endast har att dra
ut papperet ur maskinen, när man kommit till
slutet av själva meddelandetexten, vilket givetvis
sparar tid, särskilt om själva texten är kort. Om
man sedan finner det bakvänt att "överteckna" i
stället för att underteckna, är det ju inget som
hindrar att den som så vill signerar meddelandet
nedtill, såsom bilden visar, i stället för i huvudet,
där i varje fall den maskinskrivna uppgiften om
avsändare hör hemma.

Fig. 2 visar exempel på en blankett som
konstruerats med meddelandeblanketten som
stomme: både den gamla och den nya blanketten har
en hel del gemensamt med motsvarande blankett
enligt fig. 1. Förbättringen är densamma som i
fig. 1, koncentration av de obligatoriska
uppgifterna till huvudet så att blanketten kommer att
sluta med själva specifikationen, som ju kan
vara av växlande längd. En ytterligare
fördel som denna konstruktionsprincip ger är att
man kan använda samma tryckform för en
blankett i A5 och en i A4. Detta har man ju ofta
behov av, och det blir då vid den nya
uppställningen bara fråga om att förlänga de
vertikalgående linjerna för att erhålla en tryckform för A4.

Fig. 2 har annars huvudsakligen medtagits för
att visa en annan sak: Den gamla blanketten har
ett i traditionen fast rotat men inte fullt adekvat
namn: "Materialbeställning." I själva verket är
det inte bara material som skall beställas med
användning av blanketten — vi ser t.o.m. att
"material" återkommer som en särskild rubrik i
tabellen — och det är egentligen inte heller någon
verklig beställning som avses. Det rör sig om den
blankett som riktas till inköpsavdelningen och
avser att utlösa en utgående beställning, ett inköp.
Det namn som bäst passar för blanketten i fråga
är därför inköpsbegäran; det är en begäran om
inköp. Men om man på detta sätt utan vidare
döper om en blankett, händer det lätt att blan
kettmannens telefon belägras av folk som undrar
vad nu detta är för nymodigheter. Här får man
därför bruk för att gå fram psykologiskt och
diplomatiskt: man ger kallduschen småningom,

Fig. 2. Materialbeställningsblankett, upptill äldre, nedtill
nyare typ.

så blir det inte så stor chock. Blanketten i fig.
2 visar första stadiet. I nästa upplaga är så
blanketten mogen för att få de båda rubrikerna
utbytta: materialbeställning kommer att stå under
inom parentes och det nya namnet är lanserat
såsom visas på fig. 3. I den därpå följande
upplagan är så tiden mogen att låta det gamla
namnet "materialbeställning" försvinna helt. Ingen
kommer att sakna det!

Blankettmanuskriptet

Fig. 3 är i övrigt avsedd att visa hur ett
blankettmanuskript bör vara beskaffat. Det på bilden
visade manuskriptet är ritat i blyerts på
transparent papper. Vill man göra det riktigt fint, kan
man också rita i tusch, men blyerts duger
faktiskt också bra, särskilt om man lägger ett
avig-vänt karbonpapper på papperets undersida.
Papperet bör vara transparent för att möjliggöra
ljus-kopiering av manuskriptet, men framför allt för
att man skall kunna lägga manuskriptet över
korrekturet och på så sätt få möjlighet att direkt
kontrollera att detta är riktigt. Detta förutsätter
att manuskriptet är ritat i exakt typografiskt mått.

Det typografiska måttsystemet är tyvärr
tämligen invecklat och bjuder på en del fällor. Det
lönar sig dock att ta det merarbete som det kan
innebära att arbeta med de typografiska måtten i
stället för med metersystemet, eftersom det blir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/1241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free