Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Blankettrationalisering, av Håkan Tångeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1230
TEKNISK TIDSKRIFT
mindre korrekturändringar. Man måste emellertid
veta hur en tryckform bygges upp för att kunna
hantera typometern rätt vid konstruktion av
blanketterna. I övrigt lär man sig fort att tänka i
punker och cicero i stället för i millimeter och
centimeter, och har man en gång lärt sig det, så
är det typografiska systemet faktiskt smidigare
att arbeta med, eftersom det är uppbyggt av
mindre enheter (det går åtta typografiska
punkter på tre millimeter).
Vad som sker när vi ritar manuskriptet i
typografiskt mått är ju förresten ingenting annat än
att vi överför till "konstruktionskontoret" (alltså
blankettbyrån) ett arbete som annars måste
utföras i "verkstaden" (alltså i sätteriet). När
sätta-ren får ett manuskript som är ritat efter
metersystemet, måste han alltid först "översätta" alla
måtten till sitt system, innan han kan börja sätta.
Att han därvid låter de nödvändiga mått
justeringarna gå i i den riktning som är bäst ur
blankettteknisk synvinkel har man då ingen garanti för,
och så blir det korrigeringar som eljest kunde ha
undgåtts.
I övrigt framgår av fig. 3 att de olika för
typografen nödvändiga uppgifterna om blanketten
har angivits direkt på manuskriptet. På det sättet
slipper sättaren ha ett papper bredvid, vilket är
en fördel, eftersom han ofta har det trångt vid
kasten.
I det övre stämpelavtrycket anges format,
upplagans storlek och materialet. Typer och
linjegrader bestämmes som regel genom de allmänna
anvisningar som inrymmes i det nedre
stämpelavtrycket på bilden. Den angivna tryckfärgen,
"Asea-grönt", är en specialfärg som
utexperimenterats som särskilt lämplig för blankettryck.
Avsikten med att hålla blankettryck i annan färg än
svart, som blivit mer och mer vanligt för moderna
blanketter, är först och främst att skapa en
kontrastverkan mellan tryckt text och ifyllnadstext.
Anteckningen om radavståndsutjämning hänför
sig till de med "a" och "b" betecknade måtten.
Det visade blankettmanuskriptet avser en så
kallad bastardblankett, dvs. en blankett som är
avsedd för alternativ maskin- eller handskrift. Den
är därför försedd med skrivlinjer men i övrigt
uppställd som en maskinskrivningsblankett. Om
man bara får skrivlinjer, är nämligen en för
maskinskrivning anpassad blankett lika lätt att fylla
i för hand som en blankett med vanlig
handskriftsuppställning, såsom den gamla
"material-beställningen" (fig. 2). För att möjliggöra att
utan valsfrigöring fylla i en dylik bastardblankett
med maskin och få maskinskriften att stå på
skrivlinjerna kan man tillgripa metoden att
utjämna skillnaden mellan typografiskt mått och
skrivmaskinsmått genom att göra vissa rader litet
bredare. I detta fall har var fjärde rad (de som är
märkta b) gjorts två typografiska punkter
bredare än de andra. Detta måste dock betraktas som
en nödfallslösning, och det är en livlig
förhoppning bland blanketteknikerna att vi skall få till
stånd en ändring av skrivmaskinsmåtten så att
dessa anpassas efter det typografiska systemet.
Den näst sista raden i den övre stämpeln är en
anvisning om bokbinderiarbetet, enligt vilken
blanketterna i detta fall skall limblockas i 1 000
block om 100 exemplar och hålslås. Blockningen
skall ske i vänsterkant, likaså hålslagningen, men
detta innebär i detta fall standardutförande, och
enligt överenskommelse med tryckeriet anges vid
Asea — varifrån bilden hämtats — var blockning
och hålslagning skall ske på blanketter endast om
det är fråga om en tillfällig avvikelse från
standard. Eftersom det här rör sig om en
handskriftsblankett, bör den vara blockad. Blanketter som
Fig. 3. Normalmanuskript till
beställningsblankett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
