Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Blankettrationalisering, av Håkan Tångeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1232
TEKNISK TIDSKRIFT
ärende. Dessa handlingar var vill jag minnas av
fjorton olika slag. I allmänhet gällde det dock
bara att begära en handling åt gången. Man hade
då en blankett som fylldes i på det sättet att man
med skrivmaskin omsorgsfullt strök över tretton
alternativ genom att slå den ena raden av
bokstaven x efter den andra. Slutligen stod då det
fjortonde alternativet kvar oöverstruket. På detta
sätt hade man fyllt i denna blankett i många år.
Ursprungligen hade den givetvis varit avsedd för
handskrift och då gick det ju något lättare att
göra strykningarna. Nu fordrades det, efter vad
som räknades ut, genomsnittligt över 200
nedslag för att göra alla dessa strykningar på maskin.
Efter omläggning och införande av
markerings-rutor reducerades antalet nedslag till ett enda.
Uppgifternas inbördes ordning
Fig. 6 ger exempel på en annan liten detalj. När
man ordnar uppgifterna som skall stå på en
blankett bör man tänka sig noga för så att man
verkligen får klart för sig vilken ordningsföljd som
är mest rationell vid användningen. Särskilt
viktigt är det att se till att man inte onödigtvis
kastar om ordningsföljden när man konstruerar en
blankett som skall ifyllas genom avskrivning av
texten från en annan blankett. Bilden visar
emellertid ett annat sammanhang där ordningsföljden
är ett viktigt moment. Den äldre
blankettversionen är en passersedel av välkänd typ. Den
Fig. 5. Resorder utan och med markeringsrutor.
utfärdas för en viss person, och det har då legat
snubblande nära att som här skett börja med
namnet på personen i fråga. Men en dylik
passersedel skall konstrueras så att den blir så lätt
som möjligt att avläsa för den som skall
kontrollera inpassering och utpassering, alltså
portvakten. För denne är inte vad innehavaren av
passer-kortet heter det primära. Han skall ändå inte kon
trollera den saken, utan själva innehavet av
pas-sersedeln gäller enligt instruktion som
legitimation, antingen det nu är direktör Pettersson eller
fönsterputsare Andersson som står framför
honom. Vad vakten i första hand skall kontrollera
är att sedeln är giltig för den tidpunkt och till den
lokal, som det är frågan om. På den nya
blanketten har därför dessa uppgifter fått rycka upp på
första och andra plats, och namnet kommer först
på tredje plats. Vid angivande av den lokal, till
vilken passersedeln gäller, duger det
uppenbar-lige inte med markeringsrutor, eftersom man
då inte har någon garanti för att den som visar
upp sedeln inte själv har ritat dit ett kryss i någon
obehörig ruta. Här måste alltså
strykningsmetoden bibehållas, men man bör då göra
överkorsning på det sätt som bilden visar.
Haiidskriftsblcinketter bör ej fyllas i med maskin
Vi kommer nu till en central blankettfråga.
Blanketten i fig. 7 är ett exempel på
självbedrägeri. Det är en gammal handskriftsblankett, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
