- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
1242

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Reproduktionsförfaranden, av Gösta Grönwall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1242

TEKNISK TIDSKRIFT

Reproduktionsförfaranden

Civilingeniör Gösta Grönwall, Stockholm

De vanligaste metoder, som man på ett
industri-kontor använder för att mångfaldiga dokument av
olika slag, kunna indelas i följande huvudgrupper:
genomskrift, hektografering, stencil, offset,
typografiska metoder, ljuskopiering, fotografiska
metoder och metoder med adresseringsmaskiner.

Vilken eller vilka av dessa metoder man skall
tillämpa är naturligtvis i varje fall beroende på
verksamhetens omfattning, de olika
arbetsrutinernas art samt slagen av de dokument, som
skola mångfaldigas. Hos Telefonaktiebolaget L M
Ericsson, på vars erfarenhet inom detta
område min redogörelse är byggd, användas alla
de nämnda metoderna med undantag av de
typografiska. De användas emellertid icke utan
åtskillnad utan var och en har sitt givna område,
nämligen just där, varest den är överlägsen de andra.

Genomskrift

Genomskriften är den vanligaste metoden för
duplicering, och den användes för hand- och
maskinskrivna dokument. Kopiorna erhållas som
bekant genom att man framför varje exemplar
placerar ett färgblad eller karbonpapper. Det finns
olika slag av karbonpapper, beroende på för
vilket ändamål de skola användas. Vanligtvis
användas tre olika kvaliteter karbonpapper, nämligen
för skrivmaskin, för handskrift och för
bokföringsmaskiner (s.k. billingkarbon). Antalet
kopior, som kunna erhållas vid genomskrift, beror

Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 25 oktober 1946.

652.3
744.5
778.1

bl.a. på kvaliteten hos skriv- och karbonpapperen,
skrivmaskinen och den som skriver. Vi räkna hos
LME med högst 8 à 10.

För att spara arbetet med hopplockning av
skriv-och karbonpapper samt insättning och urtagning
från skrivmaskinen kan man använda metoden
med ändlösa blanketter. Man kan förse maskinen
med en tillsats där karbonpapperen äro
upphängda mellan de ändlösa blanketterna. Det finns även
en amerikansk skrivmaskin där hela anordningen
för utskriften på ändlösa blanketter är inbyggd i
själva maskinen (fig. 1). Paragonregistret är
exempel på en apparat för handutskrift på ändlösa
blanketter (fig. 2).

Hektografering

Man skiljer mellan indirekt och direkt
hektografering. Vid indirekt hektografering prepareras
originalet, ett vanligt slätt papper, med hjälp av
hektografpenna, hektografbläck eller
hektograf-färgblad. Från originalet avsättes färgen på
tryckytan, en gelatinbädd, genom att originalet pressas
mot gelatinet. Kopior erhållas därefter genom att
kopiepapperet pressas mot tryckytan. Den
indirekta hektografmetoden är väl nu på avskrivning.

Vid direkt hektografering erhållas kopiorna
direkt från originalet. Som original användes ett
starkt glättat papper (konsttryckpapper) samt ett
färgblad eller färgband, som ger ett kraftigt
infärgat tryck på originalets baksida. Detta tryck
tjänar som ett slags kliché för framställning av
kopiorna.

Fig. 1. Skrivmaskin för ändlösa blanketter.

Fig. 2. Paragonregister med ändlösa blanketter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/1254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free