- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
1245

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Reproduktionsförfaranden, av Gösta Grönwall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 november 1946

1245

Fig. 5. Kontorstryckeri (L M Ericsson).

deras en elektrisk skrivmaskin med färgband av
papper i stället för av textil.

Snarast möjligt efter det plåten färdigställts,
måste den fixeras. Man täcker då plåten med ett
skyddande lager, som förhindrar oxidationen.
Fixeringen tas bort, när tryckning skall ske, och
appliceras åter, då plåten skall förvaras.

Vid den indirekta metoden framställer man
plåten på fotografisk väg. Man tar då först ett vanligt
filmnegativ och kopierar det på offsetplåten, som
försetts med ett ljuskänsligt skikt. Plåten
framkallas och överdras med färg, varefter den
tvättas. Färgen kvarstannar då endast på de belysta
delarna och på så sätt får man en positiv
tryckplåt. Om det dokument, man önskar duplicera,
är ett transparent original, exempelvis en ritning
på väv, kan man hoppa över mellannegativet.
Man kontaktkopierar originalet direkt på
offsetplåten, som sedan behandlas med s.k. omvänd
framkallning. Vill man till tryckplåten överföra
halvtonsbilder, så kan man göra detta genom att
kopiera en rasterbild på plåten. På detta sätt kan
genom fotografisk överföring varje slag av
fotografisk bild kopieras in på offsetplåten, och man
har alltså möjlighet att med det indirekta
förfarandet trycka reproduktioner av alla slags
original.

Dupliceringen sker i en offsettryckmaskin, som
kan vara inrättad för hand- eller motordrift
Hastigheten hos de större maskinerna är rätt
avsevärd eller omkring 4 000 tryck per timme.

L M Ericssons kontorstryckeri, fig. 5, är utrustat
med två offsetmaskiner för tryck av storlekar
upp till format A3 samt en mindre för format upp
till A4. På dessa maskiner tryckas för internt
bruk årligen 6—7 miljoner blanketter och
dessutom en hel del andra dokument.

Offsetmetoden torde vara den mångsidigaste av
alla de dupliceringsmetoder, som användas för
kontorsbruk. Man kan utnyttja den för
duplicering av skriven text (cirkulärbrev), ritningar och

fotografier m.m. samt för blankettryck. Man kan
erhålla tryck i flera färger (en plåt för varje färg).
Antalet kopior, som kan erhållas, är för de flesta
kontorsbruk praktiskt taget obegränsat. Kopiorna
äro eleganta och ljusbeständiga.

Tryckplåten måste efter användningen göras ren
och fixeras på nytt för att förhindra oxidation.

Arkivering av tryckplåtarna är egentligen inget
problem. Det kan exempelvis ske i kartonger, som
ställas på kant i ett vanligt vertikalskåp.

Typografiska metoder

De typografiska metoderna användas mest för
tryckning av blanketter och cirkulärbrev m.m.
Antalet kopior, som kan erhållas av en sättning,
är praktiskt taget obegränsat.

Vid de typografiska metoderna trycker man
med typer som finnas samlade i en typkast och
texten sättes med hjälp av en typgaffel. Då en rad
är färdigsatt, tömmes den i en ränna i ett
cylin-derformat segment och då hela texten blivit satt,
monteras segmentet på en trumma i
tryckmaskinen. Vid tryckningen sker infärgningen antingen
med färgverk eller färgduk. Genom att koppla ett
s.k. signaturverk till maskinen kan man
exempelvis vid tryckning av cirkulärbrev få
brevundertecknarens namn att verka som det vore skrivet
för hand. Över huvud taget liknar en skrivelse,
framställda i en typtryckmaskin, mera ett
individuellt maskinskrivet brev, än då dupliceringen
sker i en offsetkontorsmaskin.

L j uskopieringsmetoden

Vid ljuskopieringsmetoden använder man sig av
ett ljuskänsligt papper, som bringas i kontakt
med det transparenta originalet, belyses och
framkallas. Det finns olika slag av ljuskopior, av vilka
blåkopiorna och ozalidkopiorna kanske äro de
mest vanliga. Blåkopiorna ha vita linjer på blå
botten och äro alltså omvända i förhållande till
originalet. Ozalidkopiorna äro däremot rättvända
med mörka linjer på vit botten.

Ljuskopieförfarandet användes huvudsakligast
för duplicering av transparenta originalritningar.
Visserligen är metoden ganska dyrbar och
långsam men för nyssnämnda ändamål kan den
knappast ersättas med någon annan metod dock
med vissa undantag. Om det är fråga om att
ta ett stort antal kopior av en ritning, kan det bli
billigare med offsettryck än med ljuskopior. Vi
ha hos LME räknat ut, att det kritiska antalet
ligger vid omkring 100 för kopior av format A4.
Gäller det större ritningar och man tillåtes göra
förminskningar vid dupliceringen, kan det löna sig
att exempelvis redan vid en beställning av 50
kopior använda offset i stället för ljuskopiering.

Man kan jämföra en ljuskopieringsanstalt med
en vanlig produktiv verkstad, där man genom
arbetsstudier och rationalisering av metoder och
maskiner kan höja effektiviteten. Jag kan som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/1257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free