Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Reproduktionsförfaranden, av Gösta Grönwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1246
TEKNISK TIDSKRIFT
exempel omnämna, att vi hos LME sedan
rationaliseringsåtgärder genomförts konstaterade en
produktionsökning av över 30 %, trots att
personalens arbetstid förkortades med 40 min/dag.
I samband med införandet av flytande
tillverkning i ljuskopieringen ansågs det nämligen
lämpligt att ge personalen där fyra extra 10 min pauser
per dag.
L M Ericssons ljuskopieringsavdelning, fig. 6,
omfattar två belysningsmaskiner och en
ammo-niakframkallningsmaskin (ozalidkopior), vidare
en speciell belysningsmaskin för format A4, som
användes då upplagor av upp till 100 kopior skola
tas av en ritning. Kopiorna renklippas i speciella
saxar, där själva verktyget utgöres av en hårt
spänd pianotråd. Produktionen uppgår till 2 000
—3 000 kopior per dag.
De transparenta originalritningarna vill man
ofta ha gjorda på väv, i synnerhet i fall av flitig
användning, då pappersritningar bli för sköra.
Vanligtvis använder man renriterskor, som
överföra pappersritningarna till väv. Metoden är
emellertid dyrbar, varför vi hos LME söka en
billigare metod, som åtminstone i en del fall kan
ersätta renriterskans arbete. Man överför helt
enkelt medelst ljuskopieringsmetoden det av
konstruktören ritade originalet på ljuskänslig väv.
Ljusbeständigheten hos ett enligt denna metod
framställt vävoriginal har noga undersökts bland
annat genom att låta originalet passera genom
belysningsmaskinen över 1 200 gånger. Någon
försvagning kunde efter detta prov icke konstateras.
Fotografiska metoder
De fotografiska metoderna kunna på grund av
de relativt höga kostnaderna inte inrangeras i
samma klass av dupliceringsmetoder som de
tidigare sex beskrivna. De böra emellertid omnämnas
i detta sammanhang, även om de mer användas
för framställning av enstaka reproduktioner
(dubblettoriginal) än för duplicering i större
skala. Av de fotografiska metoderna skall här
endast talas om kontaktkopiering och
arkivfotografering.
Kontaktkopiering användes för reproducering
av dokument på icke transparent original och
innehåll i böcker. Vid kopieringen använder man
sig av en ljuslåda, där det fotografiska papperet
lägges i kontakt med dokumentet, varefter
exponering sker. Man får då ett fotografiskt
negativ, som framkallas, fixeras och torkas på vanligt
sätt. Man upprepar sedan proceduren, denna
gång med negativet som original och får på så
sätt positiva kopior.
Arkivfotograferingen är en metod, medelst vilken
man för arkiveringsändamål skaffar sig
transparenta negativ av originaldokument såsom
ritningar, operationskort, maskinkort,
verktygsregister osv. Kameran, som är speciellt konstruerad för
ändamålet, arbetar med vanlig kinofilm 24 X 36
Fig. 6. Ljuskopieringsavdelning (L M Ericsson).
mm. Den exponerade filmen användes sedan som
original och vid exponering av kopiorna förstoras
de till önskat format.
Metoder med adresseringsmaskin
Då man använder någon av de föregående
metoderna, har man till uppgift att med ett enda
original framställa ett större eller mindre antal
kopior. Metoden med adresseringsmaskin
användes däremot, när man har ett flertal original och
det gäller att åstadkomma en enda reproduktion
av varje original.
Adresseringsmaskinerna användes såsom
framgår av benämningen, ursprungligen
huvudsakligen för att vid massdistribution av brev och
trycksaker trycka mottagarens namn och adress
på kuverten. De få emellertid numera en alltmer
utvidgad användning såsom vid utskrift av
lönekuvert, tidstämpelkort och personallistor osv.
Adresseringsmaskinen är en tryckmaskin, där
man arbetar med kliché. Klichén kan bestå av en
tryckplåt av metall eller en stencil.
I det förra fallet stansas plåten i en särskild
stansmaskin, som har tangenter ungefär som på
en skrivmaskin. Den stansade plåten eller seklio
nen insättes i en ram, sektionsplåt, som kan ha
plats för en eller flera sektioner. Sektionsplåten
kan förses med ryttare för automatiskt urval i
tryckmaskinen av sådana plåtar, som skola
tryckas. Tryckningen sker i en elektriskt driven
tryckmaskin med automatisk matning. Trycken
erhållas genom att plåtar och papper inmatas i
maskinens tryckläge, där ett färgband löper och
där plåtarna utsättas för tryck från en
tryckkudde.
Vid stenciladresseringsmaskiner utgöres klichén
av en liten i fiberram inspänd stencil. Stencilen
utskrives i en vanlig skrivmaskin, försedd med
ett speciellt aggregat. Stencilerna kunna förses
med hål för automatiskt urval vid tryckningen.
Tryckningen sker i en elektrisk tryckmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
