Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 7 december 1946 - Geiger—Müllerrörets verkningssätt och användning, av Kai Siegbahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 december 1946
1271
Fig. 10. Kopplings schema för GM-rör med tillhörande Neher—
Harper-krets "scale of 8’’ samt släckkrets för mekaniskt räkneverk.
Rx i= 2,5 MO, R21= 50 000 ü pot, fi3c= 100 000 ü, R, i= 200 000 ü,
Rs \— 20 000 ü, R0 ;= 30 000 Q, R7 = 20 000 ü, Rs ,= 20 000 O,
Rbk=100 kü, R10 c= 0,2 Mü, 20 000 ü, R^ i= 30 000 O,
r13>= 400ooo ü, Rui— loo ooo ü, r1s>= 50000 ü, rw200000 o,
/?„!= 500 000 O, 100 W, R10 = 1 Mü, Rm = 300 Q, 3 W, Rslc=
= 10 kQ, 28 W, R<mc= 10 kQ, 2 W, 2 kü, 7 W, 1 kü,
12 W, R„; = 15 kü, 12 W, C1 = 100 pF, Cs = 50 pF, C3 = 25 pF, C4t=
<=50 pF, C5 = 200 pF, C6 = 12 000 pF, C7 = 16 pF, T ■= GM-rör,
TV=6J7, T„ = 6C5, TS = 6N7-G, Tt = 885, TS = 5Y3-G, T0=
glimlampa 220 V.
sämre än för ett GM-rör (10—4 s) skulle man i
räkneverket förlora en stor del av de impulser,
som vidarebefordrats från GM-röret, 0111 man inte
sörjde för att impulshastigheten på något sätt
växlades ner. För den skull placeras mellan
GM-röret och räkneverket en "scale". I fig. 10 visas
ett kopplingsschema för ett GM-rör med
tillhörande släckkrets (Neher—Harper krets), "scale
of 8" samt släckkrets för mekaniskt räkneverk.
Scalén består av tre triggerkopplade rörpar.
Tidskonstanten för scalén bör naturligtvis vara mindre
än s och brukar som regel göras omkring
10—5 s. För att kunna avläsa det antal impulser
som erhållits från GM-röret utöver multiplar av
8 kan de tre elektronrörsvippornas ställning
tröghetsfritt avläsas med hjälp av tre inkopplade
glimlampor (interpolator). Man kan lätt visa att
införandet av en "scale of 8" ur statistisk
synpunkt har samma effekt som om den
ursprungliga räknehastigheten nedminskades med en
faktor 100.
Vid höga räknehastigheter kan, 0111 tillräckligt
stor scale placerats mellan GM-rör och räkneverk,
antalet förlorade partiklar erhållas ur formeln
AN*=tN", där r är. rörets upplösningsförmåga
och N räknehastigheten. Finns ingen scale
emellan GM-rör och räkneverk samt 0111 räkneverkets
upplösningsförmåga är väsentligt mycket mindre
än rörets (vilket praktiskt taget alltid är fallet)
gäller formeln också, r hänför sig därvid till
räkneverkets upplösningsförmåga. I första fallet visar
formeln att t.o.m. vid så höga räknehastigheter
som 10 000 impulser per minut blir korrektionen
A N för t ’= 10~~4 s endast omkring 3 %. I andra
fallet åter får man om räkneverkets upplösnings-
förmåga sättes till 5 " 10—2s (telefonräkneverk) en
förlust på 10 % även om räknehastigheten inte
är större än 100 impulser per minut. På senaste
tiden ha för arbeten med GM-rör konstruerats
speciellt snabba räkneverk, vilkas
upplösningsförmåga rör sig om 1—2 • 10~3 s.
Vid mycket stora räknehastigheter kan man
också använda sig av en impulsintegrator.
Impulserna passera först en krets så att alla få
samma rektangulära form. Härefter ledas de till
gallret på ett rör. Gallerkretsens tidskonstant
skall vara tillräckligt stor för att de enstaka
impulserna icke skola förorsaka märkbara
fluktuationer i gallerpotentialen. Vid en förändring i
räknehastigheten förändras också
gallerpotentialen och därmed anodströmmen.
Räknehastigheten kan alltså efter kalibrering direkt avläsas
som strömstyrkan i anodkretsen.
En mera avancerad tillämpning av
GM-rörstek-niken, som på senare år fått stor betydelse (tills
vidare vid rent vetenskapliga försök), utgöra
koincidenskopplade rör. Vi skola här icke
närmare gå in på den mångfald av problem, som
kan angripas med hjälp av denna teknik
(riktningsbestämning av strålning, tidskorrelation
mellan olika slags strålning etc.). Det hela går
ut på att kunna registrera när två oberoende
GM-rör tar emot var sin impuls vid exakt samma
tidpunkt. Fig. 11 visar utseendet av en dylik
koinci-denskoppling. Vi anta, att GM-rör I och II äro av
den självsläckande typen, varför några särskilda
släckkretsar icke äro behövliga. Impulserna få
passera tre på varandra följande förstärkarsteg.
Genom att tidskonstanten för varje rörs
gallerkrets göres mindre och mindre kommer impulsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
