Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 7 december 1946 - Geiger—Müllerrörets verkningssätt och användning, av Kai Siegbahn - Atombomben, av J Tandberg - Atomåldern, av J Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1272
TEKNISK TIDSKRIFT
vid ingången till varje nytt förstärkarsteg att
deri veras". Efter ingången till sista steget kan på
detta sätt den ursprungliga impulskretsen på
10—4 s reduceras till 10—7 s- Detta sistnämnda steg
brukar benämnas Rossi-steget efter kopplingens
ursprungliga upphovsman. Anoderna på dessa två
rör äro direkt sammankopplade. Det är
uppenbart att anoden icke kan erhålla någon nämnvärd
spänningsstöt, om icke båda rören blockeras
samtidigt (eller rättare inom en tid av omkring
10—7 s eller mindre från varandra).
Koincidens-impulserna ledes sedan vidare till ett räkneverk
via en förstärkare, varvid impulslängden åter gö
res längre. Koincidenskopplingens
upplösningsförmåga är alltså i detta fall 10—7 s, dvs. endast en
tusendel av vardera rörets upplösningsförmåga.
En impuls, som alltså av en tillfällighet kommer
in i ena röret 10~6 s efter det att en annan impuls
kommit in i andra röret, ger alltså inte upphov
till någon koincidens efter Rossi-steget.
Vi ha här knappast alls berört de medicinska,
kemiska eller tekniska problem, som kan
angripas med hjälp av GM-rörsteknik. Avsikten
med denna framställning har snarare varit att
söka ge en orientering om GM-rörets egenskaper
och om några av de möjligheter man har att
anpassa rör- och kopplingstyperna efter olika
önskemål. Sammanfattningsvis kan man emellertid
fastslå att när de sista årens storartade
landvinningar inom kärnfysikens område mera allmänt
kommer att exploateras, en tidpunkt som inte
förefaller allt för avlägsen, blir GM-röret ett be-
tydligt mera använt instrument än det för
närvarande är.
Litteratur
Korff, S: Electron and Nuclear Counlers. New York 1946.
Strong, J: Modern Physical Laboratory Practice. New York 1938.
Lifschutz, H: A Complete Geiger—Müller Counting System. Rev.
Sci. Inst. 10 (1939) s. 21.
Stheet & Johnson: Usc of Tetrode for Vollage Control. J. Franklin
Inst. 2J4 (1932) s. 155.
Atombomben, av H D Smyth. 2:a uppl. Bonniers,
Stockholm 1946. 338 s., 7 fig., 7 pl. 13 kr.
Den redan klassiska officiella rapporten, "Smyths
rapport", som länge standardiserat kunskaperna om
atombomben, föreligger här i en ny (Tekn. T. 1946 s. 215) vårdad
och korrekt översättning. Smyth är både saklig, detaljerad
och — litet hemlighetsfull ibland. Sekretessen är påbjuden
från högre ort. Men man är glad och tacksam att man får
veta så mycket ändå. Materialet är ju storartat och till
kvaliteten unikt i världshistorien. Översättningen är
fullständig med alla bilder, planscher och bilagor, som höra
till rapporten. Att referera innehållet vore att upprepa en
stor del av innehållet i alla tidigare recensioner av
atombombböcker. Vare nog sagt än en gång att detta är den
klassiska urkunden, den officiella atombomblärans bibel.
Den enda anmärkning, som skulle kunna riktas mot
översättningen, är priset. Originalet kostar endast $ 1,25, något
författararvode lär aldrig ha förekommit och förlaget i
Princeton uppges vara "a non-profit organization". Del
höga priset på översättningen verkar därför som om man
ville gå inflationen i förväg. Och det är väl onödigt.
J Tandberg
Atomåldern, av David Diietz. Bonniers, Stockholm 1946.
194 s., 12 fig. 6,75 kr.
I vårdad översättning föreligger här ännu en atombok —
man kan rent av våga påstå, att översättningen är bättre
Fig. 11. Schema för koincidenskoppling
av två GM-rör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
