Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 7 december 1946 - Problem vid uppförande av byggnader för grafisk industri. Ventilationsproblem, av Karl Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 december 1946
1281
Fig. 2. Lufttillförsel genom perforerat undertak ger
möjlighet till jämn och dragfri inblåsning.
så rekommendera en rätt vittgående
decentrali-sation.
Ett av ventilationsteknikerns allvarligaste
problem i grafisk industri är utan tvivel luftens
drag-fria införande. Personalen är i allmänhet
stillasittande och tillhör i många fall det dragkänsliga
kvinnliga släktet. Lokalerna är trånga och i
allmänhet så låga, att det över arbets- eller
vistelsezonen ej finns någon plats för beredningszonen,
som är nödvändig för utjämning av de
hastighets- och temperaturvariationer, som är
förbundna med luftens införande (fig. 1). Ytterligare
försvåras inblåsningen genom att man i allmänhet
har djupa längs- och tvärgående bärbalkar, som
genom avlänkning av luftrörelsen ger
draganvisningar. Bäst är att införa luften genom perforerat
undertak (fig. 2), som ger en jämn, lugn och
dragsäker inblåsning. En viss ljudabsorption
erhålles om perforeringen utföres i fibrösa plattor.
Kan av ekonomiska skäl ej hela taket utnyttjas
för inblåsningen, går det, om luftmängden ej är
för stor, att använda en perforerad trumma (fig.
3), men i sådana fall bör man försöka förlägga
denna över transportgångar eller annat ej
permanent befolkat område för att undvika drag.
Storstadsluften innehåller ca 2 mg/m3
föroreningar och på livligt trafikerade stadsgator kan
dammhalten gå upp till 20 mg/m3. Vid stora
luftmängder blir det avsevärda dammängder, som
tillföres arbetslokalerna. Detta medför givetvis en
försämring av produkten, ökat slitage av
maskinparken och ökat rengöringsarbete.
Ventilationsanläggningarna bör därför utrustas med
effektiva luftfilter. Det är synnerligen viktigt att dessa
skötes, ty efter hand som filtret sätter igen sig
minskar ventilationen. Då rengöringen är ett
relativt besvärligt och smutsigt arbete, har man
på senare tid i USA och även i Sverige gått in för
bortkastningsfilter, som efter en användning helt
enkelt kastas bort. För att veta när filtret skall
bytas eller rengöras bör man alltid installera en
Fig. 3. Vid inblåsning genom perforerad trumma bör denna
placeras över transportgången.
manometer, som mäter tryckfallet över filtret. Då
detta överstiger ett givet värde, skall filtret bytas
eller rengöras. För större anläggningar använder
man med fördel automatiskt, självrenande filter.
Småtryckerier har givetvis ej samma
möjligheter att installera fullständiga
luftbehandlingsanläggningar. I dylika fall kan det vara
tillräckligt att endast kontrollera fuktigheten. Det finns
amerikanska, schweiziska och svenska
enhetsapparater för enbart befuktning. Vattnet
atomi-seras genom att det sprutas på en skiva med hög
periferihastighet. Fig. 4 visar den senaste svenska
konstruktionen. Dessa apparater är ganska
prisbilliga. Inklusive montage och automatisk
fuktighetsreglering bör priset ligga kring 1 000 kr. Då
ganska stora luftmängder sättes i rörelse, bör
emellertid takhöjden (till balkarnas undersida)
vara mellan 3,25 och 3,50 m för att besvärande
drag ej skall uppstå.
Fig. 4. Modern svensk befuktningsapparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
