Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 21 december 1946 - Överblick över svenskt skeppsbyggeri, av Hilding Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 december 1946
1317
överblick över svenskt skeppsbyggeri
Direktör Hilding Nielsen, Landskrona
För att ge ett perspektiv àt denna överblick över
svenskt skeppsbyggeri lämnas först några
uppgifter om utvecklingen efter förra kriget. I detta
syfte har utarbetats en del kurvor, som kunna
vara av intresse. Den första, fig. 1, visar i Sverige
sjösatt tonnage under åren 1919 till 1945. Man
ser av den, att produktionen har ökats kraftigt,
från ca 50 000 brt 1919 till ca 200 000 brt år 1939,
innebärande en stegring med 300 % på 20 år.
Under sista kriget sjönk produktionen på grund
av materialsvårigheter och krigsfartygsbygge.
Förra året sjösattes endast ca 115 000 brt som en
följd av den fem månader långa
verkstadskonflikten. Antar man, att konflikten minskat
produktionen i förhållandet 7 till 12 skulle fullt
arbete under 1945 kunna beräknas ha motsvarat
ca 200 000 brt sjösatt tonnage under året, dvs.
ungefär detsamma som under år 1939. Enligt
kurvan har utvecklingen varit ganska ojämn och
man märker hur konjunkturkänslig
skeppsbygg-nadsindustrin är. Fig. 2 anger i Sverige sjösatt
tonnage i procent av det i världen sjösatta. Här
märker man också en fortlöpande stegring med
en kraftig topp år 1933. Procenttalet har stigit
från ca 0.7 % år 1919 till ca 5,5 % år 1938.
Senare uppgifter om världstonnaget äro ännu ej
tillgängliga, varför procenttalet efter 1938 ej
kunnat uträknas. Är 1933 var som bekant ett mycket
mörkt år för skeppsbyggnadsindustrin i världen
och att Sverige då hade en andel av ca 12 % har
i och för sig ej så stor betydelse men tyder på att
den svenska varvsindustrin förmått hävda sig
utomordentligt väl i konkurrensen. För
komplettering av uppgifterna om tonnageproduktionen
visas även utvecklingen av arbetareantalet under
samma tidsperiod. Uppgifter för de åtta största
varven ha sammanförts och framställts grafiskt
i fig. 3. Som synes har arbetareantalet ökat från
ca 7 000 år 1919 till ca 13 000 år 1944. År 1939
var arbetareantalet ungefär 11 500. Av kurvan,
fig. 1, framgick att det per år sjösatta tonnaget
ökats från 50 000 till 200 000 brt under åren 1919
till 1939 och på samma tid har arbetareantalet
vid de åtta största varven ökats från 7 000 till
11 500.
Ehuru tonnageproduktionen avser alla svenska
varv och arbetareantalet endast de åtta största,
Föredrag vid 3:e Nordiska Ingenjörsmötet den 27 maj 1946.
31 : 029.12(485)
kan med hänsyn till alt de senare ha ungefär
90 % av totala arbetareantalet inom
varvsindustrin, av siffrorna utläsas, att produktionen per
arbetare kraftigt ökats under nämnda
20-års-period. Orsaken härtill torde vara den
fortgående rationalisering som ägt 111111 under denna
period. Denna produktionsökning per arbetare
vittnar gott 0111 varvens strävanden att effektivi-
Fig. 2. I Sverige sjösatt tonnage i procent av det i världen
sjösatta.
Fig. 3. Antal arbetare vid de åtta största varven.
0
Fig. 1. I Sverige sjösatt tonnage i bruttoton per år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
