Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 21 december 1946 - Överblick över svenskt skeppsbyggeri, av Hilding Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1318
TEKNISK TIDSKRIFT
sera sitt arbete och visar också att målmedveten
rationalisering kan ge mycket goda resultat. Nu
spela naturligtvis andra faktorer också in. Dels
har en del av dessa arbetare sysselsatts med
reparationsarbeten, vilket i viss mån förrycker
resonemanget. Dels är det inte samma sorts fartyg,
som byggdes i början av perioden och i slutet.
Fartygen ha blivit förbättrade, utrustning och
inredning mera omfattande och farten har ökats.
Som arbetsobjekt äro med all säkerhet de senare
byggda fartygen betydligt mera krävande än de
som byggdes i periodens början. Emellertid har
även fartygens medelstorlek ökats och detta ver-
Fig. 4. Medelstorlek i bruttoton av i Sverige sjösatta fartyg.
brt/år
100000
50000
Fig. 5. I Sverige sjösatt tanktonnage i bruttoton per år.
Fig. 6. I Sverige sjösatt tanktonnage i procent av det totala
i Sverige sjösatta tonnaget.
Fig. 7. / Sverige sjösatt ångtonnage i procent av det totala
i Sverige sjösatta tonnaget.
kar i motsatt riktning, i det att ett större fartyg
erfodrar mindre antal arbetstimmar per
bruttoton än ett mindre. För fullständighetens skull
har därför medtagits en kurva, fig. 4, som visar
medelstorlek av i Sverige sjösatt tonnage, enligt
vilken medelstorleken ökats från ca 1 000 brt 1919
till ca 6 000 brt 1939 för att därefter falla till ca
3 400 brt 1945. Ökningen av medelstorleken
fram till 1939 förklaras delvis av det omfattande
tankfartygsbygge, som ägt rum under de senaste
två tredjedelarna av perioden. Tankfartygen äro
ju som regel stora fartyg med högt bruttotonnage
och i fig. 5 visas i Sverige sjösatt tanktonnage.
Man ser att tankfartygsbyggandet började ta fart
år 1925 för att kulminera år 1939. Efter 1939
minskade byggandet av dessa fartyg avsevärt, ett
förhållande, som sannolikt bidragit till
minskningen i medelstorleken efter detta år.
Tankfartygsproduktionen har utgjort en väsentlig del
av varvens totalproduktion, något som belyses
av kurvan, fig. 6, över i Sverige sjösatt
tanktonnage i procent av totalt i landet sjösatt
tonnage. Kurvan har ett ganska ojämnt förlopp,
vilket i detta sammanhang saknar betydelse, men
den visar, att efter 1925 har väl 50 % av
produktionen inom svenskt skeppsbyggeri utgjorts av
tanktonnage. Slutligen kan det kanske vara av
ett visst intresse att se hur produktionen fördelats
mellan motor- och ångtonnage. Nästa kurva,
fig. 7, änger i Sverige sjösatt ångtonnage i
procent av det totala. Från att 1920 ha utgjort ca
80 % av det totala sjönk ångtonnagets andel
hastigt till ca 5 % och har efter 1926 intagit en
mycket ringa plats i produktionen. Under
krigsåren har en markerad om än obetydlig ökning
ägt rum. i
I det föregående har endast utvecklingen i fråga
om byggandet av handelsfartyg berörts, men i
de svenska varvens verksamhet ingår även
byggandet av krigsfartyg samt reparation och
ombyggnad av fartyg av alla slag.
Krigsfartygsbyggandet har skett mer eller mindre sporadiskt, men
räknar man ihop vad varven byggt i form av
krigsfartyg sedan förra kriget, så kommer man
till en ganska aktningsvärd produktion. Sålunda
kan nämnas flygplankryssaren "Gotland", som
levererades 1934, 16 jagare sjösatta under åren
1926 till 1942, 26 ubåtar, sjösatta åren 1926 till
1944 och 12 större minsvepare, sjösatta åren 1940
till 1941. Utom dessa har byggts en mängd
motor-torpedbåtar ocli mindre minsvepare samt utförts
ett stort antal ombyggnader av krigsfartyg. En
del av jagarna och ubåtarna har byggts vid
Örlogsvarvet i Karlskrona. Att få ett grepp om
reparationsverksamheten är mycket svårt emedan
statistik veterligen saknas på detta område. Så
mycket kan sägas, att de svenska varven kunnat väl
hävda sig i fråga om denna verksamhet. Alla
svenska varv kombinera sin
nybyggnadsverksamhet med fartygsreparationsarbete. För en del av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
