Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 21 december 1946 - Elektriska hjälpmaskinerier på fartyg, av Jan Liljeblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1326
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Växelströmmens fördelar och nackdelar på fartyg
Fördelar Nackdelar
Generatorer Saknar kommutator på huvudmaskinen. Erfordrar
spänningsregulator
Låg
kortslutningsström Erfordrar
synkroniseringsanord-
Erfordrar ej
utjämningsledning vid parallelldrift. ning för
parallelldrift
Motorer Kortslutna Robust och
driftsäkert utförande Saknar kommutator Ingen gnistbildning Ringa underhåll Lågt pris Liten vikt Regränsad
reglerbarhet Relativt lågt
startmoment Hög startström
Släpringade Saknar kommutator Mera komplicerad lindning
Erfordrar
släpringar
Ofta oekonomisk och ofulländad varvtalsreglering
Apparater Enkla och billiga
Kabelnät Större driftsäkerhet Mindre
belastnings-förmåga
Systemet som helhet Möjlighet till
spän-ningstransforme-ring. Ingen
inverkan på radio och kompass. Enklare lagerhållning Starkare
fysiologisk inverkan
ledes kommutator, vilket måste anses vara en
avgjord fördel. Vidare är kortslutningsströmmen
låg, vilket gör generatorn relativt okänslig för
inträffade fel på anläggningen. Parallellarbetande
växelströmsgeneratorer kräver slutligen ej den
för likströmsgeneratorer erforderliga
utjämningsledningen, varför man är mera obunden vid
placeringen av generatorerna. Mot dessa fördelar
står ett par ganska väsentliga nackdelar, i första
hand att växelströmsgeneratorns
spänningsreglering ej kan utföras lika enkelt som
likströms-generatorns. Här erfordras för varje generator en
spänningsregulator, som visserligen kan utföras
på ett även för fartygsbruk fullt betryggande sätt
utan rörliga delar eller känsliga kontakter, men
som dock vid jämförelse med
likströmsgeneratorns enkla kompoundlindning är både invecklad
och dyrbar. Dessutom är själva infasningen av
parallellkörande växelströmsgeneratorer något
mera komplicerad än parallellkoppling av
likströmsgeneratorer, dock knappast mera än att
den mycket väl kan utföras av var och en, som
har någon vana vid elektriska anläggningar. Som
en sammanfattning om generatorerna skulle man
således kunna säga att fördelarna närmast
över-väges av nackdelarna.
Övergår vi så till motorerna, kan vi särskilja
tvenne huvudtyper: den kortslutna och den
släpringade. Av dessa är den kortslutna den utan
tvekan enklaste och mest robusta och saknar
såväl kommutator som borstar och släpringar.
Rotorlindningen består av oisolerade stavar med
kortslutningsringar i ändarna. Statorn har en på
normalt sätt isolerad trefaslindning. En dylik
motor kan, om den ej är allt för stor i
förhållande till generatoreffekten, startas genom direkt
anslutning till nätet. Genom sitt enkla och
robusta utförande och avsaknaden av
komplicerade startapparater blir anskaffnings- och
underhållskostnaderna liksom även vikten betydligt
lägre än för motsvarande likströmsutrustning. En
ur explosionssäkerhetssynpunkt viktig
omständighet är dessutom, att genom avsaknaden av
kommutator och borstar någon risk för
gnistbildning ej föreligger. En nackdel med den direkta
starten är emellertid att startströmmen blir
ganska hög, 3—5 gånger normalströmmen,
varigenom spänningsfallet på nätet kan bli
besvärande. En i landanläggningar mycket använd metod
för att nedbringa startströmmen är att använda
stjärntriangelstart, varvid genom en särskild
omkopplare motorn först anslutes i stjärnkoppling
och efter en stund triangelkoppling. Denna
startmetod har emellertid den nackdelen att
startmomentet blir högst reducerat. Redan
startmomentet vid direkt tillslagning är vid den normala
kortslutna asynkronmotorn relativt begränsat, ca
1—1,8 gånger normalmomentet, men kan genom
speciell utformning av sekundärlindningen höjas,
varvid samtidigt även startströmmen minskas.
Den största nackdelen hos den kortslutna asyn
kronmotorn är emellertid, att den ej kan
hastig-hetsregleras. Dess varvtal är nämligen bundet till
nätets frekvens och maskinens poltal, så att vid
det normala värdet 50 p/s på nätfrekvensen
endast följande ungefärliga varvtal kan erhållas:
3 000, 1 500, 1 000, 750, 600, 500 osv., enligt
formeln 3 000lp, där p betecknar antalet polpar.
Visserligen kan den utföras polomkopplingsbar,
så att den kan drivas vid två eller flera varvtal,
men denna reglering är oftast fullständigt
otillräcklig.
•Är man på grund av motorns storlek tvingad att
nedbringa startströmmen, eller har man speciella
fordringar på högt startmoment, eller kräver man
slutligen en viss kontinuerlig varvtalsreglering,
måste man välja en släpringad motor. Dennas
rotor är faslindad och strömmarna föres över
släpringar till ett start- eller regleringsmotstånd.
I de fall den släpringade motorn endast
motiveras av kravet att nedbringa startströmmen,
utföres motorn med borstlyftning, dvs. borstarna
lyftes från släpringarna, sedan motorn startat
och kommit upp i normalt varvtal. Denna
motor är naturlitgvis ej lika robust som den
kortslutna och kräver viss översyn av borstarna. Regle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
