Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 21 december 1946 - Moderna svenska fyrar, uppförda på havsbottnen, av Rikard V Frost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 december 1946
1343
Fig. 9. Kasun med påmonterad fångdamm.
grund därav måste de anses rätt lämpliga som
ersättningsmaterial, ehuru givetvis friktionen
mellan de olika elementen var betydligt större än
mellan isbitar.
Förutom nu nämnda försök gjordes även
modellförsök, dels statiska och dels dynamiska
(genom stöt), för fastställandet av
friktionskoefficienten mellan ett betongfundament och en
underbädd av dels makadam, dels betong, ined
bädden såväl ovan som under vattnet.
Det skulle här föra för långt att närmare
redogöra för modellförsöken och de därvid vunna
resultaten. De härav intresserade hänvisas därför
li11 en tidigare uppsats*, där en redogörelse för
försöken lämnas.
Genom modellförsöken erhölls bl.a. ett bestämt
intryck av att pressningen på fundamenten genom
packis i drift, såsom varande en tämligen plastisk
massa, ej på långt när torde vara så riskabel för
fundamentens stabilitet som trycket från ett fast
istäcke eller stötåverkan på fundamenten genom
fritt drivande större föremål. Modellförsöken ha
för övrigt föranlett kostnadsbesparingar, som
röra sig om 5- eller 6-siffriga tal för
ifrågavarande fyrarbeten. Jag vill i detta sammanhang
framhålla önskvärdheten av att mera omfattande
modellförsök för studium av istryck måtte
igångsättas, för att större klarhet skall erhållas om de
krafter, som på våra breddgrader kunna uppstå
på i vattnet fristående byggnadsfundament
utsatta för istryck, icke minst med tanke på de
stora projekt för broar över öppna vatten, som
äro aktuella här i landet.
Sedan sålunda genom modellförsöken ett visst
begrepp erhållits om de av drivande packis
förorsakade krafterna på fyrfundamenten, återstod
att ur tillgänglig facklitteratur söka få klarhet om
storleken av de krafter, som kunna uppstå genom
trycket av ett fast istäcke. Litteraturen är
emellertid på detta område mycket sparsam.
På basis av mina studier och undersökningar av
istrycket har för de mest utsatta av
Kalmarsundsfyrarna räknats med ett istryck av 50 kp/cnr
* Frost, R: Uppförandet av fem. bottenfasta furar i Kalmarsund,
Betong 1911 h. 3.
från ett istäcke av 30 cm tjocklek med en
reduktionsfaktor av zl3 på grund av fyrfundamentens
runda form, motsvarande ett tryck av 100 Mp/m
bredd av fyrfundamentet i vattenlinjen.
Tjockleken 30 cm på istäcket kan ju förefalla väl
knappt tilltagen, men istäcket invid ett
pelar-fundament i strömmande vatten är i regel
betydligt tunnare än det omgivande istäcket för övrigt,
beroende på att genom uppdämning och
virvelbildningar bottenvattnet kommer upp kring
pelaren och fräter på istäcket underifrån, varjämte
även en viss värmemängd torde ledas upp genom
fundamentet från de varmare bottenlagren. Detta
förhållande hade jag själv tillfälle att konstatera
vid en inspektion i början av februari månad
1940 av de två då färdigställda fyrarna i
Kalmarsund. Oaktat att lufttemperaturen sedan en
månad tillbaka konstant varit under 0° och ofta
nedgått under —20 °G, konstaterade jag, att
istäckets tjocklek på en bredd runt fyrarna av ca
1 m icke översteg 15 cm, ehuru isens tjocklek i
sundet i allmänhet uppgick till 50—75 cm. Andra
observatörer konstaterade senare, att så snart
kylan släppte, blev det öppet vatten i en smal
ränna runt fyrarna.
Fig. 10. [-Genomskärning-]
{+Genomskär-
ning+} av fyren
Utgrunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
